#LyX 1.6.1 created this file. For more info see http://www.lyx.org/ \lyxformat 345 \begin_document \begin_header \textclass article \begin_preamble \usepackage{setspace} \usepackage[swedish]{babel} \usepackage[style=verbose-ibid% %edbeforetitle=true,% ]{biblatex} \bibliography{/home/mobilehome/bib/alles.bib} %\usepackage{csquote} %Indent the foot note "nicer" % \newlength{\myFootnoteLabel} % \setlength{\myFootnoteLabel}{1.2em} % you can change the number if you like % \renewcommand{\@makefntext}[1]{ % %\noindent\makebox[\myFootnoteLabel][r]{\@makefnmark\ }% %\parbox[t]{0.9\linewidth}{#1}% %} %%% alternativ till ovanstående? : \usepackage[hang]{footmisc} \newboolean{standardbbx-mods} \setboolean{standardbbx-mods}{true} \ifthenelse{\boolean{standardbbx-mods}} { %%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%% \renewcommand*{\newunitpunct}{% gör punkter till komma \addcomma\space} %\renewcommand{\labelnamepunct}{\addcolon\space} % kolon efter namn? olöst problem: bara kolon i bibliografin, ej vid cit... \DeclareFieldFormat{url}{\mkbibacro{URL}\addcolon\space\url{<#1>}} %%% <== DETTA GÖR EJ FUNKAR MED Tex4ht!!! %\DeclareFieldFormat[unpublished]{#1} \DeclareFieldFormat{urldate}{\mkbibparens{\bibstring{urlseen}\space#1}} \DeclareFieldFormat{number}{nr. #1} %%%% <== detta är lite hackigt, men... %%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%% %%%% nedan, standard.bbx 0.8c %%%%%%%%%%%%%%% %%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%% \renewbibmacro*{begentry}{} \renewbibmacro*{finentry}{\finentry} \DeclareBibliographyDriver{article}{% \usebibmacro{bibindex}% \usebibmacro{begentry}% \usebibmacro{author/editor}% \setunit{\labelnamepunct}\newblock \usebibmacro{title}% \newunit \printlist{language}% \newunit\newblock \usebibmacro{byauthor}% \newunit\newblock \usebibmacro{byeditor+others}% \newunit\newblock \printfield{version}% \newunit\newblock \usebibmacro{in:}% \usebibmacro{journal+issuetitle}% \newunit\newblock \printfield{note}% \setunit{\bibpagespunct}% \printfield{pages} \newunit\newblock \printfield{issn}% \newunit\newblock \printfield{doi}% \newunit\newblock \usebibmacro{eprint} \newunit\newblock \usebibmacro{url+urldate}% \newunit\newblock \printfield{addendum}% \newunit\newblock \usebibmacro{pageref}% \usebibmacro{finentry}} \DeclareBibliographyDriver{book}{% \usebibmacro{bibindex}% \usebibmacro{begentry}% \usebibmacro{author/editor}% \setunit{\labelnamepunct}\newblock \usebibmacro{maintitle+title}% \newunit \printlist{language}% \newunit\newblock \usebibmacro{byauthor}% \newunit\newblock \usebibmacro{byeditor+others}% \newunit\newblock \printfield{edition}% \newunit \iffieldundef{maintitle} {\printfield{volume}% \printfield{part}} {}% \newunit \printfield{volumes}% \newunit\newblock \usebibmacro{series+number}% \newunit\newblock \printfield{note}% \newunit\newblock \usebibmacro{publisher+location+year}% \newunit\newblock \usebibmacro{chapter+pages}% \newunit \printfield{pagetotal}% \newunit\newblock \printfield{isbn}% \newunit\newblock \printfield{doi}% \newunit\newblock \usebibmacro{eprint} \newunit\newblock \usebibmacro{url+urldate}% \newunit\newblock \printfield{addendum}% \newunit\newblock \usebibmacro{pageref}% \usebibmacro{finentry}} \DeclareBibliographyDriver{booklet}{% \usebibmacro{bibindex}% \usebibmacro{begentry}% \usebibmacro{author/editor}% \setunit{\labelnamepunct}\newblock \usebibmacro{title}% \newunit \printlist{language}% \newunit\newblock \usebibmacro{byauthor}% \newunit\newblock \usebibmacro{byeditor+others}% \newunit\newblock \printfield{howpublished}% \newunit\newblock \printfield{type}% \newunit\newblock \printfield{note}% \newunit\newblock \usebibmacro{location+year}% \newunit\newblock \usebibmacro{chapter+pages}% \newunit \printfield{pagetotal}% \newunit\newblock \printfield{doi}% \newunit\newblock \usebibmacro{eprint} \newunit\newblock \usebibmacro{url+urldate}% \newunit\newblock \printfield{addendum}% \newunit\newblock \usebibmacro{pageref}% \usebibmacro{finentry}} \DeclareBibliographyDriver{collection}{% \usebibmacro{bibindex}% \usebibmacro{begentry}% \usebibmacro{editor}% \setunit{\labelnamepunct}\newblock \usebibmacro{maintitle+title}% \newunit \printlist{language}% \newunit\newblock \usebibmacro{byeditor+others}% \newunit\newblock \printfield{edition}% \newunit \iffieldundef{maintitle} {\printfield{volume}% \printfield{part}} {}% \newunit \printfield{volumes}% \newunit\newblock \usebibmacro{series+number}% \newunit\newblock \printfield{note}% \newunit\newblock \usebibmacro{publisher+location+year}% \newunit\newblock \usebibmacro{chapter+pages}% \newunit \printfield{pagetotal}% \newunit\newblock \printfield{isbn}% \newunit\newblock \printfield{doi}% \newunit\newblock \usebibmacro{eprint} \newunit\newblock \usebibmacro{url+urldate}% \newunit\newblock \printfield{addendum}% \newunit\newblock \usebibmacro{pageref}% \usebibmacro{finentry}} \DeclareBibliographyDriver{inbook}{% \usebibmacro{bibindex}% \usebibmacro{begentry}% \usebibmacro{author}% \setunit{\labelnamepunct}\newblock \usebibmacro{title}% \newunit \printlist{language}% \newunit\newblock \usebibmacro{byauthor}% \newunit\newblock \usebibmacro{in:}% \usebibmacro{bybookauthor}% \newunit\newblock \usebibmacro{maintitle+booktitle}% \newunit\newblock \usebibmacro{byeditor+others}% \newunit\newblock \printfield{edition}% \newunit \iffieldundef{maintitle} {\printfield{volume}% \printfield{part}} {}% \newunit \printfield{volumes}% \newunit\newblock \usebibmacro{series+number}% \newunit\newblock \printfield{note}% \newunit\newblock \usebibmacro{publisher+location+year}% \newunit\newblock \usebibmacro{chapter+pages}% \newunit\newblock \printfield{isbn}% \newunit\newblock \printfield{doi}% \newunit\newblock \usebibmacro{eprint} \newunit\newblock \usebibmacro{url+urldate}% \newunit\newblock \printfield{addendum}% \newunit\newblock \usebibmacro{pageref}% \usebibmacro{finentry}} \DeclareBibliographyDriver{incollection}{% \usebibmacro{bibindex}% \usebibmacro{begentry}% \usebibmacro{author}% \setunit{\labelnamepunct}\newblock \usebibmacro{title}% \newunit \printlist{language}% \newunit\newblock \usebibmacro{byauthor}% \newunit\newblock \usebibmacro{in:}% \usebibmacro{maintitle+booktitle}% \newunit\newblock \usebibmacro{byeditor+others}% \newunit\newblock \printfield{edition}% \newunit \iffieldundef{maintitle} {\printfield{volume}% \printfield{part}} {}% \newunit \printfield{volumes}% \newunit\newblock \usebibmacro{series+number}% \newunit\newblock \printfield{note}% \newunit\newblock \usebibmacro{publisher+location+year}% \newunit\newblock \usebibmacro{chapter+pages}% \newunit\newblock \printfield{isbn}% \newunit\newblock \printfield{doi}% \newunit\newblock \usebibmacro{eprint} \newunit\newblock \usebibmacro{url+urldate}% \newunit\newblock \printfield{addendum}% \newunit\newblock \usebibmacro{pageref}% \usebibmacro{finentry}} \DeclareBibliographyDriver{inproceedings}{% \usebibmacro{bibindex}% \usebibmacro{begentry}% \usebibmacro{author}% \setunit{\labelnamepunct}\newblock \usebibmacro{title}% \newunit \printlist{language}% \newunit\newblock \usebibmacro{byauthor}% \newunit\newblock \usebibmacro{in:}% \usebibmacro{maintitle+booktitle}% \newunit \printfield{venue}% \newunit\newblock \usebibmacro{byeditor+others}% \newunit\newblock \iffieldundef{maintitle} {\printfield{volume}% \printfield{part}} {}% \newunit \printfield{volumes}% \newunit\newblock \usebibmacro{series+number}% \newunit\newblock \printfield{note}% \newunit\newblock \printlist{organization}% \newunit \usebibmacro{publisher+location+year}% \newunit\newblock \usebibmacro{chapter+pages}% \newunit\newblock \printfield{isbn}% \newunit\newblock \printfield{doi}% \newunit\newblock \usebibmacro{eprint} \newunit\newblock \usebibmacro{url+urldate}% \newunit\newblock \printfield{addendum}% \newunit\newblock \usebibmacro{pageref}% \usebibmacro{finentry}} \DeclareBibliographyDriver{manual}{% \usebibmacro{bibindex}% \usebibmacro{begentry}% \usebibmacro{author/editor}% \setunit{\labelnamepunct}\newblock \usebibmacro{title}% \newunit \printlist{language}% \newunit\newblock \usebibmacro{byauthor}% \newunit\newblock \usebibmacro{byeditor}% \newunit\newblock \printfield{edition}% \newunit\newblock \usebibmacro{series+number}% \newunit\newblock \printfield{type}% \newunit \printfield{version}% \newunit \printfield{note}% \newunit\newblock \printlist{organization}% \newunit \usebibmacro{publisher+location+year}% \newunit\newblock \usebibmacro{chapter+pages}% \newunit \printfield{pagetotal}% \newunit\newblock \printfield{isbn}% \newunit\newblock \printfield{doi}% \newunit\newblock \usebibmacro{eprint} \newunit\newblock \usebibmacro{url+urldate}% \newunit\newblock \printfield{addendum}% \newunit\newblock \usebibmacro{pageref}% \usebibmacro{finentry}} \DeclareBibliographyDriver{misc}{% \usebibmacro{bibindex}% \usebibmacro{begentry}% \usebibmacro{author/editor}% \setunit{\labelnamepunct}\newblock \usebibmacro{title}% \newunit \printlist{language}% \newunit\newblock \usebibmacro{byauthor}% \newunit\newblock \usebibmacro{byeditor}% \newunit\newblock \printfield{howpublished}% \newunit\newblock \printfield{type}% \newunit \printfield{version}% \newunit \printfield{note}% \newunit\newblock \printlist{organization}% \newunit\newblock \printlist{location}% \newunit\newblock \usebibmacro{date}% \newunit\newblock \printfield{doi}% \newunit\newblock \usebibmacro{eprint} \newunit\newblock \usebibmacro{url+urldate}% \newunit\newblock \printfield{addendum}% \newunit\newblock \usebibmacro{pageref}% \usebibmacro{finentry}} \DeclareBibliographyDriver{online}{% \usebibmacro{bibindex}% \usebibmacro{begentry}% \usebibmacro{author/editor}% \setunit{\labelnamepunct}\newblock \usebibmacro{title}% \newunit \printlist{language}% \newunit\newblock \usebibmacro{byauthor}% \newunit\newblock \usebibmacro{byeditor}% \newunit\newblock \printfield{version}% \newunit \printfield{note}% \newunit\newblock \printlist{organization}% \newunit\newblock \usebibmacro{date}% \newunit\newblock \usebibmacro{eprint} \newunit\newblock \usebibmacro{url+urldate}% \newunit\newblock \printfield{addendum}% \newunit\newblock \usebibmacro{pageref}% \usebibmacro{finentry}} \DeclareBibliographyDriver{patent}{% \usebibmacro{bibindex}% \usebibmacro{begentry}% \usebibmacro{author}% \setunit{\labelnamepunct}\newblock \usebibmacro{title}% \newunit \printlist{language}% \newunit\newblock \usebibmacro{byauthor}% \newunit\newblock \printfield{type}% \setunit*{\addspace}% \printfield{number}% \iflistundef{location} {} {\setunit*{\addspace}% \printtext[parens]{% \printlist[][-\value{listtotal}]{location}}}% \newunit\newblock \usebibmacro{byholder}% \newunit\newblock \printfield{note}% \newunit\newblock \usebibmacro{date}% \newunit\newblock \usebibmacro{url+urldate}% \newunit\newblock \printfield{addendum}% \newunit\newblock \usebibmacro{pageref}% \usebibmacro{finentry}} \DeclareBibliographyDriver{periodical}{% \usebibmacro{bibindex}% \usebibmacro{begentry}% \usebibmacro{editor}% \setunit{\labelnamepunct}\newblock \usebibmacro{title+issuetitle}% \newunit \printlist{language}% \newunit\newblock \usebibmacro{byeditor}% \newunit\newblock \printfield{note}% \newunit\newblock \printfield{issn}% \newunit\newblock \printfield{doi}% \newunit\newblock \usebibmacro{eprint} \newunit\newblock \usebibmacro{url+urldate}% \newunit\newblock \printfield{addendum}% \newunit\newblock \usebibmacro{pageref}% \usebibmacro{finentry}} \DeclareBibliographyDriver{proceedings}{% \usebibmacro{bibindex}% \usebibmacro{begentry}% \usebibmacro{editor}% \setunit{\labelnamepunct}\newblock \usebibmacro{maintitle+title}% \newunit \printlist{language}% \newunit\newblock \printfield{venue}% \newunit\newblock \usebibmacro{byeditor+others}% \newunit\newblock \iffieldundef{maintitle} {\printfield{volume}% \printfield{part}} {}% \newunit \printfield{volumes}% \newunit\newblock \usebibmacro{series+number}% \newunit\newblock \printfield{note}% \newunit\newblock \printlist{organization}% \newunit \usebibmacro{publisher+location+year}% \newunit\newblock \usebibmacro{chapter+pages}% \newunit \printfield{pagetotal}% \newunit\newblock \printfield{isbn}% \newunit\newblock \printfield{doi}% \newunit\newblock \usebibmacro{eprint} \newunit\newblock \usebibmacro{url+urldate}% \newunit\newblock \printfield{addendum}% \newunit\newblock \usebibmacro{pageref}% \usebibmacro{finentry}} \DeclareBibliographyDriver{report}{% \usebibmacro{bibindex}% \usebibmacro{begentry}% \usebibmacro{author}% \setunit{\labelnamepunct}\newblock \usebibmacro{title}% \newunit \printlist{language}% \newunit\newblock \usebibmacro{byauthor}% \newunit\newblock \printfield{type}% \setunit*{\addspace}% \printfield{number}% \newunit\newblock \printfield{version}% \newunit \printfield{note}% \newunit\newblock \usebibmacro{institution+location+year}% \newunit\newblock \usebibmacro{chapter+pages}% \newunit \printfield{pagetotal}% \newunit\newblock \printfield{isrn}% \newunit\newblock \printfield{doi}% \newunit\newblock \usebibmacro{eprint} \newunit\newblock \usebibmacro{url+urldate}% \newunit\newblock \printfield{addendum}% \newunit\newblock \usebibmacro{pageref}% \usebibmacro{finentry}} \DeclareBibliographyDriver{thesis}{% \usebibmacro{bibindex}% \usebibmacro{begentry}% \usebibmacro{author}% \setunit{\labelnamepunct}\newblock \usebibmacro{title}% \newunit \printlist{language}% \newunit\newblock \usebibmacro{byauthor}% \newunit\newblock \printfield{note}% \newunit\newblock \printfield{type}% \newunit \usebibmacro{institution+location+year}% \newunit\newblock \usebibmacro{chapter+pages}% \newunit \printfield{pagetotal}% \newunit\newblock \printfield{doi}% \newunit\newblock \usebibmacro{eprint} \newunit\newblock \usebibmacro{url+urldate}% \newunit\newblock \printfield{addendum}% \newunit\newblock \usebibmacro{pageref}% \usebibmacro{finentry}} \DeclareBibliographyDriver{unpublished}{% \usebibmacro{bibindex}% \usebibmacro{begentry}% \usebibmacro{author}% \setunit{\labelnamepunct}\newblock \usebibmacro{title}% \newunit \printlist{language}% \newunit\newblock \usebibmacro{byauthor}% \newunit\newblock \printfield{howpublished}% \newunit\newblock \printfield{note}% \newunit\newblock \usebibmacro{date}% \newunit\newblock \usebibmacro{url+urldate}% \newunit\newblock \printfield{addendum}% \newunit\newblock \usebibmacro{pageref}% \usebibmacro{finentry}} \DeclareBibliographyDriver{shorthands}{% \usedriver {\DeclareNameAlias{sortname}{default}} {\thefield{entrytype}}% \finentry} \DeclareBibliographyDriver{set}{% \entryset{}{}% \finentry} \DeclareBibliographyAlias{review}{article} \DeclareBibliographyAlias{reference}{collection} \DeclareBibliographyAlias{inreference}{incollection} \DeclareBibliographyAlias{suppbook}{inbook} \DeclareBibliographyAlias{suppcollection}{incollection} \DeclareBibliographyAlias{suppperiodical}{article} \renewbibmacro*{in:}{% \bibstring{in}\addcolon \setunit{\space}} \renewbibmacro*{maintitle+title}{% \iffieldsequal{maintitle}{title} {\clearfield{maintitle}% \clearfield{mainsubtitle}% \clearfield{maintitleaddon}} {\iffieldundef{maintitle} {} {\usebibmacro{maintitle}% \newunit\newblock \iffieldundef{volume} {} {\printfield{volume}% \printfield{part}% \setunit{\addcolon\space}}}}% \usebibmacro{title}% \newunit} \renewbibmacro*{maintitle+booktitle}{% \iffieldundef{maintitle} {} {\usebibmacro{maintitle}% \newunit\newblock \iffieldundef{volume} {} {\printfield{volume}% \printfield{part}% \setunit{\addcolon\space}}}% \usebibmacro{booktitle}% \newunit} \renewbibmacro*{journal+issuetitle}{% \usebibmacro{journal}% \setunit*{\addspace}% \iffieldundef{series} {} {\newunit \printfield{series}% \setunit{\addspace}}% %%behöver ifdef: \space\bibstring{volume} %%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%% \printfield{volume}% \setunit*{\adddot}% %%behöver ifdef: \space\bibstring{number} %%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%% \printfield{number}% \setunit{\addcomma\space}% \printfield{eid}% \setunit{\addspace}% \usebibmacro{issue+date}% \newunit\newblock \usebibmacro{issue}% \newunit} \renewbibmacro*{title+issuetitle}{% \usebibmacro{periodical}% \setunit*{\addspace}% \iffieldundef{series} {} {\newunit \printfield{series}% \setunit{\addspace}}% \printfield{volume}% \setunit*{\adddot}% \printfield{number}% \setunit{\addcomma\space}% \printfield{eid}% \setunit{\addspace}% \usebibmacro{issue+date}% \newunit\newblock \usebibmacro{issue}% \newunit} \renewbibmacro*{issue+date}{% \printtext{%\printtext[parens]{%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%% \iffieldundef{issue} {\iffieldundef{month} {\printfield{year}} {\iffieldundef{day} {\printfield{month}% \setunit{\addspace}% \printfield{year}} {\printtext{\bibdate}}}} {\printfield{issue}% \setunit{\addspace}% \printfield{year}}}% \newunit} \renewbibmacro*{series+number}{% \printfield{series}% \setunit*{\addspace}% \printfield{number}% \newunit} \renewbibmacro*{publisher+location+year}{% \printlist{location}% \iflistundef{publisher} {\setunit*{\addcomma\space}} {\setunit*{\addcolon\space}}% \printlist{publisher}% \setunit*{\addcomma\space}% \printfield{year}% \iffieldundef{origyear}{}{ %%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%% [\printfield{origyear}] } \newunit} \renewbibmacro*{institution+location+year}{% \printlist{location}% \iflistundef{institution} {\setunit*{\addspace}} {\setunit*{\addcolon\space}}% \printlist{institution}% \setunit*{\addcomma\space}% \printfield{year}% \iffieldundef{origyear}{}{ %%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%% [\printfield{origyear}] } \newunit} \renewbibmacro*{location+year}{% \printlist{location}% \setunit*{\addspace}% \printfield{year}% \iffieldundef{origyear}{}{ %%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%% [\printfield{origyear}] } \newunit} \renewbibmacro*{chapter+pages}{% \printfield{chapter}% \setunit{\bibpagespunct}% \printfield{pages}% \newunit} %%%%%%%%%%%%%%%%% swedish.lbx 0.8c %%%% \DefineBibliographyExtras{swedish}{% \let\bibrangedash\textendash \let\finalandcomma\empty \def\mkbibordinal#1{% \@tempcnta0#1 \the\@tempcnta\adddot}% \def\bibdatelong{% \thefield{day}\adddot\nobreakspace \mkbibmonth{\thefield{month}}\space \thefield{year}}% \def\bibdateshort{% \thefield{year}/% %%%%%%%%%%%%%%% - = / \thefield{month}/% %%%%%%%%%%%%%%% - = / \thefield{day}}% \def\biburldatelong{% \thefield{urlday}\adddot\nobreakspace \mkbibmonth{\thefield{urlmonth}}\space \thefield{urlyear}}% \def\biburldateshort{% \thefield{urlyear}/% %%%%%%%%%%%%%%% - = / \thefield{urlmonth}/% %%%%%%%%%%%%%%% - = / \thefield{urlday}}% } \DefineBibliographyStrings{swedish}{% %bibliography = {{Litteraturf\"orteckning}{Litteratur}}, %references = {{Referenser}{Referenser}}, %shorthands = {{F\"orkortningar}{F\"ork\addot}}, %editor = {{\lbx@typeeditor}{\lbx@typeeditor}}, %editors = {{\lbx@typeeditors}{\lbx@typeeditors}}, %%% etc, modifiera och fyll på ... OBS UTKOMMENTERAT FÖR DETTA GER DUBBELT: "ReferenserReferenser" etc MÅSTE hitta redefine typ... %idem = {{idem}{id\adddot}}, } %%%%%%%%% } % \ifthenelse{\boolean{standardbbx-mods}} ---// \end_preamble \use_default_options true \language swedish \inputencoding utf8 \font_roman ae \font_sans default \font_typewriter courier \font_default_family default \font_sc false \font_osf false \font_sf_scale 100 \font_tt_scale 100 \graphics default \paperfontsize 11 \spacing single \use_hyperref false \papersize a4paper \use_geometry true \use_amsmath 1 \use_esint 1 \cite_engine basic \use_bibtopic false \paperorientation portrait \branch inaktiverat \selected 1 \color #faf0e6 \end_branch \branch inaktiverat-slutkapitel \selected 0 \color #faf0e6 \end_branch \branch slask \selected 0 \color #faf0e6 \end_branch \branch innehållsförteckning \selected 1 \color #faf0e6 \end_branch \leftmargin 2.5cm \topmargin 2.5cm \rightmargin 2.5cm \bottommargin 2.5cm \secnumdepth 2 \tocdepth 3 \paragraph_separation indent \defskip medskip \quotes_language english \papercolumns 1 \papersides 1 \paperpagestyle default \bullet 0 2 24 -1 \tracking_changes false \output_changes false \author "" \author "" \end_header \begin_body \begin_layout Title \series bold Pedagogikens topologier, 1820/1850 \begin_inset ERT status open \begin_layout Plain Layout \backslash date{} \end_layout \end_inset \series default \begin_inset Newline newline \end_inset \begin_inset VSpace defskip \end_inset Om rum, subjekt och visualitet i 1800-talets skolrum \series bold , \series default med utgångspunkt i växelundervisningens modeller och Per Adam Siljeströms åskådliga skolrum \end_layout \begin_layout Standard \begin_inset Newpage pagebreak \end_inset \end_layout \begin_layout Author \begin_inset Note Note status open \begin_layout Plain Layout Masteruppsats av Matts Lindström \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Address \begin_inset Note Note status open \begin_layout Plain Layout \noindent Institutionen för litterurvetenskap och idéhistoria vid Stockholms universitet \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard \noindent \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout \align left \begin_inset ERT status open \begin_layout Plain Layout %%%%%%%%%%%%%%% \end_layout \begin_layout Plain Layout % Ändra färg på greyed out \end_layout \begin_layout Plain Layout \backslash definecolor{greyedoutcolor}{rgb}{0.5,0,0} \end_layout \begin_layout Plain Layout \backslash renewenvironment{lyxgreyedout} \end_layout \begin_layout Plain Layout { \backslash textcolor{greyedoutcolor} \backslash bgroup}{ \backslash egroup} \end_layout \end_inset \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard \noindent \begin_inset ERT status open \begin_layout Plain Layout \backslash setstretch{1.5} \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard \noindent \begin_inset Branch innehållsförteckning status open \begin_layout Standard \begin_inset CommandInset toc LatexCommand tableofcontents \end_inset \end_layout \end_inset \begin_inset ERT status open \begin_layout Plain Layout %%% <== INNEHÅLL \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Section Inledning \end_layout \begin_layout Subsection \series bold Undersökningens syfte och några historieteoretiska reflexioner \end_layout \begin_layout Standard \begin_inset ERT status collapsed \begin_layout Plain Layout %% [det visuellas rumsliga organisation] \end_layout \begin_layout Plain Layout %% \end_layout \begin_layout Plain Layout %% [Resonemang kring idéernas materiella nivå, visualitet och rum?] \end_layout \begin_layout Plain Layout %% /visualitet/ % visuell kult-- ur -- seendekultur i egentlig mening ögonpedago gik= \end_layout \begin_layout Plain Layout %% /rum/ \end_layout \begin_layout Plain Layout %% /mediering \end_layout \end_inset \begin_inset ERT status collapsed \begin_layout Plain Layout %% undesöka om den pedagogoiska situationen från rummets och visualitetens synvinkel för att därmed kunna säga någonting om subjektets historia under 1800-talet \end_layout \end_inset \begin_inset ERT status collapsed \begin_layout Plain Layout %% Uppsatsens syfte är att undersöka 1800-talets föreställnignar kring människan i den pedagogiska situationen, och att göra detta från rummets och visualiteten s synvinkel. Undersökningen anknyter därmed till tre temata som delar en skärningspunkt i 1800-talets pedagogiska rum: visualitet, rum och subjektsformering. \end_layout \end_inset \begin_inset ERT status collapsed \begin_layout Plain Layout %% Människan blir till i varje ögonblick. Det är uppenbart att sådana breda frågeställningar svårligen kan besvaras på något helt tillfredställande vis inom den snäva ram som definierar en masteruppsats. Men sådana anspråksfulla uppsåt är kanske inte heller önskvärda. Gör inte historikern bäst i att nöja sig med någon aspekt, ett mindre fragment eller en skärva av den större helheten? Den skärva som jag här har valt att zooma in på (för att använda en medvetet optisk metafor) är de mänskliga sinnesförmögenheterna i allmänhet och seendet i synnerhet -- här förstådda som praktik, och som en historiskt konstituerad, och därmed variabel, kategori. \end_layout \end_inset \begin_inset ERT status open \begin_layout Plain Layout %%%% TEMATISERA MATERIALET <== FOGA IN? \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Subsubsection Syfte \end_layout \begin_layout Standard Uppsatsens syfte är i första hand att med utgångspunkt i två av 1800-talets ideala pedagogiska rumsanordningar diskutera den visualitet och de seendeprakti ker som förskrevs i dessa (tänkta) sammanhang, samt de epistemologiska utgångspu nkter som dessa rumsanordningar implicerade eller underförstod. I samband med detta vill jag också undersöka de förväntningar och förhoppningar som var knutna till detta sammanhang. De två pedagogiska rumsanordningar som jag undersöker i min studie är, \end_layout \begin_layout List \labelwidthstring 00.00.0000 a) den anordning som förespråkades i det tidiga 1800-talets växelundervisningssy stem (1820-talet); \end_layout \begin_layout List \labelwidthstring 00.00.0000 b) den anordning som pedagogen och fysikern Per Adam