gammalt

Mitt anförande om KK-huset fredagen den 30.04.2004

Fru talman

Jag vill börja med och säga att den här tilläggsbudgeten torde vara en av de sista som lagtinget skall behandla eftersom att efter rambudgeten har godkänts så skall detta instrument vara överflödigt. Hädanefter skall landsregeringen hålla sig inom de givna ramarna som lagtinget har givit. Vi får väl se hur det går.

Nu till ämnet:

Det finns ett moment jag tänker uppehålla mig runt i den har tilläggsbudgeten och det är moment 44.10.74. Enligt det momentet vill nu landskapstyrelsen sätta bollen i rullning och påbörja detaljprojekteringen av KK-huset. Beslut inom regeringspartierna har tagits att projektet inte skall få kosta mer än 15 miljoner euro och blir det dyrare än det blir det troligtvis ingenting.

Nu vill man alltså få klartecken från landskapstyrelsens sida att spendera 1.4 miljoner euro i detaljprojektering. Det innebär att det finns 13,6 miljoner kvar att bygga huset för. Ett hus som är kostnadsberäknat till över 17 miljoner euro. Jag tror dock tyvärr inte att folk kommer att vallfärda hit bara för att vi bygger ett stort, fint hus, jag tror inte himlen öppnas och manna börjar regna ner. Börjar vi turistsatsningen nu med ett KK-hus tror jag vi börjar i fel ende.

Som jag sade i mitt anförande i budgetdebatten i höstas ifrågasätter jag verkligen om dessa 15 miljoner till KK-huset är det bästa vi kan göra för Åland just nu?

Jag tror inte det.

Eftersom det finns en stark majoritet här i lagtinget, ja egentligen tror jag att vi alla är överens om att Åland behöver en ordentlig injektion på turistsidan för att öka attraktionskraften och klara konkurrensen mot omvärlden. Det tror jag vi alla är överens om att något måste göras och det med det snaraste.

Eftersom en stor enighet finns att denna investering inte skall få kosta skattebetalarna mer än 15 miljoner euro skulle jag här vilja lägga fram några förslag på vad man enligt mitt sett och se istället borde göra för Åland och Ålänningarnas bästa med dom pengarna, bättre än att satsa allt på samma häst.

Skulle man istället dela upp dessa 15 miljoner och satsa t.ex. upp till 2 miljoner i 7 olika projekt skulle man enligt mig vinna mycket mer. Man skulle på så sätt sprida riskerna och framförallt rikta sig till olika målgrupper för att på så sätt bredda underlaget och anledningen att komma till Åland. Vi skulle inte enbart låsa oss vid konferensturister.

Naturligtvis är det inte landskapstyrelsen som skall driva dessa 7 olika projekt utan det skall göras av näringslivet eller privata aktörer. För att få tillgång till dessa 2 miljoner euro i risk- eller aktiekapital till något man tror och vill satsa på för att förlänga säsongen och öka Ålands attraktionskraft för inresande måste man givetvis uppfylla vissa kriterier.

Bland annat anser jag att

· För att komma åt dessa pengar skulle det förutsätta att man är villig att satsa minst lika mycket pengar själv. Detta skulle innebära att man istället för en satsning på 15 miljoner euro skulle få en satsning på åtminstone 30 miljoner för att förbättra Ålands attraktionskraft.

· Ändå viktigare med ett sådant system är att man då också skulle få personer eller företag som satsat eget kapital att driva och ta ansvar för de olika projekten, det här medför alltid en mycket högre motivation att nå framgång än vad en offentlig inrättning någonsin kan uppbringa.

· Personer som satsat eget kapital och kanske belånat hus och hem lovar jag att är mycket effektivare i att få projekten att bli en succé än personer anställda för att göra det samma.

För att nämna något konkret kommer här några förslag på vad som skulle kunna göras i samarbete med privatpersoner eller företag totalt till en lägre kostnad och enligt mitt sett att se på saken större nytta:

Projekten jag nämner här, är inte i någon prioritets ordning och det kan säkert finnas andra lika bra eller bättre projekt som kunde dras igång med relativt kort startsträcka. Några förslag:

Golfbana i Föglö

Det finns redan nu personer och företag som satsat pengar, tid och kapital som är redo att sätta igång projektet med golfbana på Föglö, skulle denna möjlighet ges att erhålla kapital från denna ska vi kalla det ”turistutvecklingsfond” är jag övertygad om att grävmaskinerna skulle börja gräva snarast möjligt.

Janssons Rocklada

Herr Jansson önskar bygga som en ledarskribent på orten kallar det en Rocklada eller som Jansson själv kallar det en Alexander hall i Mariepark för att på så sätt kunna arrangera konserter, mässor och övriga evenemang året runt.

Motorbana/Tekniskt allaktivitetscentrum

Planerna på en motorbana är långt gådda och skulle en möjlighet finnas att få del av pengarna från denna turistutvecklingsfond skulle banan egentligen redan kunna börja byggas. Inte i första hand för åländska motorintresserade utan för att få hit företag och personer utifrån, se bara på Gotland Ring som exempel,

Utbyggnad av sjöfartsmuseet

Redan nu finns företag på kö och vill investera i vårt sjöfartsmuseum, dessa två miljoner skulle troligtvis göra att bygget kom igång.

Sen har jag ytterligare några förslag.

Tillbyggnad av en konferenslokal till Hotell Arkipelag
Marin dykpark
Golfbana i Jomala
Flytande Casino/restaurang/hotell-båt utanför Badhuset

Ja, det här är bara några förslag på vad som skulle kunna göras istället för enbart en satsning på ett KK-huset, förslagen är inte på något sätt orimliga och framförallt skulle dessa projekt enbart kosta skattebetalarna en gång, driften skulle givetvis företagen i framtiden stå för.

Så konkret vad jag anser att vi har att ta ställning till är egentligen att sätta alla dessa projekt och möjligheter i en vågskål och väga det mot landskapstyrelsens förslag om ett hus för 13.6miljoner med en projekteringskostnad på 1.4 miljoner euro. Det är lagtingets uppgift att göra det man tror är bäst för Åland.

I den ena vågskålen sätter vi det planerade KK-huset med 15miljoner euro i kapitalkostnad samt en förmodligen relativt dyr årligt återkommande driftkostnad och i den andra vågskålen 6-7-8 projekt lika dyr i kapitalkostnad men med en dubbel effekt iform av även 15miljoner till från det privata och framförallt ingen driftskostnad i framtiden.

Det är lagtinget som bestämmer och det beslutet kommer att måsta tas inom utgången av maj månad, jag önskar verkligen att finansutskottet funderar igenom detta förslag grundligt och gör enligt mitt sett att se det enda rätta.

Lägg inte alla ägg i samma korg.

**************************************************

Annat jag sagt i lagtinget

Fru talman!
Jag tänkte börja med att tacka för att Ni klubbade av debatten igår, för det var bara lite drygt 30 procent av lagtinget här när sista talaren ltl Danne Sundman talade, så många av er missade tyvärr det kloka han sade. Jag tänkte egentligen själv säga allt han sade igår, så jag har ju möjligheten att göra det nu, men jag vet att många vill hem och fira jul så jag skall inte förlänga debatten med alltför mycket upprepande av vad han sade, men läs gärna stenografiska protokollet om det, för det var faktiskt mycket klokt, bl.a. pratade han om att man måste minska det offentliga till förmån för det privata och få ner lite kostnader.

