Gammalsvenskby
Старошведське
iUkraina - Украина

Uppdaterad den 18.05.2022

Fotografier och text: Bosse Ahlnäs:

En resa till Gammalsvenskby i Ukraina
fredag 18 - måndag 21 oktober 2013
Arrangör: 
Riksföreningen Sverigekontakt, Västerviks lokalförening
Reseplanering: Jorid Williamson i samarbete med Karl-Erik Tysk 
Reseledare: Karl-Erik Tysk 

I resan den 17-24 oktober 2013 deltog 14 personer. 
Vi besökte också Odessa, Jalta, Livadia, platsen för Jaltakonferensen  
och Sevastopol. 

Kartan finns på hemsidan
http://www.gammalsvenskby.se/Klass5b.htm


Kejsarinnan Katarinas staty i Odessa

Vandringen   Dagö - Gammalsvenskby   1781-1782

Efter det ryssarna år 1710 erövrat Dagö i Estland förklarades De la Gardies ättlingar, familjen Stenbock, genom kejserlig rysk ukas för dess ägare.
Ukas= en förordning, ett påbud eller ett direktiv från det högsta skiktet i en maktorganisation

Det är med familjen Stenbock eller rättare sagt med den medlem av ätten, greve Magnus Stenbock, vilken på 1780-talet ägde godsen Hohenholm och Röick på Dagö, som öns svenskar först framträdde ur det dunkel tiden lade över småfolkets öden. Omgivna av livegna bönder, som de voro, skattade de svenska bönderna högt sin frihet och sin svenska härstamning – från Roslagen som de trodde – varför de ock med viss stolthet kallade sig rospiggar. Sedan Dagö kommit under ryskt välde, ville greve Stenbock icke respektera deras urgamla fri- och rättigheter utan behandlade dem som livegna. De vädjade till kejsarinnan Katarina, och slutligen också till Sverige för att påminna myndigheterna därstädes om det löfte Carl XI en gång givit deras fäder, nämligen att om de ville flytta hem skulle Sverige taga emot dem. De voro nu hemlösa; Stenbock hade sålt godset och ingen av de andra godsägarna ville hava med de nackstyva svenskbönderna att göra. Men då ett fartyg äntligen uppenbarade sig utanför deras kuster var det en rysk örlogsman, sänd för att hämta byborna till södra Ukrajna, Där de enligt en kejserlig ukas ”bebådats med nya bostäder”.

I augusti 1781 bröto de 1200 Dagösvenskarna upp för att anträda den långa färden, först med båt sedan 200 mil till fots ned till ”Turklandet”. Den nio månader långa resan med alla dess strapatser och lidande kostade 300 Dagösvenskar livet, senare forskning säger närmare 700 pers. och det var en dödstrött och utblottad skara, vilken den 1 maj året därefter (1782) äntligen nådde den trakt, tio mil från Dnjeprs utlopp i Svarta Havet, där 13,000 hektar jord upplåtits åt dem.

Men byborna hade svårt att trivas. De voro icke vana vid den sydliga sortens jordbruk och livnärde sig först endast med fiske. Sjukdomar härjade så svårt bland dem att år 1785, återstod blott 135 människor av de 1.200 som lämnat Dagö fyra år förut.

År 1804 uppläto de ryska myndigheterna en del av svenskarnas jord till tyska kolonister. 

Källa: Almanack för alla 1930
http://www.gammalsvenskby.se/OmSvenskbyborna.htm

21.09.2012

Korsberget på Dagö, Estland - Ristimägi Hiiumaal, Eesti 

Ristimägi, på korsberget finns otaliga kors av olika slag. Bakgrunden till korsen har anknytning till deportationen av svenskar från Reigi i augusti 1781. Tsarinnan Katarina II undertecknade då en ukas enligt vilken svenskarna fick utvandra till södra Ukraina. Den 20 augusti 1781 samlades alla utvandrare vid Ristimägi för en sista gudstjänst. Så tog man farväl av platsen som hade varit svenskarnas hem i minst 400-500 år.

Från början var Ristimägi en plats dit folk som lämnade ön kom med sina kors. Idag är det tvärtom och det är just de som besöker ön för första gången som sätter upp kors där.

Zmijivka

Zmijivka är ett samhälle med fyra byar vilka är mest kända under sina tyska namn; Schlangendorf, Mühlhausendorf, Gammalsvenskby och Klosterdorf,

I Zmijika bor år 2013 sju äldre kvinnor som talar svenska eller gammalsvenska: Milita Prasolova  och Lidija Utas på åldringsinternatet, Elsa Kozenko, Emma Utas, Anna Annas, Maria Norberg  och Maria Malmas i egna hus. Alla bor i Verbivka (Gammalsvenskby), utom Maria Malmas som har sitt hus i Schlangendorf. Bland de yngre personerna finns det också personer som talar svenska, bland annat Lilija Malmas.

I sjukhuset / åldringsinternatet voro vi en stund, där vi samtalade med Milita Prasolova och 
Lidija Utas vilka talade gammalsvenska.

Pensionerna är små i Ukraina; ca 1.800 hryvnia/ mån (170 €) av vilken summa 3/4 går till vårdavgifter, medan de får behålla 1/4, 450 hryvnia / mån (40 €). (2013).

Man eldar med kol. Det åtgår ca 2 ton kol/vinter. Kolet kostar 1.200 hryvnia/ton

Tyska kyrkan i Schlangendorf

Schlangendorf

År 1804 uppläto de ryska myndigheterna en del av svenskarnas jord till tyska kolonister. 

Maria Malmas och Erik Lindholm från 
Sverigekontakts lokalförening på Åland.

Maria Malm odlade vindruvor. 
O, så gott med nyplockade färska vindruvor.

Skolan i Gammalsvenskby

Skolan har 11 årskurser och eleverna undervisas också i svenska.

Vi fick följa med en lektion i engelska där både eleverna och åhörarna aktivt deltog.
Temat för lektionen var gap year, dvs. sabbatsår, Eleverna var intresserade att höra
hur de som haft sabbatsår upplevt detta. 

Vi fick också lära oss att allting är två gånger dyrare i Kiev än på landsbygden. 

Sovsalen i daghemmet 

Beryslav

Vägen genom grannbyn Beryslav, där det finns mera service än i Gammalsvenskby
är i sådant skick att flera chaufförer vägrar köra genom byn. Vi fick också erfara detta då bussen fick punktering. Men längs vägen mot Krim fanns det gott om däckverkstäder, på
samma sätt som vi har bensinstationer längs vägarna hos oss.

På blilden byter vår chaufför Vasiliy Terzi  däck. Bakom honom ser vi fötterna hos 
en montör som ligger under bussen. 

Länkar om Gammalsvenskby:

 G Ä S T B O K