Siljström föreskrev i sina skrifter och föredrag från mitten av århundradet (1850-talet). \end_layout \begin_layout Standard Jag gör alltså rummet till den historiska undersökningens utgångspunkt, snarare än tiden \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout (om än historiskt kontextualiserat) \end_layout \end_inset ; genom att jämföra två av 1800-talets pedagogiska rum har jag för avsikt att åstadkomma ett begränsat utsnitt ur ett betydligt större fält -- en yta som omfattar en rad sammanlänkade föreställningar om människans sensoriska förmögenheter, förväntningar och drömmar om hennes framtid och det pedagogiska arbetet med att aktualisera dessa drömmar. \end_layout \begin_layout Subsubsection Frågeställning \end_layout \begin_layout Standard Av ovanstående utgångspunkter följer ett antal frågor som jag avser att besvara i min undersökning: \end_layout \begin_layout Itemize Hur såg dessa rumsanordningar ut? med vilka medel var de organiserade? Vilka visuella och sensoriska effekter eftersträvades? Hur samspelade rum och visualitet? \end_layout \begin_layout Itemize Hur såg föreställningar kring subjektet och dess sensoriska förmögenheter i den pedagogiskt rumsliga organisationen under 1800-talet? Hur har dessa föreställningar förändrats över tid? \end_layout \begin_layout Standard Här bör åter igen påpekas att jag hela tiden utgår från idéernas eller \emph on det tänktas \emph default nivå: tänkta praktiker, tänkta rum, en tänkt visualitet. \end_layout \begin_layout Subsection \series bold Metod, material och teoretiska utgångspunkter \end_layout \begin_layout Standard Utgångspunkten för min undersökningen är ett antal rumsbeskrivningar relaterade till 1800-talets pedagogiska (och \begin_inset Quotes eld \end_inset proto-pedagogiska \begin_inset Quotes erd \end_inset ) diskurs, koncentrerat till två tidpunkter (ca 1820 och ca 1850). Genom att läsa och analysera källmaterialer (i första hand manualer och föreskrifter), vilket inkluderar både text och bild, kan jag utvinna/extrahera de rumsbeskrivningar (eller pedagogiska topologier \begin_inset Foot status open \begin_layout Plain Layout Topologi betecknar ansatsen att beskriva en given konfiguration eller en uppsättning relationer mellan enskilda element i ett system, t ex ett nätverk eller ett rum. Jfr hur begreppet definieras inom matematiken som \begin_inset Quotes eld \end_inset the branch of pure mathematics that deals only with the properties of a figure X that hold for every figure into which X can be transformed with a one-to-one correspondence that is continuous in both directions \begin_inset Quotes erd \end_inset , \begin_inset ERT status open \begin_layout Plain Layout \backslash cite{wntopology} \end_layout \end_inset \end_layout \end_inset ) som finns i materialet. Eftersom dessa tänkta rum och rumsliga praktiker har utformats med avsikten att fostra människan i enlighet med vissa förutsättningar, bör de också kunna berätta någonting om dessa förutsättningar: hur man uppfattade mänsklig subjektivitet vid dessa tidpunkter; vad och hur subjektet förnimmer, hur det lär sig, dess gränser, dess möjligheter och tillkortakommanden. \end_layout \begin_layout Subsubsection Teoretiska utgångspunkter \end_layout \begin_layout Standard Daston/Gallison;Jan Goldstein \begin_inset Foot status open \begin_layout Plain Layout \begin_inset ERT status open \begin_layout Plain Layout \backslash cite{daston2007o}; \backslash cite{goldstein2005prs} \end_layout \end_inset \end_layout \end_inset : Kants Kritik banar väg för en ny uppfattning om jaget, det vetenskapliga självet (eller "subjektet" som det kom att benämnas). Det går från att vara passivt till att vara aktivt. Kunskap om den objektiva världen (efter kant) kan inte existera utan en aktiv inblandning från subjektssidan. Samtidigt och i samband med dessa epistemologisk omvälvningar växer en ny modell för att förstå seendet fram: seendet är kroppsligt och subjektivt, ett nytt kunskapsfält växer fram kring problematiseringen av synsinnet (Crary). Hela denna utveckling kan i sin tur relateras till famväxten av de biologiska vetenskaperna, och den \begin_inset Quotes eld \end_inset upptäckt av människan \begin_inset Quotes erd \end_inset som Michel Foucault har beskrivit. \begin_inset Foot status open \begin_layout Plain Layout \begin_inset ERT status open \begin_layout Plain Layout \backslash cite[x]{daston2007o} \end_layout \end_inset \begin_inset ERT status open \begin_layout Plain Layout \backslash cite[]{crary1990tov} \end_layout \end_inset \begin_inset ERT status open \begin_layout Plain Layout \backslash cite[]{foucaultOT} \end_layout \end_inset \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Subsubsection Källor \end_layout \begin_layout Standard Uppsatsens först avsnitt bygger i första hand på manualer som var av betydelse då växelundervisningssystemet introducerades som den allra första modellen för en svensk massundervisning. Här finns två materialgrupper: \end_layout \begin_layout Itemize Brittiska manualer författade av Andrew Bell och Joseph Lancaster; \end_layout \begin_layout Itemize Svenska manualer av pedagogerna Per Rheinhold Svensson, ??? Fineman, J? A? Gerelius, ? Hagstedt, ? Oldsberg, Fredrik Rådberg. \end_layout \begin_layout Standard Till detta urval fogas också en en del annat material i form av tidningsartiklar och inlägg i 1810,-20,-30-talets debatter kring folkskolefrågan. \begin_inset ERT status collapsed \begin_layout Plain Layout %% Jag undersöker dessa texter på utsagenivå för att försöka få grep om den gemensamma \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard Undersökningens senare del bygger i första hand på föresläsningar och skrifter av Per Adam Siljeström, i först hand från 1850-talet. \end_layout \begin_layout Standard Varför välja just dessa två exempel, om man är intresserad av det \begin_inset Quotes eld \end_inset större fält \begin_inset Quotes erd \end_inset som jag nämnde ovan? <...> \end_layout \begin_layout Subsubsection Avgränsningar \end_layout \begin_layout Standard <...> (tematiskt; rum snarare än tid) \end_layout \begin_layout Subsection Tidigare forskning \end_layout \begin_layout Standard [Bell-lancaster: tidigare (svensk) forskning har ofta fokuserat på de rent disciplinära aspekterna ( \begin_inset Quotes eld \end_inset Frihet, jämlikhet, Bentham ... \begin_inset Quotes erd \end_inset ) eller försökt att utvärdera de ev. pedagogiska \begin_inset Quotes eld \end_inset landvinningar \begin_inset Quotes erd \end_inset som systemet medförde i sverige (Nordin, \begin_inset Quotes eld \end_inset äldre pedagogikhistoria \begin_inset Quotes erd \end_inset ). Min utgångspunkt är en annan: rummets visuella organisation. \end_layout \begin_layout Standard Marcello Caruso \end_layout \begin_layout Subsection Disposition \end_layout \begin_layout Standard En \begin_inset Quotes eld \end_inset analytisk \begin_inset Quotes erd \end_inset del. Två undersökningar. Varje del tar sin utgångpunkt i en ideal plats (växelundervisning resp Siljeströms åskådliga skolrum) som formulerades vid en ungefärlig tidpunkt (1820-1830/1850) \end_layout \begin_layout Standard En \begin_inset Quotes eld \end_inset syntetisk \begin_inset Quotes erd \end_inset del. Jag försöker dra slutsater med utgångspunkt i vad jag har lärt mig i \begin_inset Quotes eld \end_inset analys \begin_inset Quotes erd \end_inset -delarna. \end_layout \begin_layout Standard \begin_inset ERT status open \begin_layout Plain Layout %% Begreppet visualitet har därigenom kommit att användas för att bekriva hur synförmågan och olika formerav uppmärksamhet -- att se, titta, stirra, kasta ett öga, bevittna, observera -- är hsitoriskt och kulturellt specifika. /.../ Historiska studier av visuellkultur inbegriper alltså ett brett område: studier av visuella objekt och deras meningssammanhnag , men ocksp hur lika poersoner producerar tolkar och gör bruk av dessa objekt, samt även av idéer, intressen och insitutuionella ramverk som i viss utsträckning bestämmer vad som överhuvudtaget ärmöjligt att se uner olika historiska perioder (materialitet, solveig) \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard \begin_inset Newpage pagebreak \end_inset \end_layout \begin_layout Section 1820: Växelundervisning i folkskolans formeringsfas \end_layout \begin_layout Standard Sjuttonhundratalets svenska utbildningssystem var i första hand uppbyggts kring enskilda initiativ och frivilliga filantropiska insatser, sammanvuxna i ett nebulöst nätverk av bildningsinstitutioner där en betydande del saknade tydlig förankring i statens hierarkier. Pedagogikhistorikern Per Johan Ödman beskriver med anledning av detta det svenska folkbildningsprojektets utveckling i termer av ett \begin_inset Quotes eld \end_inset organiskt växande \begin_inset Quotes erd \end_inset , framsprunget ur en \begin_inset Quotes eld \end_inset mångfald [av] motiv \begin_inset Quotes erd \end_inset . \begin_inset Branch Utstruket status collapsed \begin_layout Standard Utbildningsväsendets organisation och utveckling var alltså vid denna tid ännu inte centraliserat, utan bestod av lokala, lösliga, initiativ känntecknade både \begin_inset Quotes eld \end_inset lärdomsskolan \begin_inset Quotes erd \end_inset (det namn som de högre utbildningarna gick under) såväl som uppkomsten av det som efter hand började att kallas för \begin_inset Quotes eld \end_inset folkskolan \begin_inset Quotes erd \end_inset . \end_layout \end_inset Lokalt, bortom statens direkta kontroll uppstod under 1700-talets senare hälft en mängd nya inrättningar, framförallt tillhörande den kategori av bildningsanstalter och pedagogier som Ödman kallar för \emph on fattigskolor \emph default : i städerna konverterades ofta fattighus och barnhem till bildningsanstalter för de lägre klasserna; vid militärgarnisonerna inrättades skolor för soldatern as barn. Det framväxande systemet, en folkskola innan ordet ännu kommit i allmänt bruk, bildade visserligen en helhet, men en \begin_inset Quotes eld \end_inset differentierad \begin_inset Quotes erd \end_inset och \begin_inset Quotes eld \end_inset heterogen \begin_inset Quotes erd \end_inset sådan. \begin_inset Foot status open \begin_layout Plain Layout \begin_inset CommandInset citation LatexCommand cite after "471" key "odman1998kse" \end_inset ; Utvecklingen var knappast heller specifik för Sverige, välgörenhetsmotiv och filantropism var den drivande kraften för att skapa grunderna för det utbildningssystem som senare skulle inkorporeras i statsapparaten. För en översikt över europas utbildingshistoria se \begin_inset ERT status open \begin_layout Plain Layout \backslash cite{bowen1981hwe} \end_layout \end_inset . \end_layout \end_inset Välgörenheten motiverades inte sällan av att inrättningarna kunde fungera som ett slags förvaringsanstalter, ett verksamt \begin_inset Quotes erd \end_inset medel för att reducera det bettleri och lösdriveri som florerade på gator och torg, bl a til följd av det ekonomiskt instabila läget och svårigheterna att i en produktionsmässig brytningstid hitta en rimlig försörjning \begin_inset Quotes erd \end_inset . \begin_inset Foot status open \begin_layout Plain Layout \begin_inset CommandInset citation LatexCommand cite after "471-472" key "odman1998kse" \end_inset . Ödman stödjer sig på \begin_inset ERT status open \begin_layout Plain Layout \backslash cite{sandin1986hgf} \end_layout \end_inset . \begin_inset Note Greyedout status open \begin_layout Plain Layout [Kolla detta noggrannare i Bengt Sandins mer utförliga genomgång, kap. 4-5] \end_layout \end_inset \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard Gemensamt för dessa inrättningar för att samtidigt vårda och skola fattiga barn var alltså att de ägde kapaciteten att kanalisera en i samtiden växande ambition att \begin_inset Quotes eld \end_inset nyttiggöra \begin_inset Quotes erd \end_inset ständigt svällande skaror av inproduktiva och lösdrivande fattiga \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout , både individuellt och på populationens nivå \end_layout \end_inset . För den expanderande statliga hierarki som på ett nytt sätt hade börjat att göra befolkningen till en primär politisk angelägenhet blev fattigdom och befolkningens hälsa och livsparametrar ett politisk problem \begin_inset Foot status open \begin_layout Plain Layout Enligt Foucault upptäcker den euoropeiska politiken ett nytt objekt vid denna tid: människan som en biologisk varelse, ett nytt politiskt paradigm