Det är egentligen två saker jag vill ta upp i dag. Det ena är den digitala TV-sändaren förstås som jag tycker att finansutskottet har gjort ett rysligt bra jobb med när utskottet har kommit fram till det jag sade för fyra år sedan, att tekniken egentligen inte riktigt fyller något behov ännu. Det är bra att avvakta här; för fyra år sedan tog radions förvaltningsrådet upp frågan och då ville man köpa två stycken digitala sändare för att sända ut public service-kanalerna från Sverige och Finland. Jag var då ensam om att tycka att det kanske var lite för hastigt att ta det beslutet. Det blev en kompromiss att man köpte en sändare och den finns i dag, så det är väl bra att den används för det är väl dumt att den står stilla, men jag har ett förslag på hur man skall göra i fortsättningen. Sveriges TV har meddelat, som jag redan berättade i mitt remissanförande, att man inte tänker bygga ut den digitala markbundna sändningen över hela Sverige, för det är för dyrt och det fyller inte riktigt alla funktioner med det, har man kommit fram till. Det kommer däremot att ge vanliga personer och centralantennbolag möjligheten att ta ner signalen från satellit eftersom satelliten täcker hela Sverige. Ltl Danne Sundman sade igår att det viktiga inte är vilken sorts teknik man förespråkar utan det viktigaste måste vara själva sättet att alla får en bra signal. Det behöver inte betyda att det bara enbart är en marksänd sändare, utan det kanske kan finnas andra alternativ i framtiden, vi vet att fiber kommer att vara ett alternativ framöver, vi vet att radiosändarlänkar som skickar information åt båda håll kan vara ett alternativ. Vi vet också att bara under det sista halvåret har det kommit ut digitalboxar för hushåll att använda. Det har inte funnits till rimliga kostnader före det. Det finns väl ett antal ute på Åland nu. Den boxen kan bara ta emot en signal, den kan inte skicka någon vidare ännu, då måste man använda ett annat medium, eventuellt telefonlinjer eller någonting annat för att skicka kommunikationen åt två håll. Jag tror att det finns bättre sätt att lösa det här på i framtiden, särskilt när vi inte har ett behov av signalerna i dag eftersom public service-kanalerna öster och väster om oss fortsättningsvis kommer att sända TV- och radiostationen analogt. Det är faktiskt ganska klokt att avvakta satsningen och om man skulle vilja förbättra kvaliteten på den utsändning som finns redan i dag, så har jag ett ganska fiffigt förslag.

På den sändaren som redan finns ute i Smedsböle i dag skulle man sända FST, TV4, TV4+, finska ettan och finska tvåan, de kanalerna som i dag har lite dålig bild över hela Åland. Man skulle ta ner svenska programpaket via satellit, där man skulle förhandla om att det inte är teknikberoende hur man distribuerar det vidare. Då skulle egentligen alla personer på Åland få en bra bild direkt, både hela det svenska paketet och det finska paketet utan att köpa en digital sändare till. Det är för mig helt horribelt att göra någonting annat. Jag tror att framtiden också kommer att visa att det finns andra sätt att leverera den här signalen på.

När det gäller digital-TV markbundet är det tyvärr så i dag, som inte riktigt har kommit fram, att har du fler en TV-apparat i ditt hem och ser på digital marksänd TV måste du ha en box, men du måste ha en box till varje TV; annars måste mamman och pappan och barnen se på samma program, man kan inte se på nyheter på den ena teven och barnprogram på den andra utan då måste man köpa två boxar och är man flera i familjen och har flera TV-apparater måste man köpa tre boxar. Som jag ser det finns det alltså ingen anledning att gå in i den markbundna TV-sändaren just nu.

Min andra käpphäst, som jag aldrig tycks sluta bråka om, gäller TV-licensen. Vtm Barbro Sundback berättade igår att det ibland tar fem-tio år innan man får sina saker igenom och alla inser att man hade rätt! Med det här har jag hållit på i fyra år, men kanske man om några år kommer att inse att det här sättet att ta betalt för en sak och använda pengarna till något annat inte är riktigt klokt. Ltl Danne Sundman sade igår att det är som att ta betalt för snöröjning om du har en soptunna på gården, men det är egentligen ännu värre, för det är många som inte ens använder snöröjningen på sommaren. Många av människorna ute på Åland kanske har en parabol där de köper ett programpaket från Viasat, Kanal Plus eller någon annan leverantör och tar inte alls emot signalen från Smedsböle, men man skall ändå vara med och betala produktionen av radion. Politikerna kan naturligtvis bestämma att alla skall vara med och betala public service på Åland, det har vi full rätt att göra, vi har också full rätt att säga vad det kostar och säga att ni är skyldiga att betala. Men vi borde börja diskutera nivån: var skall vi ha vår public service på Åland. Skall vi syssla med skvalradio, som det kanske många gånger är, och anse att det är det som vi vill använda våra licenspengar till eller skall man titta på det först och sedan säga var har vi nivån, efter nivån sätter vi har mycket det får kosta och så jobbar vi vidare från det? Jag läste i tidningen i morse att man har kommit på det otroliga att man skall anställa fyra stycken licenssmitarindrivare, och jag tycker att det är jättetokigt. Det här är att göra någonting enkelt komplicerat: först skall man meddela om man innehar en TV, vilket 99 procent, förmodar jag, av Ålands hushåll har. Sedan skall man se till att alla betalar för den teven. Men du skall bara meddela att du har någon, så har du inte meddelat någon så skall indrivarna jaga dig. Det blir ungefär som i Sverige, där jag bodde som studerande för några år sedan och faktiskt inte betalade TV-licens och varenda gång det ringde på dörren var man nervös. En dagen ringde de på dörren och var från Kiruna och då fick jag lov att börja betala och dra ner på maten i stället och lite andra kostnader. Men det betydde att man hela tiden kände sig som en liten skurk förstås för att man inte betalade det man skall göra. Då är frågan: om alla ändå skall vara med och betala avgiften, varför inte sköta det på ett smidigare sätt, där politikerna, som har satt nivån att alla skall vara med och betala public service, alla skall finansiera det, bestämmer att det skall göras via skatten, antingen höjer man skatten eller sänker skatten och tar betalt via skattesedeln med det man anser att vi skall sköta gemensamt. Men den här avgiften, den skall helt plötsligt inte tas via skatten, utan den skall tas om man meddelar att man innehar en TV och så använder vi pengarna för produktion av radio! Jag tycker att detta är lite konstigt.

Till indrivningsprocessen skall det anställas fyra peroner som skall få provision också, så det blir förmodligen en ganska aggressiv indrivning och kanske man hittar på andra sätt att angiva grannar eller liknande. Jag tycker att det är hemskt och är det dit vi vill att det skall gå, att människor skall springa runt och kontrollera någonting som vi har bestämt att alla skall vara med och betala? Jag betalade min TV-licens häromdagen och det var 50 euro i kvartalet, det betyder att jag får ett utskick fyra gånger i året på 50 euro. Det är 11.000 hushåll på Åland, så det är 44.000 brev som skall skickas ut för någonting som vi har bestämt att alla skall vara med och betala. Jag tycker att någonstans borde vi ta oss en funderare, först sätter vi nivån och sedan funderar vi ut ett sätt som fungerar och där alla behandlas lika. Jag kommer att göra allt jag kan de kommande åren för att det här skall förändras, för det är inte riktigt slugt. Mediekostnaderna för ett hushåll är egentligen ganska höga i dag och du kan välja själv om du vill prenumerera på en tidning eller om du vill ha bredband eller om du vill lyssna på radio, men du kan inte välja bort teven, det är väldigt svårt att göra det. Det är klart att du kan välja bort den och det finns de som inte använder den, men det är ett väldigt fåtal som väljer att inte ta del av den samhällsinformationen som ges. Totalt betalar jag själv över 1.200 euro i medieavgifter i året, med centralantennanslutning, bredband, Ålandstidning och TV-licens och vad man nu sedan har. Det är mycket pengar. Vi vet också att det är lite hårdare tider framöver. Vi har tagit bort det allmänna skatteavdraget som minskar konsumtionskraften hos medborgarna och det här är inget långsiktigt sätt att fortsätta att ta betalt av medborgarna för teven. Jag tror att många kommer att vid behov, när man märker att man kan använda pengarna till någonting viktigare, till mat och hyra, kommer att meddela och ljuga och tvingas in i en lögn och säga att man inte har teve. Det är inte en långsiktig lösning på problemet, om man inte säljer sin teve, vilket förmodligen inte kommer att göras.

