- göran djupsund
- Varför är Åland "borgerligt"?

- en viss kulturkonservatism som lockar den minoritet som befinner sig på marginalen. Inte heller underligt med tanke på att den åländska autonomins styrka, på pappret, är just konserverandet av språket, kulturen etc -- medan den i ett ekonomiskt hänseende är lika stukad som en skadskjuten skraka. Den åländska autonomin är unik i världen, får vi lära oss. 

Det är visserligen sant, men inte som den ideallösning den ständigt utmålas som, utan därför att den i ett avseende starkare än någon annan och i annat avseende vekare än alla annan. Ingen autonomi har ett så starkt språkskydd, ingen annan autonomi har ett så svagt ekonomiskt inflytande. Här finns ingen beskattningsrätt, intäkter annat än ett anslag (klumpsumman). Kort sagt, ingen direkt relation mellan utgifter och intäkter. I det traditionella politiska systemet definieras positionen, inte enbart, men i mycket hög grad genom hur mycket skatter man anser

-Men språk och kultir inget för alltid givet, det är inte stillstående och kan inte leva i isolering. Frågan är vilken nytta ett sådant kulturformalin gör. Går det att isolera kultur och ekonomi från varandra?

Men samhället är, liksom språket, levande, det utvecklas, är i ständig rörelse. Det som finns i formalinburken är dött, stillastående, orörligt.

- Åland bevaras visserligen, men om det inte redan är dött så riskerar et att kvävas. Och få balsameringsmetoder är så potenta att de inte till sist leder till förfall.

- märklig anordning. I en sådan märklig anordning är det kanske inte underligt att orden "höger" och "vänster", ibland byter position, och ofta betyder någonting annat än vad de gör utanför Åland.

Inom filsofin använder man sig ofta av begreppet dikotomi, vilket betecknar två binära termer som antas stå i motsatsförhållande till varandra. Ofta har radikala vändingar i filosofin gått ut på att omvärdera sådana dikotomier för att visa att de var förenklande. 

- inför det senaste valet pågick en "ideologisk" debatt mellan två politiker, x och y, 
- Jag skulle vilja kalla det för en pseudo-debatt.


- EN omvärdering av alla värden, förespråkade Nietzsche. Här är min omvärdering: för att beskriva den politiska stratifieringen i dte åländska samhället måste en ny värdeskala tillämpas. Den stora politiska frågan måste i fortsättningen vara, vad bidrar till att utveckla autonomin och vad bidrar till att kväva den?
- kanske är den nödvändig för ett fortsatt samtal kring och för en bättre förståelse av avd åländsk politik egentligen handlar om