uppstod där man strävade efter att reglera och styra över livet på populationen s nivå. Se kap. 5 i \begin_inset ERT status open \begin_layout Plain Layout \backslash cite[särsk. s 174-175]{foucault:1980qy}%sexualitetens historia \end_layout \end_inset \end_layout \end_inset ; under 1800-talets första hälft växte i samband med denna nya problematisering, en reformistisk diskurs fram. Skolväsendet var, tillsammans med en rad sammanlänkade institutioner, så som cellfängelset och sinnessjukvården, en del av det bredare nätverk av institutioner och åtgärder \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout som strävade efter att reformera individer med ökad samhällsnytta som det övergripande målet \end_layout \end_inset , med förgreningar i hela samhället. Framförallt fokuserade man på de \begin_inset Quotes eld \end_inset lägre klasserna \begin_inset Quotes erd \end_inset ; en biopolitik växte fram och grep in och intervenerade i själva familjestruktu ren samtidigt som den stimulerade uppkomsten av ett nytt och viktigt fält för maktutövning och vetenskaplig expertis -- det \begin_inset Quotes eld \end_inset sociala \begin_inset Quotes erd \end_inset . \begin_inset Foot status open \begin_layout Plain Layout Jfr \begin_inset CommandInset citation LatexCommand cite key "Donzelot1979,Deleuze1979" \end_inset . För den svenska kontexten se \begin_inset CommandInset citation LatexCommand cite after "11-24" key "Lundgren2003" \end_inset . Begreppet biopolitk kommer från Foucault, \begin_inset ERT status open \begin_layout Plain Layout se \backslash cite*{foucault:1980qy}. %% bara titel \end_layout \end_inset \begin_inset ERT status open \begin_layout Plain Layout %% även: boken om associationsväsendet, per wisselgen \end_layout \end_inset För Hanna Arendts poltisk-teoretiska diskussion av det sociala som ett emellan i förhållande till det privata och det offentligas sfär, se \begin_inset ERT status open \begin_layout Plain Layout \backslash cite[passim, men särsk. kap 2]{arendt1958thc} % [arendt, s. 62?] \end_layout \end_inset \end_layout \end_inset . \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout Gemensamt för dessa inrättningar för att samtidigt vårda och skola fattiga barn var alltså att de ägde kapaciteten att kanalisera en i samtiden växande ambition att \begin_inset Quotes eld \end_inset nyttiggöra \begin_inset Quotes erd \end_inset de ständigt expanderande inproduktiva och lösdrivande fattiga, både individuell t och på populationens nivå. \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard Men det mest omedelbara praktiska problemet, frågan om hur man snabbt och effektivt skulle kunna åstadkomma den önskade masskolningen, förblev länge olöst. Lösningen erhöll man genom en särskild idéimport från de engelska öarna. \end_layout \begin_layout Subsection Ett nytt maskineri för massundervisning \end_layout \begin_layout Standard I den framväxande filantropiska \begin_inset Quotes eld \end_inset organism \begin_inset Quotes erd \end_inset som kortfattat beskrevs ovan inympades under 1810 och 20-talen en ny slags pedagogisk teknologi \begin_inset Note Note status open \begin_layout Plain Layout metodik \end_layout \end_inset som många av samtidens skolreformatörer vurmade inför. Ute i europa hade ett mer eller mindre fantastiskt medel för effektiv undervisn ing av massorna låtit höra talas om sig, och på grundval av dess rykte diskutera des och debatterades den nya uppfinningen allt ivrigare. I Sverige gick metoden under namnet \begin_inset Quotes eld \end_inset växelundervisning \begin_inset Quotes erd \end_inset eller \begin_inset Quotes eld \end_inset monitörsmetoden \begin_inset Quotes erd \end_inset och man dividerade livligt kring det eventuella inrättandet av svenska \begin_inset Quotes eld \end_inset lankasterskolor \begin_inset Quotes erd \end_inset , med hänvisning till namnet på den nya teknikens främsta banerförare, pedagogen Joseph Lancaster. \begin_inset Foot status collapsed \begin_layout Plain Layout För den ursprungliga och alltjämt mest grundläggande redogörelsen för det nya systemets införande, se \begin_inset ERT status open \begin_layout Plain Layout \backslash cite{Nordin1973} \end_layout \end_inset \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard I det första tryckta omnämnandet på svenska beskrivs de imponerande resultat som den engelska uppfinningen rapporteras ha åstadkommit. Det var den pedagogiska reformatorn Carl Ulrik Broocman som i sitt \emph on Magasin för föräldrar och lärare \emph default hade översatt och låtit publicera en tyskspråkig artikel hämtad från \emph on Guts Muths Zeitschrift für Pädagogik \emph default . \begin_inset Foot status open \begin_layout Plain Layout \begin_inset ERT status open \begin_layout Plain Layout \backslash Cite{Broocman1812mffjl} \end_layout \end_inset . Broocman var en av de centrala aktörerna i och kring upprättandet av pedagogoik en som ett nytt vetenskapligt fält; för en gammal men högst detaljerad biografis k genomgång av Broocmans liv och verk, se \begin_inset ERT status open \begin_layout Plain Layout \backslash cite{Wiberg1950cub} \end_layout \end_inset . \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard Texten röjer en uppenbar fascination över systemets rent kvantitativa resultat. \begin_inset Quotes eld \end_inset Hvarigenom förmår Lankaster allt detta, hurur kan han ensam hafva tillsynen öfver, och sysselsätta så många, ja ända till 1000 barn? \begin_inset Quotes erd \end_inset . \begin_inset Foot status open \begin_layout Plain Layout \begin_inset ERT status open \begin_layout Plain Layout \backslash Cite[148]{Broocman1812mffjl} \end_layout \end_inset \begin_inset Note Greyedout status open \begin_layout Plain Layout [vilket nr i Guts muths?] \end_layout \end_inset \end_layout \end_inset Artikeln ger också en beskrivning av systemets mest centrala princip, den som i den efterföljande svenska debatten skulle betecknas \begin_inset Quotes eld \end_inset moniteringsprincipen \begin_inset Quotes erd \end_inset , och som gick ut på att överföra ansvaret för den ytterst systematiserade undervisningen i varje klass till äldre eller mer framskridna barn. På så vis kunde man både åstadkomma ekonomiska besparingar och effektivisera undervisingen. \begin_inset Foot status open \begin_layout Plain Layout Analogier kopplade till manufakturernas indsutriella logik gjordes inte sällan även bland samtida. Se t ex Samuel Taylor Coleridge, \begin_inset Quotes eld \end_inset Lay Sermon \begin_inset Quotes erd \end_inset (1817), där han talar om \begin_inset Quotes eld \end_inset this incomparable machine, this vast moral steam engine \begin_inset Quotes erd \end_inset . \begin_inset ERT status open \begin_layout Plain Layout \backslash cite[45]{coleridge1852ls} \end_layout \end_inset \end_layout \end_inset Fler individer kunde utbildas per tidsenhet. I grunden grunden rörde det sig alltså om ett slags tillämpning av det framväxande fabrikssamhällets stordriftsfördelar i undervisningssituationen. Disciplinen och den hierarkiska ordningen var närmast militaristisk: \end_layout \begin_layout Quote \begin_inset Branch obrukat status collapsed \begin_layout Standard Men hvarigenom förmår Lankaster allt detta hurur kan han ensam hafva tillsynen öfver, och sysselsätta så många, ja ända till 1000 barn? \end_layout \end_inset Likasom en Fältherre på en gång kan kommendera en talrik här, -- så har Lankaster beredt sig möjligheten att på en gång förstås och lydas af ett så stort antal, genom dess noggranna fördelning i mindre flockar, af hvilka hvarje särskilt har sin så kallade Monitor (en af de mera öfvade lärlingarne) som sätter sin klass i verksamhet efter Lärarens gifna föreskrift. \begin_inset Branch obrukat status collapsed \begin_layout Standard Allt sker med en viss ordning, och berömmes i synnerhet Skol disciplinen, såsom jemn, allvarsam och sträckande sig till de minsta saker [...] \end_layout \end_inset \begin_inset Foot status open \begin_layout Plain Layout \begin_inset ERT status open \begin_layout Plain Layout \backslash Cite[148]{Broocman1812mffjl} \end_layout \end_inset \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard En kommentator har noterar att Lancasters snabba resa mot berömmelse knappast berodde på originalitet, utan snarare på hans förmåga att marknadsföra sig själv och det egna systemet. På det mest grundläggande planet var beståndsdelarna i Lancasters system varken nya eller särskilt originella. \begin_inset Foot status open \begin_layout Plain Layout \begin_inset ERT status open \begin_layout Plain Layout \backslash Cite[4]{kaestle1973jla} \end_layout \end_inset . \end_layout \end_inset Lancaster var heller inte ensam om att vid denna tidpunkt marknadsföra ett system som fungerade enligt snarlika principer. En från början vänlig, men efter hand eskalerande och till sist bitter konkurrenssituation rådde mellan den förre och Andrew Bell. Bell var kaplan i Church of England och hade utvecklat sin egen variant i samband med att han arbetade på ett barnhem i det kolonialiserade Madras (Lancaster var kväkare, så konflikten fick i det brittiska sammanhanget också religiösa dimensioner \begin_inset Foot status open \begin_layout Plain Layout För ett exempel från den brittiska debatten kring de två konkurrrerande systemen se \begin_inset ERT status open \begin_layout Plain Layout \backslash cite{fox1808cvp} \end_layout \end_inset . \end_layout \end_inset ). \end_layout \begin_layout Standard \begin_inset Branch förbearbetning status collapsed \begin_layout Standard I grund och botten handlade systemet om att tillämpa det framväxande fabrikssamh ällets stordriftsfördelar i undervisningssituationen. Genom att låta de mer erfarna elever övervaka och leda de yngres undervisning uppnådde man en mer kostnadseffektivt och antalet lärare kunde minimeras. \end_layout \begin_layout Standard Lancasters anspråk 100, 1000, tiotusen ... \end_layout \begin_layout Standard Även Bell hyste höga anspråk för systemets möjligheter att -- bokstavligen -- utvidga människans förmågor bortom det som tidigare varit möjligt \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard \begin_inset Branch förbearbetning status collapsed \begin_layout Standard (nordin s 16:) Den nya undervisningsmetoden tillskrevs stora och viktiga förmågor, Andrew Bell kallar sitt system för \begin_inset Quotes eld \end_inset the New Organ of the human mind \begin_inset Quotes erd \end_inset (brev till DLG). \end_layout \begin_layout Standard Nyhet jämställbar med skrivkonst och boktryckarkonst... !!TODO! Kolla argus 1820, 30 dec. \begin_inset Quotes eld \end_inset Öfver betydelsen och karakteren af wår tid \begin_inset Quotes erd \end_inset !! \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard I och med Broocmans omnämnande hade systemets rykte alltså för första gången nått den svenska offentligheten. Men Broocman var inte den enda aktören som intresserade sig för det nya systemet. Under vårvintern 1813-1814 inledde upphovsmannen själv ett intensiv kampanjarbe te, där han brevledes försökte få till stånd ett besök i Sverige för att införa sitt system; hans kontaktperson var greve Jacob De la Gardie, som under en resa i England både hade träffat den stora reformpedagogen och haft tillfälle att -- på plats och med största gillande -- ägna sig åt närstudier av engelsmannens berömda maskineri för massfostran. \end_layout \begin_layout Standard Någon resa blev det dock aldrig av för Lancasters del. Greve de La Gardie trodde inte att engelsmannen skulle klara av den klimatomstä llning som han ansåg att en vistelse i Sverige skulle innebära. Detta tillsammans med det faktum att Lancaster, enligt grevens förmenande, hotade att drabbas av språkförbistringens våndor i det främmande landet, gjorde att han vänligt men bestämt avböjde skolreformatorns försök att bjuda in sig själv. Efter ett tag insåg Lancaster att någon resa knappast skulle bli av, men fortsatte ändå i hövlig ton att diskutera systemets införande med De La Gardie. \begin_inset Foot status collapsed \begin_layout Plain Layout \begin_inset CommandInset citation LatexCommand cite after "212-229 för en detaljerad redogörelse av De La Gardies resa och Joseph Lancasters kontakter med denne" before "Se" key "Nordin1973" \end_inset . Till ett av breven bifogade Lancaster ett särskilt memorial, omfattande 24 handskrivna sidor; ett slags läroplan med utformad för att tillämpas på svenska förhållanden. \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard Kanske hade Lancasters ihärdighet till viss del berott på förhoppningar om fortsatta inkomster utomlands i en situation där han hade misskött sina plikter vid skolan i Burrough road \begin_inset Note Greyedout status open \begin_layout Plain Layout [vad hette den?] \end_layout \end_inset ; pengarna hotade att tryta \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout !!jfr ngn biografi!!