Det var egentligen dessa två saker som jag ville ta tag i det här anförandet och tycker att det är bra att vi avvaktar med TV-sändaren och att vi ser över TV-licensfrågan. Det är, som sagt, mycket annat som ltl Danne Sundman sade igår som ni missade om Posten, Agenda 21 och kk-huset m.m. Det var lite underligt för oss obundna när vi kom med; under remissdebatten var vi inte med i landskapsstyrelsen, vi har inte varit med att tillverka budgeten och i det här skedet är vi plötsligt med, så det är klart att det har varit en kompromiss i slutskedet där man har fått ta och ge. Jag är väldigt tacksam som vi har fått under de tre veckorna som vi har varit med och fortsätter det så här ser jag välidgt fram emot och tror att jag kan vara stolt över nästa budget som kommer om ungefär ett år, för det finns saker i den här budgeten som jag inte riktigt är stolt över.

Ltl Fredrik Karlström, replik:
Fru talman!
För det första är TV4 inte en public service-kanal. Det finns jättemånga svenska kanaler som jag skulle vilja se som tyvärr inte visas i dag på Åland i dag, exempelvis kanal 5. Det finns mycket roligt i den kanalen och det finns många andra kanaler som inte visas på grund av att man inte har klargjort de programrättsliga frågorna, vad som får visas på Åland och vad som inte får visas på Åland. Man kan också fråga sig om TV4 verkligen skall räknas som en public service-kanal hela tiden eller skall det bara göras ibland? Jag är helt övertygad om att TV4 kommer att visas i fortsättningen eftersom närmare 70 procent av befolkningen på Åland är ansluten till centralnät som kan ta emot signalen via satellit i dag. Många av dem som inte har anslutning till centralnät vet vi att har en egen parabol. Jag har ingen siffra på det, men uppskattningsvis kan man säga att de flesta som inte har centralnät har en parabol i dag. Det finns säkert den lite äldre befolkningsdelen som inte har gått in i den tekniken och för dem är det viktigt att ettan, tvåan och de kanalerna går via det analoga nätet så länge de visas där. En digitalbox har ungefär samma kostnad som ett parabolpaket, så det betyder att man kommer att få tillgång till att se TV4 i fortsättningen, även om den inte går via Smedsböle. Däremot är mitt förslag att ta ner det svenska kanalpaketet med SVT24, barnkanalen, ettan och tvåan via satellit eftersom det redan finns där och så sänder man ut den finska ettan och finska tvåan som det är väldigt dålig kvalitet på i dag över Åland, FST, finlandssvenska kanalen, TV4 plus och TV4 på den markbundna. Då täcker man upp hela Åland direkt med en bra kvalitet. Jag vet att det är som ltl Anders Eriksson sade att det blir sämre kvalitet med flera kanaler, men det är i alla fall bättre än vad det är i dag, för i dag är de finska kanalerna inte så bra.

Ltl Anders Eriksson, replik:
Fru talman!
Det är också riktigt som ltl Fredrik Karlström säger att TV4 inte är en public service-kanal, men jag tror ändå att det är en av de populäraste TV-kanalerna i landskapet. Det är många som uppskattar just den kanalen. De 30 procent av medborgarna som står utanför centralantennnätet har ett visst värde för oss i Ålands Framtid; det är väldigt viktigt att de också kan tillgodogöra sig detta. För oss spelar det ingen roll vilken teknik man har, men jag har blivit uppmärksamgjord på att det kan vara ett problem, för många av dem som tar ner TV4 via satellit i glesbygden har inte digitalboxarna utan man tar ner det analogt och jag tror inte att man är medveten om att dessa utsändningar slutar redan i mars, så det kan bli ett bekymmer här, men om ltl Fredrik Karlström garanterar att det inte blir det så litar jag givetvis på honom.

Ltl Fredrik Karlström, replik:
Fru talman!
Som jag sade är det helt självklart att alla skall kunna se teve på lika villkor på hela Åland, oavsett om du är ansluten till ett centralnät eller om du inte är det. Dessa 30 procent som inte är det har möjlighet att om de inte skaffar sig en digitalbox så kan man skaffa sig ett parabolpaket, det är samma kostnad och du måste tyvärr skaffa dig någonting för att få ner TV4, du kommer inte att få den automatiskt in i ditt hem. Ltl Danne Sundman och jag har försökt säga många gånger att vi måste se till att vi förhandlar fram avtalen med Sveriges television, med TV4, med alla andra distributörer som levererar kanaler så att det inte blir teknikberoende hur vi får distribuera det vidare på Åland. Kommer det via satellit skall vi kunna ta ner det direkt från satelliten, vi skall inte behöva omvandla kanalen här och sedan skicka ut den på vårt eget sätt för att nå ut till alla hushåll. Det viktiga är att vi betalar för innehållet som kommer ut från kanalen, men hur den levereras måste vi få bestämma själva anser jag och får vi göra det kommer alla att se kanalerna på lika villkor.

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

Ltl Britt Lundberg, replik:
Fru talman!
Det låter så enkelt när ltl Fredrik Karlström presenterar hur TV-utvecklingen skall se ut. Vi har funderat mycket, både de som har arbetat i landskapsstyrelsen men också under åren i kulturutskottet på de här frågorna. Vi har också med stort allvar tagit del av de förslag som har kommit från de obundna och verkligen försökt se på dem som en reell möjlighet. Men det som vi har sett som ett stort problem är att det här att bara säga att vi skulle ta de svenska kanalerna via satellit kräver, som ltl Fredrik Karlström säger, ett nytt avtal med Sverige och det är just där vi stöter på problem därför att från svensk sida går man inte med på att längre sända kanalerna via satellit, man vill ha dem digitalt för att man vill ha kontroll över vilka som tar emot dem, hur många som tar emot dem och det är en grund för att samarbetsavtalet skall kunna fortsätta. Det är det grundläggande problemet, har vi kommit underfund med.

Jag kan också hålla med om att det är trist att man måste anställa fyra personer för att få få in licensavgifterna; vi alla som använder teve borde se det som en solidarisk och självklar sak att vi skall betala avgiften. Men det är så nu, ltl Karlström, att du är med i regeringspartierna och vi ser fram emot goda förslag som du kan komma med så att vi inte anställer de fyra personerna och du kanske kommer med något annat, mycket bättre och effektivare förslag i stället!

