Bahá'í är en världsomfattande rörelse, en sammanslutning av människor med olika nationalitet, kultur, religiös och social bakgrund, som verkar för fred, samarbete och harmoni mellan alla jordens folk. Den har sitt ursprung i Persien (Iran). Namnet bahá'í kommer från det arabiska ordet bahá som betyder ljus, strålglans, härlighet.

Bahá'í grundades år 1844 av en ung köpman, Báb (1819-1850), i staden Shiraz i södra Persien. Báb lärde att en ny tidsålder av mänsklig enhet och framsteg vara nära förestående. Hans uppgift var att bereda vägen för Bahá'u'lláh (1817-1892), bahá'írörelsens huvudsaklige grundare, vilken skulle ange riktlinjerna för den nya utvecklingen mot en enad värld.

Bábs lära spreds som en löpeld över hela Persien och uppfattades snart som ett allvarligt hot mot den etablerade ordningen. Detta ledde till att de religiösa och politiska ledarna iscensatte grymma förföljelser av Báb och hans anhängare. Báb själv blev avrättad offentligt år 1850 och tiotusentals av hans anhängare mötte samma öde. Bahá'u'lláh blev, som en av de ledande anhängarna till Báb, kastad i fängelse i Teheran år 1852, men undgick mirakulöst nog avrättning. Istället landsförvisades han till Baghdad, där han år 1863 för första gången offentligt förklarade sig vara den som Báb förebådat.