(Nordin, s. 94) Lancaster var en utmärkt marknadsförare med känsla för PR, men misskötte sina åligganden. En kuriös detalj i sammanhanget är att när den svenska skolreformatorn P.R. Svensson anlände till London i maj 1817 fick han aldrig träffa Lancaster, som inte kunde möta honom vid skolan \begin_inset Quotes eld \end_inset af fruktan för Creditorer \begin_inset Quotes erd \end_inset \begin_inset CommandInset citation LatexCommand citep after "210" before "Svensson citerad i" key "Nordin1973" \end_inset \end_layout \end_inset -- under 1814 lämnade han hur som helst England och gav sig istället av till USA där hans moniteringssystem, åtminstone till en början, skulle skörda stora framgångar. Misslyckandet i Sverige innebar för Lancaster således, med Thore Nordins ord, \begin_inset Quotes eld \end_inset ett avsked till den europeiska växelundervisningsdebatten. \begin_inset Quotes erd \end_inset \begin_inset Foot status open \begin_layout Plain Layout \begin_inset ERT status open \begin_layout Plain Layout \backslash Cite[225]{Nordin1973} \end_layout \end_inset . För Lancasters mottagande och systemets spridning i USA, se \begin_inset ERT status open \begin_layout Plain Layout \backslash cite[83-84]{kaestle1973eus} \end_layout \end_inset och \begin_inset ERT status open \begin_layout Plain Layout \backslash cite[40-42]{kaestle1973jla} \end_layout \end_inset . \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard Men även utan den brittiske reformpedagogens direkta inblandning fortsatte dock de svenska diskussionerna kring moniteringssystemets fördelar att fortplanta sig; under 1816 översatte och publicerade den Kungliga Upfostringsko mmittén -- på Greve de La Gardies inrådan -- en rad artiklar från den franska tidskriften \begin_inset Quotes eld \end_inset Journal d'Education \begin_inset Quotes erd \end_inset , uppenbarligen i syfte att sprida information om och skapa debatt kring lancastersystemet. \begin_inset Foot status open \begin_layout Plain Layout Publiceringen var i \emph on Inrikes tidningar \emph default , se \begin_inset CommandInset citation LatexCommand cite after "230" key "Nordin1973" \end_inset \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout KOLLA UPP ARTIKLARNA! \end_layout \end_inset \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard Året därpå försågs läraren Per Rheinhold Svensson med en utförlig instruktion (författad av den Kungliga Upfostringskommittéen) och skickades kort därefter på anmodan av Hans Kungl. Maj:t till England för att närmare studera den nya undervisningsmodellen. Omedelbart efter sin återkomst började Svensson att experimentera med monitörsm etodiken på den skola där han innehade sin lärartjänst. \begin_inset Foot status collapsed \begin_layout Plain Layout Den Philipsenska skolan i Stockholm, \begin_inset CommandInset citation LatexCommand cite after "240" key "Nordin1973" \end_inset \end_layout \end_inset Till en början hemlighöll Svensson sin experimentverksamhet \begin_inset Foot status collapsed \begin_layout Plain Layout \begin_inset Note Greyedout status collapsed \begin_layout Plain Layout [241, n5] \end_layout \end_inset \end_layout \end_inset , men ganska snabbt läckte ändå kunskapen ut till allmänhetens kännedom; Thor Nordin noterar bl a att kemisten Berzelius nämner experimenten i sina reseanteckningar från den period, och att en grevinna på besök från Sardinien förevisades experimentverksamheten som en särskild punkt på det itinerarium som kronan hade fastställt inför hennes vistelse. \begin_inset Foot status open \begin_layout Plain Layout Grevinnan är av släkten \begin_inset Quotes eld \end_inset Wida \begin_inset Quotes erd \end_inset , men i övrigt oidentifierad; \begin_inset CommandInset citation LatexCommand cite after "241f, n6" key "Nordin1973" \end_inset \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard Svenssons redogörelse, som publicerades 1819 \begin_inset Foot status open \begin_layout Plain Layout \begin_inset ERT status open \begin_layout Plain Layout \backslash cite{svensson1819ber} \end_layout \end_inset \end_layout \end_inset , följdes av en allt mer intensifierad pedagogisk debatt, vilket resulterade i att flera sällskap bildades med syfte att sprida den nya undervisningsteknolo gin i Sverige, parallelt med att det nya systemet också anammades inom den vardagliga undervisningspraktiken på flera skolor runt om i landet. Det viktigaste av dessa var \begin_inset Quotes eld \end_inset Sällskapet för vexelundervisningens befrämjande \begin_inset Quotes erd \end_inset . \begin_inset Foot status open \begin_layout Plain Layout \begin_inset ERT status open \begin_layout Plain Layout \backslash cite[289-295]{Nordin1973} \end_layout \end_inset . \begin_inset Quotes eld \end_inset Sällskapet för vexelundervisningens befrämjande \begin_inset Quotes erd \end_inset fick en central och pådrivande roll för hela den svenska utvecklingen. För lokala associationer och initiativ se \begin_inset ERT status open \begin_layout Plain Layout \backslash cite[296-299]{Nordin1973} \end_layout \end_inset . \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard Det första steget mot en verklig institutionalisering av det nya systemet skedde i och med ett kungligt cirkulärbrev som spreds vid mitten av 1820-talet (1824). \begin_inset Foot status open \begin_layout Plain Layout \begin_inset ERT status open \begin_layout Plain Layout \backslash Cite[327-318]{Nordin1973} \end_layout \end_inset \end_layout \end_inset 1825 därpå kunde växelundervisningssällskapet konstatera att den nya metodiken införts vid inte mindre än 84 av sveriges pedagogiska inrättningar. [1825 års uppfostringskommité -> kodifiering av folskolan 1842 och växeludnervi sning i de officiella undervisningsmanuelarna -> dominerande praktik] Nästan hundra år senare noterade man i en tillbakablick på denna period att \begin_inset Quotes eld \end_inset Snart visade sig, att om än svenska folket är en trög nation, kan den likväl bli full af hetsigheter \begin_inset Quotes erd \end_inset . \begin_inset Foot status open \begin_layout Plain Layout \begin_inset Quotes eld \end_inset En skolveterans minnen. 2 \begin_inset Quotes erd \end_inset i SvLT, nr. 3, 21 januari, 1891) \end_layout \end_inset \begin_inset Note Note status open \begin_layout Plain Layout Snart visade sig, att om än svenska folket är en trög nation, kan den likväl bli full af hetsigheter. I Stockholm bildade «ig af mycket fina nafian ett »Sällskap för växelundervisni ngens befrämjande». Statsanslag till sällskapets understödjande beviljades (hvilket jag nästan tror ännu årligen utgår, oaktadt metoden är för länge sedan utdömd), växelunder visningsskolor inrättades i städer, köpingar, bruk och byar, donationer till sådana skolor gjordes, prästerlig tjänsteårsberäkning beviljades, sökande till klockaretjänster ålades att styrka sin kännedom af växelundervisni ngsmetoden, prästkandidater likaledes för erhållande af ordination. Med få ord: man gjorde hvad göras kunde. Målet var: allmän folkbildning och det för billigaste pris. \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard \begin_inset Note Note status open \begin_layout Plain Layout Koselleck använder sig av begreppet \emph on förväntningshorisont \emph default för att beskriva den temporala struktur eller tidserfarenhet som enligt honom präglar varje historisk situation. \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Subsubsection Det nya systemet och modernitetens förväntningshorisont: Johan Johansson i Argus \end_layout \begin_layout Standard Som framgår av vad som hittills sagts fick alltså diskussionen kring pedagogik och masskolning en mycket framskjuten position i det svenska 10- och 20-talets samhällsdebatt. Med hänvisning till Reinhardt Kosellecks forskning kring historisk tidserfarenh et \begin_inset Note Note status open \begin_layout Plain Layout \begin_inset Foot status collapsed \begin_layout Plain Layout Kosseleck använder sig av begreppen \emph on förväntningshorisont \emph default och \emph on tidserfarenhet \emph default och vill med det understryka att nuet aldrig existerar i \begin_inset Note Note status open \begin_layout Plain Layout temporal \end_layout \end_inset isolation, utan istället måste betraktas som om det befinner sig i ständigt förbindelse med det förgångna och framtiden. Varje tid inbegriper således inte bara specifika berättelser och mytologier som kan beskriva det innevarandes relation till det förgångna, utan också en specifik eskatologi som skvallrar om den framtid som väntar. Historisk erfarenhet präglas av föreställningar om det förgångna och förväntnin gar på framtiden, som i sin tur åter \begin_inset Quotes eld \end_inset griper tillbaka \begin_inset Quotes erd \end_inset på historien. [Som Kosseleck säger: \begin_inset Quotes eld \end_inset Ingen erfarenhet utan förväntan, ingen förväntan utan erfarenhet. \begin_inset Quotes erd \end_inset ] \begin_inset Note Greyedout status open \begin_layout Plain Layout [red ut bättre!] \end_layout \end_inset \end_layout \end_inset \end_layout \end_inset kan man notera att detta skedde samtidigt med att en ny slags tidserfarenhet växte fram på många håll i Europa. Enligt Koselleck är moderniteten förknippad med en känsla av ständigt ökande accelleration, av att tiden för var dag tycks ta allt större kliv framåt; ett slags hissnande erfarenhet som vittnar om att ett nytt samhälle, högst antagligen också ett med radikalt annorlunda kvaliteter, ständigt väntar bakom nästa hörn. \begin_inset Foot status open \begin_layout Plain Layout Koselleck talar om \begin_inset Quotes eld \end_inset den nya tiden \begin_inset Quotes erd \end_inset , och gör detta med ungefärlig hänvisning till tiden efter upplysningen: \begin_inset Quotes eld \end_inset Min tes är att skillnaden mellan erfarenhet och förväntan har ökat allt mer under den nya tiden, eller mer exakt: att den nya tiden kan uppfattas som en historiskt ny tid först när förväntningarnna alltmer avlägsnat sig från alla dittills gjorda erfarenhet \begin_inset Quotes erd \end_inset \begin_inset CommandInset citation LatexCommand cite after "177" key "koselleck2004" \end_inset \end_layout \end_inset \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout Den nya tidserfarenheten vittnade om att ett helt nytt samhälle med radikalt annorlunda kvaliteter väntar runt nästa hörn. Och liksom utopier äger pedagogiska system förmågan att gestalta denna framtid. \end_layout \end_inset \begin_inset Note Note status open \begin_layout Plain Layout \lyxline \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard Denna nya tidserfarenhet lyser genom \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout (förutom genom de svenska pedagogernas ivriga utlandsresande under 00- och 10-tal) \end_layout \end_inset i en storslagen men osignerad artikelserie i Argus (1820) \begin_inset Foot status collapsed \begin_layout Plain Layout \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout \begin_inset CommandInset citation LatexCommand citet after "2, 6, 13, 27, 30 dec" key "j--johansson:ofwer" \end_inset \end_layout \end_inset \begin_inset ERT status open \begin_layout Plain Layout \backslash cite[35]{johansson:ofwer} \end_layout \end_inset \end_layout \end_inset . Sannolikt har artiklarna författats av tidningens oppositionelle redaktör, hegelianen Johan Johansson. \begin_inset Foot status collapsed \begin_layout Plain Layout Enl. Th. \begin_inset ERT status open \begin_layout Plain Layout Nordin \end_layout \end_inset ; För Johan Johanssons filosofiska preferenser, se \begin_inset ERT status open \begin_layout Plain Layout \backslash cite{nordin1987rf} \end_layout \end_inset \end_layout \end_inset Artikelserien är ett försök att sätta Joseph Lancasters nya pedagogiska system i ett direkt samband med den rådande tidsandan och därför av största intresse i sammanhanget. Jag kommer nu att diskutera den lite mer utförligt. \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout [, och den utveckling som har lett fram till den innevarande tidpunkten] \end_layout \end_inset \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout och placerar det i mittpunkten för den historiska utveckling som kulminerat i dagens situation. \end_layout \end_inset \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout Den nya undervisningsformen uppfattar han som ett av de viktigaste exemplen på de framsteg som tiden. \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard Johanssons motiv för att skriva artikeln var enligt honom själv en vilja att få grepp om \begin_inset Quotes eld \end_inset \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout fatta \end_layout \end_inset tidehwarfvets anda \begin_inset Quotes erd \end_inset , för att kunna frilägga den \begin_inset Quotes eld \end_inset grundidé, som leder rigtningen och bestämmer karakteren af alla \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout desz \end_layout \end_inset [tidens] händelser och fenomener \begin_inset Quotes erd \end_inset . \begin_inset Foot status collapsed \begin_layout Plain Layout \begin_inset ERT status open \begin_layout Plain Layout [ \backslash cite[35]{johansson:ofwer} \end_layout \end_inset \end_layout \end_inset . Serien tar avstamp i antiken, redogör för historiens successiva fortskridande, fram genom medeltid \begin_inset Foot status collapsed \begin_layout Plain Layout En medeltid som intressant nog upphör någon gång på 1500-talet -- detta är fyrtio år innan Burkhardt upprättade renässanen som ett epokbegrepp. \end_layout \end_inset , renässans och protestantismens omvälvningar, innan den till sist tar sig an samtiden. \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout där artikelförfattaren tycker sig ana ett direkt samband mellan den nya tidens framåtskridande och Lancasters pedagogiska innovation. \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard Men vad präglar då Johanssons upplevelse av samtiden? Framförallt är det frågan om en brytningstid, resultatet av radikal förändring; Johansson beskriver hur den delikata balansen mellan tro och förnuft långsamt har rubbats, tills dess att ett \begin_inset Quotes eld \end_inset Förståndets öfwervälde \begin_inset Quotes erd \end_inset har blivit ett obestridligt faktum. \begin_inset Foot status collapsed \begin_layout Plain Layout \begin_inset ERT status open \begin_layout Plain Layout [ \backslash cite[20]{johansson:ofwer} \end_layout \end_inset \begin_inset ERT status open \begin_layout Plain Layout %%(nr 5 20) \end_layout \end_inset \end_layout \end_inset Kant intar en viktig roll i denna balansförskjutning, för han har, för vetenskapernas räkning, varit \begin_inset Note Note status open \begin_layout Plain Layout \begin_inset Quotes eld \end_inset hwad andra reformatorer har warit för Tron \begin_inset Quotes erd \end_inset \end_layout \end_inset vad andra reformatorer har varit för tron. \begin_inset Quotes eld \end_inset Lik en ny Attila, härjade han med sin Scepticism allt positift: der han framfarit lågo äldre wetenskapliga konstwerk i ruiner \begin_inset Quotes erd \end_inset . Efter denna \begin_inset Quotes eld \end_inset Kantiska förstörelsen \begin_inset Quotes erd \end_inset -- och det är uppenbarligen Kants \emph on Kritik av det rena förnuftet \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout och dess uppgörelse med det som Kant kallade för \begin_inset Quotes eld \end_inset empirism \begin_inset Quotes erd \end_inset respektive \begin_inset Quotes eld \end_inset rationalism \begin_inset Quotes erd \end_inset - \end_layout \end_inset \emph default som Johansson syftar på -- kan dock ett \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout det, \begin_inset Quotes eld \end_inset detta allmänliga behof af ett fritt förnuftsbruk \begin_inset Quotes erd \end_inset , \end_layout \end_inset till sist otyglat förnuftet, ge hopp om att något \begin_inset Note Note status open \begin_layout Plain Layout \begin_inset Quotes eld \end_inset waraktigt \begin_inset Quotes erd \end_inset \end_layout \end_inset varaktigt trots allt ska resa sig ur \begin_inset Quotes eld \end_inset det fallnas grus \begin_inset Quotes erd \end_inset . Kants härjningar har således sett till att \begin_inset Quotes eld \end_inset Förnuftet ensamt \begin_inset Quotes erd \end_inset blivit \begin_inset Quotes eld \end_inset den bildande ande, som /.../ swäfwar qwar öfwer denna nedbrutna werld, för att ordna den till en ny skapelse. \begin_inset Quotes erd \end_inset \begin_inset Foot status open \begin_layout Plain Layout (nr, 5 s 20) \end_layout \end_inset \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout . Johanssons samtid bevittnar de \begin_inset Quotes eld \end_inset första scenerna af protestantismens sista Akt \begin_inset Quotes erd \end_inset ; det är frågan om en \begin_inset Quotes eld \end_inset Stridens och Förstörelsens tid \begin_inset Quotes erd \end_inset , men ändå en tid som pekar fram emot \begin_inset Note Note status open \begin_layout Plain Layout ( \begin_inset Quotes eld \end_inset med härold åt \begin_inset Quotes erd \end_inset ) \end_layout \end_inset en annan \begin_inset Quotes eld \end_inset skönare, än slägtet hittills genomlefwat \begin_inset Quotes erd \end_inset . \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard Det viktiga i sammanhanget är att destruktionen av det tidigare till förmån för det nya inte alls har avslutats -- historien har så att säga \begin_inset Quotes eld \end_inset öppnat sig \begin_inset Quotes erd \end_inset och Johansson menar att om man bara tittar tillräckligt noggrant så borde man redan kunna se \emph on tecknen \emph default på att den nya tiden: \end_layout \begin_layout Quote redan börjar den första späda brodden af sann Wetenskap att glest uppskjuta, ur förnuftets själfstendiga och för ewigt från allt förmynderskap lösgifna förmåga /.../ Redan wisa sig likwäl tecken till de nybildnignar, som skola uppkomma; Dessa tecken måste man söka fatta, ty i dem ligger den positiva och egentliga betydelsen af wårt tidhwarf. \begin_inset Foot status collapsed \begin_layout Plain Layout \begin_inset ERT status open \begin_layout Plain Layout [ \backslash cite[35]{johansson:ofwer} \end_layout \end_inset \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout \begin_inset Quotes eld \end_inset det Fjerde Ståndets --- den arbetande klassens \begin_inset Quotes erd \end_inset (9, 35), \end_layout \end_inset Vilka är då tecknen, vilka är \begin_inset Quotes eld \end_inset nybildningarna \begin_inset Quotes erd \end_inset ? \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout Lancaster-systemet är ett av dessa \begin_inset Quotes eld \end_inset tecken \begin_inset Quotes erd \end_inset som kan berätta om en ny tid. \end_layout \end_inset \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout Johansson konstaterar att ett en publicist knappast har \begin_inset Quotes eld \end_inset dokumterat sin behörighet \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout såsom Publicist, \end_layout \end_inset /.../ genom upprepandet af [den] modejargong, som bubblar och pöser på framtidens yta \begin_inset Quotes erd \end_inset \end_layout \end_inset Johansson framhåller att en publicist visserligen borde vara försiktig med att upprepa \begin_inset Quotes eld \end_inset modejargong, som bubblar och pöser på framtidens yta \begin_inset Quotes erd \end_inset \begin_inset Foot status open \begin_layout Plain Layout \begin_inset ERT status open \begin_layout Plain Layout \backslash cite[35]{johansson:ofwer}%%nr 9, 35 \end_layout \end_inset \end_layout \end_inset , men kan ändå inte avhålla sig från en inventering av detta ytskikt. Industrialisering och mekanisering är förstås centrala fynd; tack vare \begin_inset Quotes eld \end_inset atmosferens tryckning och wattengasens spänstighet, begagnade i /.../ ångmachiner \begin_inset Quotes erd \end_inset , har naturen successivt underkuvats och gjorts till en \begin_inset Quotes eld \end_inset trogen, outtröttlig slaf \begin_inset Quotes erd \end_inset . Snart, menar Johansson, kommer människorna överallt att ägna en del \begin_inset Quotes eld \end_inset \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout sjelf \end_layout \end_inset \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout öfwerallt [att] /.../ egna en del \end_layout \end_inset af sin tid åt det offentliga, åt Staten, Wetenskapen och konsten \begin_inset Quotes erd \end_inset . \begin_inset Foot status open \begin_layout Plain Layout \begin_inset ERT status open \begin_layout Plain Layout \backslash cite[38]{johansson:ofwer}%%(nr 10, 38) \end_layout \end_inset \end_layout \end_inset \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout En ny expanderande offentlighet kommer i sinom tid att omsluta hela samhällskrop pen, \end_layout \end_inset Men ur denna utveckling föds ett nytt problem: \begin_inset Quotes eld \end_inset \begin_inset Note Note status open \begin_layout Plain Layout Men \end_layout \end_inset för att lefwa före det offentliga måste man ej blott äga tid dertill, utan ock skickligheten till offentligt lif \begin_inset Quotes erd \end_inset . \begin_inset Foot status open \begin_layout Plain Layout \begin_inset ERT status open \begin_layout Plain Layout \backslash cite[38]{johansson:ofwer}%(nr 10, 38) \end_layout \end_inset \end_layout \end_inset På just detta tekniska problem är Lancastersystemet, med sin förmåga att omforma och bereda samhällets fattiga skaror för deltagandet i denna nya offentligheten, en förträfflig lösning; Johansson medger att metoden ännu bara \begin_inset Quotes eld \end_inset är i sin linda \begin_inset Quotes erd \end_inset (likt \begin_inset Quotes eld \end_inset boktryckerikonsten \begin_inset Quotes erd \end_inset , \begin_inset Quotes eld \end_inset i desz första årtionden \begin_inset Quotes erd \end_inset ) \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout Det nya systemet, erfar han alltså, har en ännu inte aktualiserad potential, \end_layout \end_inset , men han framhåller att den som undersöker den närmre ändå måste att upptäcka \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout lätt skall \end_layout \end_inset \begin_inset Quotes eld \end_inset huru många frön till ytterligare utbildning [den] innehåller \begin_inset Quotes erd \end_inset . I Lancaster-systemet förmåga att bilda \begin_inset Quotes eld \end_inset wiljan, karakteren och handlingssättet \begin_inset Quotes erd \end_inset , tycker sig Argus-redaktören ana dess verkliga potential , dess \begin_inset Quotes eld \end_inset werldshistoriska vigt \begin_inset Quotes erd \end_inset . \begin_inset Foot status open \begin_layout Plain Layout \begin_inset ERT status open \begin_layout Plain Layout \backslash cite[38-39]{johansson:ofwer} \end_layout \end_inset \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard Samtidigt som metoden erbjuder en lösning på dessa nya utmaningar, utgör den också tidens allra viktigaste tecken -- en symbol för framtidens närvaro i nuet. Johansson menar att Lancasters system, högt överträffar \begin_inset Quotes eld \end_inset alla andra upptäckter, hwaröfwer tidhwarfwet yfwas \begin_inset Quotes erd \end_inset \begin_inset Foot status open \begin_layout Plain Layout \begin_inset ERT status open \begin_layout Plain Layout \backslash cite[38]{johansson:ofwer}%(nr 10, 38) \end_layout \end_inset \end_layout \end_inset , på samma gång som det uppenbarar \begin_inset Quotes eld \end_inset wår tids rigtning och betydelse \begin_inset Quotes erd \end_inset . Systemet är samtidens \begin_inset Quotes eld \end_inset \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout såsom \end_layout \end_inset organ och spegel \begin_inset Quotes erd \end_inset . \begin_inset Foot status collapsed \begin_layout Plain Layout \begin_inset ERT status open \begin_layout Plain Layout \backslash cite[39]{johansson:ofwer}%nr 10, 39 \end_layout \end_inset Växelundervisningen som en analogi för staten i det nya samhället är för övrigt en trop som återkommer om och om igen hos andra kommentatorer, se t ex \begin_inset ERT status open \begin_layout Plain Layout \backslash cite{rdberg.af:staten} \end_layout \end_inset \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard \noindent \begin_inset Note Note status open \begin_layout Plain Layout Ett år senare skriver Johansson ytterligare en Argus-artikel och hänvisar med bibehållen entusiasm till det nya systemets \begin_inset Quotes eld \end_inset sannolika inflytande /.../ på slägtets moraliska och intellectuella utbildning, och den utmärgta wigt denna lärometod