Ltl Fredrik Karlström, replik:
Fru talman!
Först till Sveriges television och att man måste förhandla om avtalen. Det måste man de facto göra eftersom man har förhandlat fram ett sådant avtal att man bara sänder ut det marksänt. Men som jag sade i anförandet har Sveriges television också erkänt att de inte kommer att nå alla hushåll i Sverige med marksänd teve, utan de har sagt att, okej, vi kommer att låta folk ta ner det via satellit uppe i Norrland. Har man tagit det steget anser jag också att man från Ålands sida borde kunna förhandla om att om Ålands Radio och TV Ab, juridisk person, får ta emot signalen i Smedsböle och skicka ut den så måste andra också få göra det. Jag tror inte ens EU-mässigt sett att man får hindra folk; om man ger en möjlighet att göra det måste man kunna ge någon annan möjlighet att ta ner signalen och skicka den vidare. Jag är helt övertygad om att Sveriges television också inser att det viktiga är att deras program kommer ut och att det inte är fråga om distributionssättet. Signalen kommer fortfarande att vara digital om du kör den via satellit, den är inte analog för det utan man har fortfarande samma kontroll på allting som man vill via satellit. Det är bara ett extra onödigt steg att ta ner det Smedsböle och skicka ut det en gång till när man skulle kunna gå raka vägen 25.000 kilometer upp i luften.

Jag tänker jättehårt komma med många bra förslag till hur man skall lösa finansieringsbiten på licenssidan, för skulle jag få bestämma skulle det vara bra mycket enklare och mer likvärdigt för alla att betala för den här saken. Jag vill ännu poängtera att det är fråga om innehav av teve, men pengarna går till någonting annat och det är det vi måste diskutera en gång till

Ltl Britt Lundberg, replik:
Fru talman!
Jag tycker att det visar sig redan nu i ltl Fredrik Karlströms resonemang att det inte är så enkelt som han först framställde det. Diskussionen med Norrland har också varit med när vi har behandlat frågorna i kulturutskottet och att just Sverige har ett problem där, men man vidhåller ändå att det inte är någon självklarhet att man kommer att gå med på att det skall sändas över satellit utanför ens eget land s.a.s. Det här handlar om upphovsrätt, det är artisterna, det är de som har gjort alla program och allting som kräver sina pengar och som vill veta hur många som ser på det och som skall ha betalt i förhållande till det, och det är betydligt svårare att hålla kontroll på när man tar upp det via satellit än om man har det digitalt. En annan sak är också att folk redan har börjat investera och det tycker jag att man känner ett tryck av nu från den åländska befolkningen - det känner man säkert i Sverige också från den svenska befolkningen - att så småningom måste vi välja väg så att man skall veta vilken typ av teknik man skall välja i de olika hushållen. Därför är det väldigt viktigt att man så småningom kommer med goda förslag. Men, som sagt, jag låser mig inte förrän man tar det absolut sista steget och jag är öppen för goda förslag. Som sagt, Karlström, du har läge nu, både när det gäller licensindrivningar och när det gäller att lösa den digitala tevens vara eller icke vara.

Ltl Fredrik Karlström, replik:
Fru talman!
Tekniken är tyvärr sådan att vi har lurat folk att köpa digitalboxar. Som jag har sagt är det närmare 70 procent som är anslutna till centralnät och de människorna kommer aldrig någonsin att köpa en markdigitalbox; det är olika digitala tekniker om du är på marken i satellit eller i ett kabelnät, så den marksända digitalboxen kommer aldrig att komma till 70 procent i dag av de hushållen därför att använder en annan teknik. Varför skall vi gå in och bestämma vilken sorts teknik man skall ta emot med, för det kommer att bli en annan digitalbox genom kabelnäten. Men, som sagt, jag skall förmedla de tankar jag har på ett så enkelt sätt jag bara kan i fortsättningen.

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik:
Fru talman!
Det är en intressant diskussion som ltl Fredrik Karlström för. Mina kunskaper i detta ämne är bristfälliga, måste jag erkänna, och det skall jag ändra på. Public service-frågor är svåra och viktiga frågor, men att lämna allt till marknadskrafterna är inget att rekommendera. Det finns hårresande exempel på det bland våra EU-vänner i form av Italien och Berlusconi.

Ltl Fredrik Karlström, replik:
Fru talman!
Jag vill bara klargöra att jag har aldrig sagt att vi skall lägga ner public service. Det är helt självklart att det behöver finnas en oberoende kraft som granskar de här lustigkurrarna ibland till politiker som sitter i den här salen, och det är väldigt viktigt. Jag ifrågasätter om public service också skall syssla med den skvalradio som många gånger förekommer och det inte public service-anknutna innehållet. Det är det jag ifrågasätter, men den kulturella och nyhetsbevakande sidan är jätteviktig och skall aboslut fortsätta. Där måste vi bestämma nivån: skall vi sända skval eller kvalitativ radio? Man kan alltid diskutera vad som är kvalitativt och så, men den diskussionen hoppas jag vi får ta en annan gång.

**************************************************

Ännu mer jag sagt i lagtinget

Ltl Fredrik Karlström:

Fru talman!

Jag skall inte bli så långrandig i dag, det lovar jag. Jag märker att vi är på slutrakan av budgetdebatten. Det finns några saker som har präglat debatten i dag och det är kk-huset samt ungdomsfrågorna. Jag tror att det som är den tuffaste uppgiften för finansutskottet nu att sätta sig in i konkret är kk-husets vara eller icke vara och hur man går vidare med det.

Pratar man med politiker utanför detta forum säger de att det offentliga byggandet borde minska lite. Tittar vi i bilaga 3 och vad som skall byggas är det faktiskt otroligt mycket som skall byggas i den offentliga regin. Jag pratade med en byggare bara för någon dag sedan och han sade att det är faktiskt så att om en privat person vill ha någonting byggt i dag i sitt hem eller bygga nytt eller bara bygga någonting annat är det ungefär tre gånger dyrare än vad det egentligen borde vara i dag, det förutsatt att du hittar någon som verkligen har tid att komma och bygga åt dig. Det betyder också att många i det privata näringslivet som vill expandera, som vill bygga ut och kanske skapa fler arbetsplatser i sin verksamhet, säger att vi har faktiskt inte råd att bygga just nu, vi måste vänta, för det är alldeles för dyrt att bygga. Det är precis så och tittar vi runt omkring oss har vi bara på de senaste två åren dragit igång de båda badhusen, tekniska verket i Mariehamn, vi har IT-byn; förutom alla skolor och allt annat som måste byggas så är det väldigt mycket som har dragits igång som jag tycker att nu måste vi vara så pass ärliga också att vi säger att vi måste ta ett ansvar och stanna upp lite och tänka till: skall vi verkligen dra igång och sätta igång och bygga ännu mera. Det kan hända att kk-huset är en så otroligt bra investering i framtiden att vi måste göra den. Det roliga i den här diskussionen är att man å ena sidan säger att vi måste dra ner på det offentliga byggandet, vi kan inte hålla på som vi håller och å andra sidan säger vi, att vi har inte råd att låta bli heller! Det här en vågskål som är svår att väga upp. Jag tittade på några av motionerna som jag tycker är väldigt bra: ÅHS:s auditorium t.ex. Behöver vi verkligen gå in och bygga det nu? Jag anser att man där måste ta sig en funderare till. Det har en dimension till i och med att företagarna inte bygger ut sin verksamhet därför att det är för dyrt; sålunda bromsar vi hela utvecklingen i samhället också. Det är faktiskt väldigt viktigt för finansutskottet att titta på detta.

När det gäller ungdomsfrågorna tyckte jag att det var ett fränt anförande som ltl Åke Mattson hade. Jag håller fullständigt med honom när han säger att barn gör inte som man gör, utan de skall göra som man säger om man är vuxen och förälder. Jag har inte själv barn, men jag har haft förmånen att få vara med och uppfostra flera ändå. Så är det! En vuxen har olika rättigheter och skyldigheter mot vad ett barn har.

I dag har det också pratats om bristen på engagemang för ungdomar. Det är faktiskt ett litet problem. Aldrig någonsin tidigare är det som det är nu med att generationsväxlingarna är ett stort problem. Tittar man i Finland handlar det om 40.000 företag som inte har någon son eller dotter som vill ta över sin fars eller mors firma. Vad beror det på? Jag tror att det är hela samhället vi lever i. Vi får skylla oss själva vi politiker som har skapat detta samhälle, att det är för bekvämt, det är för enkelt att utbilda sig och få ett bra jobb. Varför inte skapa sig själv ett bra jobb. Det alternativet har vi inte matat in i våra ungdomar på samma sätt som det kanske gjordes för 20-30 år sedan, att du får skapa din egen framtid. Jag tror att entreprenörskap och entreprenör föds av viljan att få skapa sin egen framtid och göra den själv bättre. Det är liksom lite för enkelt att i dag acceptera att, ja, men, samhället går ut på att vi skall ha en lön, två personer i en familj skall ha en lön på 2.000-2.500 euro när du har det bra, vilket är jättebra! Du skall ha en anställning där du har fritid på kvällarna, där du kan göra vad du vill, där du har fem-sex veckors semester, vilket är jättebra. Det är underbart för alla dem som kan ha det så, men det har skapat att de som ser sina föräldrar jobba kanske 16-17 timmar om dagen tio år i streck utan semester, de säger, att jag vill inte ha det så där. Jag vill inte jobba och slita i mitt anletes svett för att få mat på bordet. Det är lättare att ta ett jobb någonstans och bli anställd. Det är där jag tror att vi har problemet som vi måste försöka ändra på. Det är jättelätt att säga att vi måste ändra på det, men hur skall vi göra det? Problemet är som jag ser det att vi inte riktigt har verktygen som vi borde ha för att kunna ändra på det, vi har inte behörighet över arbetsmarknadslagarna. Exempelvis är det så att en ungdom i dag har inte riktigt lätt att få ett sommarjobb. Senaste åren har det bara blivit så att du egentligen måste vara 18 år och ha körkort för att få ett sommarjobb för en arbetsgivare måste betala samma lön till en femtonåring som till en artonåring med körkort vilket gör att han i alla fall kanske väljer artonåringen. Det är en sak. En annan sak är att man borde få möjligheten att tjäna lite mera pengar om man har sommarjobb eller jobbar extra som ung. Någonting som jag tycker att egentligen är ruttet är att en ungdom som skaffar ett jobb, han får inte pensionspengar på sin lön förrän han fyller 23. Det är egentligen jättekonstigt, men arbetsgivaren skall betala pensionsavgifter för den ungdomen ändå. Det är sådana saker som inte vi kan styra över men som vi på sikt måste börja fundera över hur vi skall kunna bygga det här Åland bättre.

Jag vill kort ta upp frågan om jämställdheten. Det är jätteviktigt, säger alla. Alla tycker att det är så bra och så jämställt när vi har tre kvinnor som talmän i presidiet. Jag hoppas att vi har valt dem och jag har valt de tre kvinnorna för deras kompetens skull. Men vad man inte säger är att det egentligen inte är jämställt: tre kvinnor är väl inte jämställt! I nästa mening säger man att det är så hemskt när det är mycket män som ordförande för utskotten. Vad menar man egentligen? Är det bra att det är jämställt eller är det inte bra att det är jämställt?

Jag tycker att man skall ha rätt person – kvinna eller man – på rätt plats. Det måste vara det första. Sedan är det helt klart att jämställdhet också är bra, men man måste också nämna det i båda relationerna till varandra.

Ltl Wiklöf, replik:

Fru talman!

Jag blev glad när jag fick höra ltl Fredrik Karlströms resonemang, särskilt kring det offentliga byggandet. Det var också som ett eko av mitt eget inledningsanförande och jag tycker att det var bra att höra. Jag förstod på honom också att det han vill prioritera – förtydliga för mig om jag har fel –är det som primärt är lagstadgat i första hand. Det har vi en skyldighet att bygga. I andra hand måste vi kunna pröva om det som därutöver finns på agendan ligger rätt i tiden eller inte. Men så mycket är alldeles klart att vi har haft en överhettning på byggmarknaden redan i år och risken är att den blir ännu mycket större kommande år. Faran med det är, precis som ltl Karlström sade, inte bara att folk har mycket arbete, utan faran är att priserna far alldeles åt fanders och det är många som straffas av en sådan inflationsutveckling. Jag förstod ltl Karlström så att det vi åtminstone måste bygga är det som vi har lagstadgade skyldigheter att göra och det andra är sådant som vi sedan kan prioritera och ta såsom tiden visar sig lämplig.

Ltl Fredrik Karlström, replik:

Fru talman!

Jag anser att man måste kunna skjuta upp vissa projekt på framtiden. Den makten måste vi kunna ha i detta forum. Öser man på för mycket på byggmarknaden skall vi tänka på att arbetskraften kommer utifrån, och det är inget fel att det kommer hit folk och arbetar, men problemet blir det att de får sina löner och skatterna betalas någon annanstans, de betalar inte maten, hyran och konsumtionen på samma sätt som en bofast, vilket inte heller är riktigt bra. Vi borde därför med de offentliga medlen sprida ut byggandet så mycket som vi bara kan. Det här är så logiskt för alla, ingen säger emot, vad jag vet. Det är ingen som säger att vi borde öka på den offentliga byggtakten. Men det här är någon sorts balansgång också var vi skall gå in och hur vi skall gå in. Vi måste också vara beredda att när det kommer en lågkonjunktur i byggbranschen ha projekt som vi bara kan slå igång med en gång. Det får inte bli att vi har en projektering på tre-fyra år och så kommer allting igen! Det är alltså en balansgång som vi måste jobba vidare på och som jag hoppas att jag kommer att få göra i den kommande landskapsstyrelsen.

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik:

Fru talman!

Jag tycker att ltl Karlström skall titta tillbaka på självstyrelsens drygt 80-åriga historia och titta lite på könsfördelningen bland talmännen. Jag rekommenderar också ltl Karlström att läsa jämställdhetsdelegationens eminenta lilla skrift Kvinnor och män på Åland 2003. När det gäller jämställdhet är nämligen kunskap grundbulten i engagemanget.

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

Vtm Sundback, replik:

Fru talman!

Jag är lite inne på samma spår som ltl Sjögren. Det är fantastiskt hur snabbt män reagerar om det inte är ungefär matematisk balans mellan könen i olika organ. Däremot är man ganska villig att acceptera majoritet män och också helt manlig representation. Om vi tänker att det tog 80 år tills Åland fick den första kvinnliga talmannen, så är det konstigt att under dessa 80 år kan jag inte tänka mig att det förekom några upprörda stämmor över att det var så manligt dominerat. Jag har hört flera som har upprörts över att det är tre kvinnor som är talmän. En del är stolta och andra upplever det tydligen som ett väldigt hot. Om man då utgår från de här 75 åren när det satt bara män, så måste det ha funnits mellan 50 och 60 män som har varit talmän – nu är vi kanske fyra eller fem som har innehaft de här posterna under några år. Vi kvinnor har alltså ett stort balansunderskott att ta igen, vi borde sitta 50 år till, bara kvinnor, för att vi skulle uppnå balans i den här frågan. Det är intressant med frågan om kompetens. Man är vanligtvis kompetent kvinna om man jobbar på mäns villkor! Om man är på rent kvinnliga villkor blir man ofta inte tagen på allvar.