derigenom äger bland tidehwarfwets uppfinningar \begin_inset Quotes erd \end_inset . Sedan den senaste Argus-publikationen, konstaterar han, har systemet utbrett sig i Sverige med \begin_inset Quotes eld \end_inset berömwärdt nit och en allt låfwande hastighet \begin_inset Quotes erd \end_inset . \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout På detta konstaterande följer en genomgång av de nya inrättningarna och deras organisation. \end_layout \end_inset \begin_inset Foot status collapsed \begin_layout Plain Layout \begin_inset ERT status open \begin_layout Plain Layout \backslash cite[58]{johansson:om} \end_layout \end_inset \end_layout \end_inset \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard De entusiastiska Argus-artiklarna visar att växelundervisningen mycket tydligt var förknippad med den accellererande utveckling och erfarenheten av samhällets modernisering. Systemet hörde till en av de många fantasieggande nymodigheter som tycktes skvallra om modernitetens oöverskådliga möjlighetshorisonter: \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout Lancastersystemet och andra pedagogiska modeller besatt en mottaglighet för utopiska projektioner av samma slag som den uppsjö av \begin_inset Quotes eld \end_inset moderna \begin_inset Quotes erd \end_inset tekniker som flödade in från kontinenten. \end_layout \end_inset i en av artiklarna från 1820 jämförs Lancastersystemet (tillsammans med den \begin_inset Quotes eld \end_inset Pestalozziska åskådningsläran \begin_inset Quotes erd \end_inset ) inte bara med boktryckarkonsten utan också med papyreografi, litografi och skriftkonsten \begin_inset Foot status open \begin_layout Plain Layout \begin_inset ERT status open \begin_layout Plain Layout \backslash cite[38]{johansson:ofwer} \end_layout \end_inset \end_layout \end_inset -- moderna medieteknologier som förbluffade och roade den välbemedlade samtiden. \begin_inset Note Note status open \begin_layout Plain Layout \begin_inset Note Greyedout status open \begin_layout Plain Layout [Jämförelsen med medieteknologier var knappast heller någon slump, det nya systemet var gjorde bruk av en rad specialiserade medieteknologier och Bell definierade sin metod som ett nytt sätt att bedriva utbildning \begin_inset Quotes eld \end_inset through the medium of the scholars themselves \begin_inset Quotes erd \end_inset (1823, 16) \begin_inset Note Greyedout status open \begin_layout Plain Layout [beakta begreppets innebörer vid denna tid!] \end_layout \end_inset . Något jag också kommer att diskutera mer utförligt nedan.] \end_layout \end_inset \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout Systemen kommer fram i en tid då anspråk på vetenskaplighet blir större, innan pedagogiken fått dagens status som vetenskeplig söker man legitimitet i vetenskapen. Bell t ex påpekar att ett utbildningssystem (nämner också andra saker) borde vara att det måste vara grundat i \begin_inset Quotes eld \end_inset well grounded knowledge of science \begin_inset Quotes erd \end_inset \begin_inset Quotes eld \end_inset grounded on experiments \begin_inset Quotes erd \end_inset (Bell 1823, 16) \end_layout \end_inset \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard \begin_inset Note Note status open \begin_layout Plain Layout Kanske är det också talande att [J.A] Gerelius, en av \begin_inset Quotes eld \end_inset det brittiska systemets \begin_inset Quotes erd \end_inset svenska introduktörer, också var en varm förespråkare av gasupplysnignens införande över hela landet. \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout \begin_inset Note Greyedout status open \begin_layout Plain Layout det teknologiska genom emdieteknologier ingen slump \end_layout \end_inset \end_layout \end_inset \begin_inset Foot status open \begin_layout Plain Layout Se \begin_inset CommandInset citation LatexCommand cite key "Gerelius1825gue" \end_inset . Här måste man alltså tala om \begin_inset Quotes eld \end_inset upplysning \begin_inset Quotes erd \end_inset i konkret såväl som överförd bemärkelse... \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout ett sammanblandning som inte var ovanligt vare sig i upplysningstidens konkreta verklighet eller i den ljuss-metforik som åtföljde den. \end_layout \end_inset \begin_inset Note Greyedout status collapsed \begin_layout Plain Layout Jay, s ?-? och [en artikel]) \end_layout \end_inset \end_layout \end_inset Denna utopiska kvalité, förmågan att representera modernitet och upplysing ugefär på samma sätt som gaslågan eller ångmaskinen, hade också det tidiga 1800-talets pedagogiska innovationer, med sina anspråk på vetenskaplighet... \begin_inset Note Note status open \begin_layout Plain Layout Förundran Hvalfisken Svensson en annan av åskådarna påpekar när han rapporterar om philipsenska skolan att det är \begin_inset Quotes eld \end_inset ganska intressant att höra barn om nio och tio till elfwa års ålder med säkerhet och skyndsamhet upläsa dylika, och ännu swårarefrågor, i hufwudet; och mången torde finna denna skicklighet föga trolig, då få ädre personer, underwisade på wanligt sätt, lära i dylik räkning kunna mäta sig med dessa barn; men den som twiflar, kslal, efter ett besök i denna skola, sanrt öfwerygas om sanningen i wår uppgift (argus, 1821,nr 16, s 63). \end_layout \end_inset \begin_inset Note Note status open \begin_layout Plain Layout Liksom utopier äger alltså det nya pedagogiska systemet förmågan att förebåde och kommentera den tid som ska komma. \end_layout \end_inset \begin_inset Note Note status open \begin_layout Plain Layout I det här avsnittet kommer jag att genomföra en analys av den struktur eller mall, ett slags pedagogisk platsbeskrivning eller topologi; eller om man så vill en beskrivning av det slags utopiskt rum som förväntningarna kring den tidigaste svenska folkskoleinititiven byggdes kring. \end_layout \end_inset \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout 321 Rumsliga narrativ i det pedagogik-vetenskapliga berättandet \begin_inset Note Note status open \begin_layout Plain Layout -- 1 s \end_layout \end_inset \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Plain Layout \noindent \begin_inset Note Note status open \begin_layout Plain Layout En annan likhet som det pedagogiska systemet har med den utopiska texten är att dess \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout -- i kraft av att vara en prognos om en snart aktualiserad potential -- \end_layout \end_inset mottagligt för förväntansfulla projektioner. \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout Med hjälp av Reinhardts Kosellecks begreppsbildning kring historisk tidserfarenh etär det möjligt att bringa större klarhet i detta. \end_layout \end_inset \end_layout \end_inset \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Subsection Växelundervisningens visuella och rumsliga topologier \begin_inset Note Note status open \begin_layout Plain Layout konfiguration \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Subsubsection Pedagogiska manualer och rumsbeskrivning \begin_inset Note Note status open \begin_layout Plain Layout beskrivningens form -- och nästa rubrik \begin_inset Quotes eld \end_inset yttre och inre konfiguration \begin_inset Quotes erd \end_inset el. likn. \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard I det som följer utgår jag i första hand från de manualer, svenska såväl som brittiska, som utformades för att läsas och praktiseras under folkskolans \begin_inset Quotes eld \end_inset fomeringsfas \begin_inset Quotes erd \end_inset \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout (i en tid då en folkskola i någon juridiskt definierad mening ännu inte fanns, trots att ordet redan hade kommit i bruk) \end_layout \end_inset . Vad jag i första hand intresserar mig för är alltså de pedagogiska praktiker som föreskrivs i dessa texter; dels hur de beskrevs av det \begin_inset Quotes eld \end_inset brittiska systemets \begin_inset Quotes erd \end_inset upphovsmän, Andrew Bell och Joseph Lancaster, men också hur de uppfattades och mottogs av de svenska pedagoger som med stor iver arbetade för att importera de nya praktikerna till ett svenskt sammanhang. \end_layout \begin_layout Standard I första hand är det alltså manualernas normativa, eller föreskrivande \emph on \emph default funktion som intresserar mig. Endast i mindre utsträckning har jag för avsikt att diskutera den konkreta form som den svenska praktiken slutligen kom att ta i den \begin_inset Quotes eld \end_inset empiriska verkligheten \begin_inset Quotes erd \end_inset (även om jag inte helt och hållet vill avhålla mig från att göra den typen av observationer). \end_layout \begin_layout Standard Innan jag börjar diskutera innehåll och form hos dessa dokument skulle jag vilja göra ett par mer generella påpekanden kring den speciella genre som materialet bör räknas till och dess relation till en -- vid första påseende -- helt annat slag av litteratur, nämligen den utopiska texten. Min utgångspunkt är nämligen att avståndet från den pedagogiska föreskriften till den klassiska utopiska texten inte är särskilt långt. \end_layout \begin_layout Standard De manualer jag analyserar nedan erbjuder, inte olikt den utopiska litteraturen, en färdig uppsättning procedurer, ett detaljerat och planlagt schema för att ordna tid såväl som rum. Den gemensamna premissen är att man, genom att åstadkomma den rätta fördelning av mänskliga resurser, i enlighet med en på förhand utarbetad systematik, inte bara skulle kunna förbättra de enskilda individernas förmågor -- utan också bygga ett mer harmoniskt och välfungerande samhälle. Eller i varje fall ett nyttigare. \end_layout \begin_layout Standard Åtminstone detta verkar de pedagogiska manualer som jag har undersökt nedan ha gemensamt med utopiska projekt av det slag som t ex Thomas Moore, Mercier eller William Bellamy prestenterade för sin samtid. Men det finns förstås också skillnader. En viktig sådan ligger i det faktum att utopier (i allmänhet) inte konstrueras med syftet att förverkligas, utan snarast för att fungera som ett slags retoriskt hjälpmedel -- ofta för att driva igenom någon politisk poäng eller för att fungera som en samhällskritisk kommentar. Utopins syfte är snarast att visa på alternativa möjligheter till den nuets aktualitet \begin_inset Note Note status open \begin_layout Plain Layout aktuella situationen \end_layout \end_inset ; den prognosticerar framtiden, men avser i allmänhet inte att utöva en direkt påverkan på nuet. Dess verkan är i första hand indirekt. Det pedagogiska systemet, å andra sidan, konstrueras (i allmänhet, igen) med en tydlig avsikt att ta konkret och verklig form i den aktuella situationen. Det har från början planlagts för att materialiseras i rummet och generera nya samhällspraktiker. \begin_inset Quotes eld \end_inset Det brittiska systemet \begin_inset Quotes erd \end_inset tillsammans med dess svenska mutationer är knappast något undantag i förhålland e till denna karakteristik. Snarare rör det sig, tror jag, om ett ovanligt tydligt exempel. \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout Möjligen kan denna affinitet till den utopiska txeten förklara varför dessa pedagogiska modeller ingav så stora stora förhoppningar och förknipapdes med framstegstanken. \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard Under slutet av tio- och början tjugo-talet utkom två svenska resenärers skildringar av besök vid Lancaster och Bells London-institutioner (Gerelius' och Svenssons) \begin_inset Foot status open \begin_layout Plain Layout \begin_inset ERT status open \begin_layout Plain Layout \backslash cite{svensson1819ber} ; \lang swedish \backslash cite{gerelius.ja:det} \end_layout \end_inset \end_layout \end_inset , samt något senare (efter 1820, i samband med att Växelundervisningssällskapet bildades) flera [tre] \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout Rådberg (1820), Anwisningar och råd till lärare (1820) Hagstedt (1821), \end_layout \end_inset handledningar eller manualer utformade för att svenska lärare snabbt skulle kunna iordningställa skolor i enlighet med det brittiska systemets principer. Det är alltså detta material som låg till grund när det nya systemet spreds i Sverige under 1820-talet. \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout Bell och Lancasters system lämnade alltså några av sina tidigaste specifikt svenska avtryck genom de skildringar som Per Rheinhold Svensson Gerelius förde