Landskapsstyrelseledamoten Runar Karlsson, replik:

Fru talman!

Jag skall inte gå in i den här debatten alldeles för djupt för jag tror att vi tycker samma sak fast vi försöker förmedla det lite olika. Jag tycker däremot inte att man kan gå tillbaka så pass långt och försöka hitta fel i historien, för då kommer man att hitta mycket som är fel. Nu måste vi leva efter det som är nu. Jag anser faktiskt – om jag sedan har fel – att det är inte jämställt att det är tre stycken där det är tre platser. Däremot tycker jag att det är jättebra. Man kan inte leta fel i historien för då hittar man mycket fel utan se framåt, vtm Sundback!

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

Ltl Eliasson, replik:

Fru talman!

Ltl Fredrik Karlström har i likhet med många under de här dagarna tittat oss som sitter i finansutskottet väldigt djupt i ögonen och sagt att nu har ni verkligen en uppgift! Ibland har det nästan känts som om vi skall börja bereda frågorna eller kanske t.o.m. avgöra dem – så är det naturligtvis inte. Vi kommer naturligtvis att utreda allting efter bästa förmåga och komma med ett förslag till lagtinget. Det är sedan vi som här tillsammans tar besluten.

Beträffande investeringarna ger jag både ltl Fredrik Karlström och många andra som har uttalat sig rätt i att vi inte kan investera hur mycket som helst och vi måste framför allt också se till att det sker i balans med byggkonjunkturerna.

En retorisk fråga måste man ställa sig när det gäller kk-huset. Om man kommer man fram till att det är en viktig satsning för att nå bättre resultat inom konferens- och kongressturismen och om man tror att det ger pengar, skall i så fall historiska felsatsningar belasta en sådan framtida investering?

Ltl Fredrik Karlström, replik:

Fru talman!

Först till uttalandet om att det skall vara balans i konjunkturen. Det håller jag fullständigt med om. Det är just det jag försöker säga, att man i ena handen vill ha allting i balans med konjunkturen, men i andra handen säger att vi måste köra igenom de här projekten. Jag sade i mitt anförande igår att jag tycker att finansutskottet skall fundera på om det är verkligen är den absolut bästa satsningen att sätta 16-17, upp till 20 miljoner euro eller vad det kommer att sluta på, eller finns det andra alternativ. Jag ger mig om det är så att man säger jo, det här genererar mest övernattningar, det här genererar mest attraktionskraft till Åland, det här kommer vi att kunna se kringeffekter av som inte ens går att räkna hur mycket det kommer att bli, då är det självklart att vi skall göra en sådan investering!

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik:

Fru talman!

Jag noterade att det var många som drog lite på munnen när ltl Karlström ”spånade lite runt” den minskade entreprenörsandan. Det är synd egentligen, skall man dra på munnen skall man nog dra att mungiporna pekar nedåt i så fall. Det är ett ganska stort problem som ltl Karlström tar upp. Det är väldigt få företag som startas. Vi framställer gärna Åland som ett entreprenörsamhälle. Vi var ett entreprenörsamhälle, men det är väldigt få företag som startas nu. Det är lite för bekvämt. Det som ytterligare kommer att hända och som inte har varit uppe i den allmänna debatten är att mycket kapital kommer att frigöras. Med det menar jag att många av Ålands främsta entreprenörer är på väg i pension eller i värsta fall ännu längre och frågor som : Vem tar över, vem driver vidare, vem förvaltar kapitalet, vem startar nya företag, vem skapar den välfärd nästa generation behöver? Det här är oerhört viktiga frågor, så jag vill ge en eloge åt ltl Karlström och även till ltl Sundman som tog upp lite likartade frågor. Det här är framtidsfrågor att diskutera och jag hoppas att vi kan diskutera frågorna vidare, kanske rentav med ett bra underlag från den kommande landskapsstyrelsen. Än en gång tack!

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

Ltl Camilla Gunell, replik:

Fru talman!

Jag tycker att ltl Karlström gjorde en ganska ytlig analys av jämställdhetsläget. Jag tycker på inget sätt att tre kvinnor i talmansrollen kan kompensera på det sätt som kvinnor strukturellt förfördelas i vårt samhälle. Jag tycker heller inte att det är rättvist att säga att det uppväger att alla utskottsordförandena i dag är män. Det är fortfarande en obalans som vi måste ta itu med. Jag tycker också att det är fel att man ser på talmännen som representanter för sitt kön och inte på det att det är tre kvinnor som har jobbat oerhört länge i lagtinget och är synnerligen värda att ha dessa poster. Jag vill också påminna om att jämställdheten på intet sätt bara går framåt i vårt samhälle. Det har i många år redan talats om en backslash, alltså att det går tillbaka, och det ser man framför allt i kommunernas representation. Ur jämställdhetssynvinkel gick kvinnorepresentationen bakåt i det här valet. Här i lagtinget är det fortfarande inte jämställt. Ålands Framtid har 100 procent män, Frisinnad Samverkan har en kvinna gentemot tre män, obundna har en kvinna gentemot två män, liberalerna har tre kvinnor och fyra män och centern har tre kvinnor och fyra män. Sossarna däremot har jämställt och det här tycker jag att visar att vi är ett parti som tar jämställdheten på allvar. Jag vet att män brukar tilltalas av att tävla, så nu tycker jag att vi skall tävla i jämställdhet – så kom igen nu grabbar!

Ltl Fredrik Karlström, replik:

Fru talman!

För det första vill jag säga, att jag anser inte att vi har uppnått fullkomlig jämlikhet med att vi har valt tre talmän i talmanskommissionen. Det var inte alls det jag försökte säga. Det är säkert lång väg kvar att gå. Det är en bra början. Jag ville ta upp just det här att man inte bara kan se jämställdhet i ena perspektivet och inte se det i det andra. Det var det jag försökte säga. När det gäller hur Ålands folk har valt in olika personer i Ålands lagting vill jag säga, att skall vi gå in och börja styra i det, ja, då blir jag riktigt upprörd, då börjar vi gå till någonting som går ifrån demokratin, att jämställdheten skulle vara högre ställd än vad demokratin är när Ålands folk har fått välja in folk! Är det så illa? Det hoppas jag verkligen att det inte är, utan nog måste vi respektera vad Ålands folk har valt in i Ålands lagting. Sedan får var och en försöka styra så och så mycket röster till kön om man vill det i nästa valkampanj, men jag respekterar absolut vad Ålands folk har sagt och tycker att det är bra att de har röstat in en till kvinna.

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

**************************************************

Och ännu lite till

Ltl Fredrik Karlström:

Fru talman!

Det var nästan tre år sedan jag stod här senast och det känns ganska skönt att få vara tillbaka! Själva det ekonomiska klimatet var lite behagligare för fyra år sedan. Då diskuterade man hur man skulle spendera de hundra Sonera-miljonerna som vi skulle få när staten sålde sina aktier i Sonera. I dag är situationen lite annorlunda.

Situationen för mig personligen är också lite annorlunda och för Obunden Samling i stort. Jag är ny och mina kära kolleger Danne och Gun-Mari har inte varit med och arbetat fram budgeten och ändå står vi inte i opposition just nu fast vi inte riktigt är med i regeringen heller, så det är en lite konstig situation vi befinner oss i, men allting tyder på att vi obundna kommer att vara med och få ta ansvar de kommande fyra åren i den nya regeringen. Sålunda kommer vår målsättning att driva vår politik inifrån de kommande fyra åren. Vi har fått mycket kritik av våra socialdemokratiska kolleger här i lagtinget om att vi är opålitliga, vi är sladdertackor och vi är kappvändare och bara vi får chansen tror de att vi kommer att göra allt vi kan för att föra en konfrontationspolitik mot Finland. Jag vill redan nu säga, att så är det faktiskt inte, vi är jättetrevliga, vi är ytterst villiga att samarbeta och vi vill driva Åland framåt och göra det bästa, ta det här tunga ansvaret och styra kosan in på rätt farled.

Som vi alla vet går landskapet i dag med lite back; vi gör av med mera pengar än vad vi får in. Vi lever över våra tillgångar och jag tror att om den här skutan skall kunna ändra kurs, så behövs en fast hand som styr den de kommande fyra åren; annars kommer vi kanske att vara ute på ännu djupare vatten än vad vi är nu och kommer att ha ännu större problem. Vi är alla medvetna om att det kommer att krävas hårt arbete, det kommer att krävas flera obekväma beslut som måste tas och det kommer att krävas samarbete i allra högsta grad för att undvika en katastrof, och jag tror faktiskt att vi kommer att klara av det. Jag tror att med samlade krafter kan vi täppa igen hålen i båten som gör att vi håller på och sjunker. Jag måste säga att budgeten som vi har fått på vårt bord visar att man har insett allvaret och stoppat i backen på skutan och svängt bort från farleden, ändrat kurs och kört in på en ny riktning. Det tycker jag är jättebra. Men eftersom jag kommer att få möjlighet att påverka hur skutan skall styras inifrån har jag inte skrivit några finansmotioner.

Jag har ändå ganska mycket som jag vill säga om budgeten som jag vill rikta framför allt till finansutskottet men också till de nya ledamöterna i den kommande landskapsstyrelsen. Jag vill komma med lite kritik och jag kommer att ha lite tankar, idéer och förslag på hur jag tycker att man skall driva skutan på resan framåt. Det finns några saker jag vill ta upp och när jag tydligen har bara 7 minuter kommer det att gå åt skogen med det, men det är Ålands radio, det allmänna skatteavdraget och projekteringen av kk-huset som är de viktiga punkterna. Jag har också en hel del att säga om hur man har behandlat Posten, frågan om Viggen som skolfartyg och hur man tänker lösa helikopterfrågan, men jag kanske tar de tre sakerna i ett anförande.

Jag läste i budgeten i bilaga 3 under ”Strukturella förändringar”, punkt 1) att man bör sänka nettokostnaden för radio- och TV-verksamheten. Jag såg att socialdemokraterna hade skrivit två motioner i det ärendet. Jag vet inte om ni minns, men för några år sedan satt jag som ordförande i förvaltningsrådet i Ålands radio och försökte under den tiden förändra två saker. Det ena var att skjuta upp införandet av en digital TV-sändare, då socialdemokraterna ville köpa två och det andra var att avskaffa TV-licensen. Jag vet inte om vi skall gå in på de tekniska detaljerna med digital-TV, men jag anser att det är en flopp och en väldigt dyr flopp. Varför ta ner en signal från en satellit till Smedsböle, omvandla signalen några gånger, skicka upp den i masten för att skicka ut den över Åland igen för att ta emot i kabelbolagens nät, omvandla signalen igen och skicka ut den till hushållen när man kunde sköta detta betydligt smidigare och enklare genom att kabelbolagen skulle ta ner signalen direkt från satellit! Alla privata som inte är anslutna till kabelnät kunde ta en parabol i stället för en digital box. Det är ett enkelt sätt att slippa de kostsamma investeringarna. Jag har ett förslag hur man skulle kunna göra detta och jag vill gärna komma med mera tilläggsinformation om finansutskottet vill höra mera. Vi har också egen behörighet på radio- och TV-området. Jag tycker att vi använda oss mera av den, vara lite kaxigare och helt enkelt göra Åland till ett programrättsområde som bestämde själv hur vi vill ha det och förhandla med olika organisationer hur vi skall visa, vidareutsända TV och radio här.

Så till mitt käraste ämne TV-licensen. Jag lovar att jag kommer inte att sluta kampen mot det här enligt mig ohyggliga påfundet som hör till ett annat årtusende än var vi lever i dag. Förutom att avgiften i sig är en logisk kullerbytta eftersom man tar betalt för innehav av TV, men nästan hela beloppet går till produktion av radio slår avgifterna väldigt fel. En ensamstående pensionär eller en förvärvsarbetare som inte utnyttjar tjänsterna så mycket betalar lika stor avgift som en familj med några barn, två inkomster, som använder tjänsterna jättemycket. I licenssystemet behöver inte heller de personer som väljer att vara utan TV vara med och finansiera produktionen av den åländska radion. De behöver inte vara med och betala de miljoner den årligen kostar, men den har ändå rätt att utnyttja tjänsten till fullo. Vi vet alla att det är väldigt många som väljer att inte uppge att de innehar TV och det medför att de enda som drabbas av licensen och avgiften är betalarna, i större grad egentligen än vad de borde göra om alla skulle vara med och betala. Det är mycket jag skulle vilja säga om det här, men jag skall återkomma till det också. Jag kan nämna att administrationen är komplicerad och kostsam. Det skall ut 40.000 försändelser varje år, man skall ha en kontrollant som driver in och kollar att folk har betalat. Det är egentligen helt horribelt enligt mitt sätt att så, så jag kommer att jobba under de kommande fyra åren för att TV-licensen skall slopas. Det är en av mina käpphästar.

Landskapet försöker också minska konsumtionskraften genom att slopa det allmänna avdraget. Jag tror att det också kan påverka att fler och fler personer väljer att ringa in och meddela att de upphört med att ha TV hemma. Det blir nämligen en extra kostnad. Hur fungerar då licenssystemet och hur finansierar då landskapet radion om det helt plötsligt kommer väldigt många som ringer och säger att de inte längre har TV? Hur skalll man då finansiera den? Det är helt enkelt ett gammalmodigt sätt som hör till forntiden och jag tycker att det är dags att se på TV med lite nya ögon.

När det gäller skatteavdraget tror jag inte att det är rätt väg att gå ur en kommande lågkonjunktur. Jag tror inte att det är rätt att indirekt minska på medborgarnas möjligheter till konsumtion och eget sparande före man har vidtagit alla andra åtgärder som går att göra. Min personliga ideologi är att det är rimligt att var och en först får möjlighet att klara sin och sin egen familjs grundläggande behov innan man börjar bidra till det allmänna. Jag anser att skatten är en maktfråga. Ju högre skatt desto mera makt har politikerna av våra liv och mindre makt har vi själva att välja. Om ma får behålla det mesta av det man tjänar ihop kan man ta ett stort ansvar för sin framtid. Genom skattesänkningar ökas friheten; man får behålla mer av sin lön själv och på så sätt ökar möjligheterna att själv välja hur man vill använda sin inkomst, genom konsumtion eller ökat sparande. Jag är väl medveten om att man inte kan genomföra allt som jag vill ensam och sålunda kommer jag att försöka övertyga mina kolleger vid makten att hålla skattetrycket nere. Jag anser också att en skattehöjning bara är berättigad om man vidtagit alla andra åtgärder som går att vidta och fortsättningsvis inte får budgeten i balans, så jag anser att vi kan göra lite till de kommande åren innan vi behöver använda det här instrumentet.

Nu tänkte jag gå över till kk-huset, men jag känner att jag har hur mycket som helst att säga om det, så jag får begära ordet en gång till, fru talman!

Ltl Wiklöf, replik:

Fru talman!

Det var intressanta synpunkter som här kom fram. När man å ena sidan konstaterar att budgetarbetet är på rätt väg, men samtidigt mycket skarpt kritiserar både TV-avgiftsuppbörden och också slopandet av det allmänna avdraget i kommunalbeskattningen tycker jag att det kanske ändå var lite motsägelsefullt. Jag vill i alla fall från socialdemokraternas sida tacka så hjärtligt mycket för synpunkten att man inte skall höja skattetrycket förrän man har gjort vad man kan för att sanera budgeten.

Ltl Fredrik Karlström, replik:

Fru talman!

Som jag sade var detta min personliga inställning och ideologi. Ibland önskar jag att jag skulle få bestämma allting själv för jag tror att jag skulle kunna reda upp ganska mycket, men så är det inte fallet i det demokratiska samhället utan vi måste samarbeta och kompromissa och komma fram till vad som är det absolut bästa att göra. Många av de lösningar som jag har går inte genomföra över en natt heller, men på sikt tror jag att det är rätt väg att gå, så jag kommer att jobba de kommande fyra åren – eventuellt längre om jag får den möjligheten – med att driva den politik som jag försökte förmedla.

Ltl Fredrik Karlström:

Fru talman!

Sedan jag var uppe här senast i dag kvart före ett har faktiskt en nyhet kommit till mig som jag tror ingen annan vet om. Det är så att SVT har meddelat att det kommer att bli för dyrt att täcka hela Sverige med marksänd digital-TV och man har således gått in för att göra som jag har föreslagit hela tiden: att man tar ner signalen via satellit till en parabol direkt i huset. Därför uppmanar jag igen finansutskottet att titta över om det verkligen är klokt att gå in för digitalmarkbunden på Åland. Jag tror inte det, och jag fick ju vatten på min kvarn från ett seminarium som pågår som bäst nu i Stockholm. Ja, vad kan jag säga, jag var tre-fyra år före min tid där!

Mitt andra anförande gäller kk-huset och jag har en hel del synpunkter på det jag också. Jag måste säga, att jag anser att jag inte är bunden av några gamla beslut som har tagits tidigare; jag har inte varit med och tagit de besluten utan jag måste se på frågan med nya fräscha ögon eftersom jag är ny i lagtinget. Jag har ansett, före beslutet togs om att dra igång badhuset i Mariehamn, att samhället inte borde stå med blåslampan och hetta på den redan överhettade byggmarknaden, och det anser jag faktiskt fortfarande. Jag skulle alltså vilja att finansutskottet går igenom det som ltl Sundman igår sade, att driften måste vara löst först och att marknadsplanen måste vara fastslagen så att man kan köra igång den samtidigt som man tänker börja projektera huset. Projekteringen kommer trots allt att kosta närmare 10 miljoner mark. Det är lite fel att nämna mark när det alltid är dyrt och euron när det skall vara billigt, så vi borde väl gå in för att prata euro: 1,6 miljoner euro för projektering av ett hus känns som om det inte riktigt är slugt, måste jag säga! Det måste finnas andra hus liknande det som man vill bygga här som man borde kunna titta på hur de har gjort i stället för att uppfinna hjulet en gång till och så skulle man kunna köpa loss de planerna och modifiera dem lite. Jag tycker att det borde gå att göra så. Det jag framför allt vill säga är att man måste göra bedömningen en gång till: är det här verkligen det bästa vi kan göra av 100 miljoner gamla mark? Detta kk-hus har varit en gammal käpphäst som har stötts och blötts i den här salen i över tio år och huset borde ha stått färdigt i slutet av förra lågkonjukturen, redan varit igång och inarbetat, men nu är det kanske så att man måste ställa sig frågan igen: är det här det bästa man kan göra för 100 miljoner mark eller 16 miljoner euro? Kanske behoven har ändrats sedan den första tanken uppstod hos någon politiker någon gång på åttiotalet att vi måste bygga ett kultur- och kongresshus? Kanske turisterna eftersträvar något annat i dag än att bara samlas i en lokal och hålla möten? Det är trots allt ingen brist på konferensutrymmen runt omkring oss i våra kringregioner; både i Sverige och Finland finns det hur mycket som helst och på haven här utanför går det konferenser hur mycket som helst.

Det här är min personliga syn på det och man kanske skulle satsa pengarna på någonting annat som strävar till att öka landskapets attraktionskraft och landskapets övernattningar, så jag tror att man börjar lite i fel ända om man börjar bygga kk-huset nu. Men det är som sagt bara vad jag tror och en riktig utredning över vad som kan dra folk till Åland borde genomföras: är det ett kk-hus eller någonting annat, säg, en marinpark som jag försökte jobba lite för för tre år sedan, där man skulle kunna sänka gamla skepp och locka hit dykturister, kanske det kan vara en året-runt-motorbana. Kanske ett alternativ till kk-huset skulle kunna vara – som jag tycker är en jättebra och idé och som jag har börjat fundera på de sista dagarna – att man skulle hyra ungefär en likadan jakt som är utanför badhotellet i Nådendal, en riktigt stor lyxjakt med restauranger, hotell och konferensutrymmen, kasino kanske och så skulle man parkera den utanför badhuset. Det är en modell som man skulle kunna tjäna på både till badhusets bästa och till kk-hustankens bästa. Det är, som sagt, bara några tankar som jag har också jag tycker att man i alla fall borde undersöka möjligheterna och kommer man sedan fram till, att, nej, det bästa är att bygga ett kk-hus, då ger jag mig för den tanken också, men det borde undersökas en gång till.

När det gäller Posten tycker jag som flera andra har sagt här i dag att sättet som man har behandlat Posten på inte riktigt känns rätt. Jag anser att det är fel att ta ut så här mycket pengar ur Postens kassa och som vi vet måste Posten låna tillbaka pengarna för att investera och bygga ut. Inte skall Postens pengar användas till driften av landskapets utgifter, enligt mitt sätt att se det. Posten skall naturligtvis utveckla sina tjänster och investera i nya maskiner, lokaler och andra sätt som drar dess verksamhet framåt. Är detta en engångsföreteelse, så må vara, men det värsta är att det inte är det, utan jag har personligen en egen erfarenhet av att man har gjort så här tidigare, nämligen med Skärgårdsflyg. Då använde man faktiskt Skärgårdsflygs pengar för att bekosta driften av Stockholmstrafiken under tiden man upphandlade trafiken på nytt. Man använde alltså ett utomstående bolags medel för att bedriva verksamhet som landskapet egentligen skall göra. Det är inte det som är tanken, om vi ser hur det gick med Skärgårdsflyg – det gick inget vidare bra!

Det är mycket som jag skulle ha velat säga till om hur man skall bygga om Viggen till ett skolfartyg, men jag tänker inte gå in på den frågan nu och helikopterfrågan återkommer jag till.