med sig från England (första gången det nämndes i tryck var i Broocmans \emph on Magasin för föräldrar och lärare \emph default , men då i löversättning från en tysk tidskrift). \end_layout \end_inset I dessa texter framträder ett antal rumsbeskrivningar med mycket bestämda konturer: präglad av de gemensamma dragen hos en ideal, rent potentiell rumslighet som författarna såg som sin uppgift att omvandla till aktualitet. \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout Thomas Markus påpekar sin en historiskt grundade analys av byggnader och makt ( \begin_inset Quotes eld \end_inset Buildings and power \begin_inset Quotes erd \end_inset ) att en arkitektonisk kosntruktion eller rumslig struktur bäst kan förstås genom sin inneboende \begin_inset Quotes eld \end_inset narrativitet \begin_inset Quotes erd \end_inset . Ett rum kan inte isoleras från det sociala sammanhang det ingår i utan måste analyseras med utgångspunkt i det erfarande subjektet: \end_layout \begin_layout Quote \begin_inset Quotes eld \end_inset The answer returns to the idea of an unfolding serial event, a building as a narrative. From the moment it is conceived, through its design, production, use, continuou s reconstruction in response to changing use, until its final demolition, the building is a developing story, traces of which are always present. \begin_inset Quotes erd \end_inset (Markus, 5) \end_layout \begin_layout Plain Layout Från Markus' fenomenologiskt grundad utgångspunkt, framstår rummet alltså som en \begin_inset Quotes eld \end_inset seriell händelse \begin_inset Quotes erd \end_inset , en procedur eller ett \begin_inset Quotes eld \end_inset blivande \begin_inset Quotes erd \end_inset snarare än en statisk konstruktion. \end_layout \end_inset \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout Exempelvis kan man tänka sig att någon öppnar dörren till en byggnad, passerar tröskeln, tar steget från ett rum till ett annat genom och skapar därmed ett rumsligt narrativ ( Eller med M. de Certeau: rummet skrivs, subjektet utvecklar \begin_inset Quotes eld \end_inset trajektorier \begin_inset Quotes erd \end_inset , följer stigar genom rum-tiden. Jfr också Torsten Hägerstrand som utvecklade en liknande modell genom sin tidsgeografin). Rum och tid sammanfaller i ett antropologiskt, subjektivt rum. \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard Michel de Certeau har i sitta arbete med att förstå vardagslivets praktiker använt sig av två olika kategorier för konceptualisera rummet. Den första formen av rum är \begin_inset Quotes eld \end_inset platsen \begin_inset Quotes erd \end_inset ( \emph on lieu \emph default ), det geometriska rummet, vetenskapsmannens eller kartografens \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout (och kartans) \end_layout \end_inset rum; den andra formen ( \emph on espace \emph default ) är resenärens \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout (och portolanens) \end_layout \end_inset subjektiva och antropologiska rum, ett \emph on praktiserat \emph default rum som definieras genom de \begin_inset Quotes eld \end_inset trajektorier \begin_inset Quotes erd \end_inset som skapas av genom människors individuella kroppar, rörelser och handlingar. \begin_inset Foot status open \begin_layout Plain Layout \begin_inset ERT status open \begin_layout Plain Layout \backslash Cite[kap. 9, särsk. s. 117-118]{certeau1998pel} \end_layout \end_inset . Det finns också gemensamma nämnare mellan Certeaus syn på rummet och Torsten Hägerstrands tids-geografi, jfr \begin_inset ERT status open \begin_layout Plain Layout \backslash cite[8-9]{thrift1996sf} \end_layout \end_inset \end_layout \end_inset Rummet ( \emph on espace) \emph default genomsyras således av tiden, medan platsen \emph on (lieu) \emph default står utanför tiden. Enligt de Certeau \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout , som är inspirerad av Maurice-Merleau Ponty (Jfr Phenomenology of Perception), \end_layout \end_inset kan (och bör) rummet alltså förstås med hjälp av båda dessa kategorier: rummet, i sin historiska aktualisering, är alltid en prakiserad plats. \begin_inset Foot status open \begin_layout Plain Layout \begin_inset Quotes eld \end_inset Space occuers as the effect produced by the operations that orient it, sitiate it, temporalize it /.../ in relation to place, space is the word when it is spoken /.../ caught in an ambiguity of an actualization /.../ In short, \emph on space is a pracised place. \emph default \begin_inset Quotes erd \end_inset , \begin_inset ERT status open \begin_layout Plain Layout \backslash cite[117]{certeau1998pel} \end_layout \end_inset \end_layout \end_inset \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout (och genom kampen mellan det två typerna) \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard Det rum \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout , med dess disciplinära och mycket formbunda struktur, \end_layout \end_inset som framträder när man studerar växelundervisningens pedagogiska manualer aktualiserar Certeaus påpekanden. Både de brittiska förebilderna och 1820-talets svenska uppfostringsmanualer är konstruerade på likartat vis: de består av en minutiös beskrivning och planläggning av platsen \emph on (lieu, \emph default med \emph on \emph default Certeu), följd av ett detaljreglerat händelseförlopp, ett narrativ (eller en resebeskrivning, ett itinerarium) som beskriver hur en ideal skoldag utvecklar sig över tid: hur den börjar på morgonen, fortgår under dagen, och avslutas på kvällen. \begin_inset Note Note status open \begin_layout Plain Layout Med Certeaus terminologi planläggs på så vis ett praktiserat rum ( \emph on espace \emph default ) inom ramen för ett en avgränsad plats ( \emph on lieu \emph default ). \end_layout \end_inset Med utgångspunkt i de Certeaus rumsterminologi skulle man kunna uttrycka det som att de pedagogiska planerna beskriver en avgränsad plats ( \emph on espace \emph default ), men samtidigt också ordnar denna plats i enlighet en viss tidsrytm, för att framtvinga vissa bestämda praktiker -- som en serie av rörelser eller \begin_inset Quotes eld \end_inset trajektorier \begin_inset Quotes erd \end_inset som löper genom och reglerar det praktiserade rummet ( \emph on lieu \emph default ). \end_layout \begin_layout Standard \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout Det rum \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout , med dess disciplinära och mycket formbunda struktur, \end_layout \end_inset som framträder när man studerar växelundervisningens pedagogiska manualer aktualiserar Certeaus påpekanden. Med utgångspunkt i Certeaus rumsterminologi skulle man kunna uttrycka det som att de pedagogiska planerna beskriver en avgränsad \begin_inset Quotes eld \end_inset plats \begin_inset Quotes erd \end_inset ( \emph on lieu \emph default ) och ordnar den i enlighet en viss tidsrytm, för kunna att framtvinga vissa bestämda rumspraktiker -- serier av rörelser eller \begin_inset Quotes eld \end_inset trajektorier \begin_inset Quotes erd \end_inset som löper genom detta praktiserade rum ( \emph on espace \emph default ). På så vis sammanfaller de två kategorierna tid och rum i ett enda integrerat (och disciplinerande) medium för att åstadkomma en önskad fostran. \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout [här bör man kanske notera att espace i Certeaus text medför en viss frihet som förstås inte förekommer i dessa modeller. Snarare är de byggda för att utesluta fria rörelser. De är strategisk, med syfte att utesluta eventuella taktiska element] \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Plain Layout Både de brittiska förebilderna och 1820-talets svenska upfostringsmanualer är konstruerade på likartat vis: de består av en minutiös beskrivning och planläggning av platsen \emph on (lieu, \emph default med \emph on \emph default Certeu), följd av ett detaljreglerat händelseförlopp, ett narrativ (eller itinerarium) som beskriver den ideala skoldagen. Hur den börjar på morgonen, fortgår under dagen, och avslutas på kvällen -- med Certeaus terminologi upprättar manualerna alltså både regler för att producera ett praktiserat rum ( \emph on espace \emph default ) och de rent geometriska ramarna för denna praktik ( \emph on lieu \emph default ). \begin_inset Note Greyedout status open \begin_layout Plain Layout [upprepningar här!] \end_layout \end_inset \end_layout \end_inset Ibland kompletteras också framställningen ett undervisningsschema, ibland med planscher, visuella avbildningar av idealiserade situationer i växelundervi sningens praktiserade rum (i de svenska manualerna var bilderna ofta plockade från Lancasters manualer, ibland var de nyproducerade). Tillsammans kunde bild, text och de schematiska tabellerna skapa en övergripand e vy över skolans upp-partitionerade rum-tid. \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout Hela tiden under lärarens/skolinspektörens överinseende. \end_layout \end_inset Med dessa medel presenterar manualerna sin ideala topologi, där tid och rum sammanföll i ett enda integrerat, och fullständigt reglerat, medium för önskad fostran. \begin_inset Note Note status open \begin_layout Plain Layout [Möjligen bör jag nånstans påpeka att \emph on topologi \emph default är den vetenskap som blottlägger en reell \emph on topografi. \emph default Skulle möjligen också kunna resonera kring likheter mellan texternas form och topologiska beskrivningar i övrigt ...] \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout // \end_layout \begin_layout Plain Layout Michel de Certeau använder sig av två separata kategorier då han ska försöka begreppsliggöra det vardagsliv som pågår i rummet -- eller som han hellre skulle uttrycka det, det rum som praktiseras i vardagen. \end_layout \begin_layout Plain Layout Dels talar han om det geometriska rummet, eller \begin_inset Quotes eld \end_inset platsen \begin_inset Quotes erd \end_inset ( \emph on lieu \emph default ), rummet tänkt som ett fixerat kartografiskt plan; dels om ett antropologiskt och \emph on praktiserat \emph default rum ( \emph on espace \emph default ), ett rum som definieras genom subjektiva trajektorier, ett rum som genomsyras av tiden -- motsvarat av portolanen snarare än av kartan. \end_layout \end_inset Jag kommer nu, med utgångspunkt i denna förståelse av källmaterial, att gå igenom ett antal av de olika enskildheter som, inom ramen för detta pedagogiska berättande, som \begin_inset Note Note status open \begin_layout Plain Layout (med stort inflyttande från Bell och Lancaster) \end_layout \end_inset kom att definiera de ideala \begin_inset Quotes eld \end_inset pedagogiska topologier \begin_inset Quotes erd \end_inset som präglade 1820-talets svenska folkskolepraktik. \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout Manualen är ett slags förutsägelse, en prognos som avser att bestämma framtiden för den ideala skoldagen. \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard \begin_inset ERT status open \begin_layout Plain Layout %%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%% \end_layout \begin_layout Plain Layout %% SKICKGRÄNS! CA 15 s \end_layout \begin_layout Plain Layout %%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%% \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard \lyxline \end_layout \begin_layout Standard \begin_inset Note Note status open \begin_layout Plain Layout -- 1 s \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard \begin_inset Note Note status open \begin_layout Plain Layout \begin_inset Float figure wide false sideways false status open \begin_layout Plain Layout \begin_inset Box Boxed position "t" hor_pos "c" has_inner_box 1 inner_pos "t" use_parbox 0 width "60col%" special "none" height "1in" height_special "totalheight" status open \begin_layout Plain Layout \begin_inset Caption \begin_layout Plain Layout Planskiss från Hagstedts manual \end_layout \end_inset \end_layout \end_inset \end_layout \end_inset \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Subsubsection Platsens yttre och inre form (lieu) \end_layout \begin_layout Standard \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout Skolsalen bör enligt Lancaster ha formen av en /.../ \end_layout \end_inset \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout Enligt Bell ... \end_layout \end_inset De tidigaste svenska handledningarna följer i allmänhet de brittiska konstruktör ernas föreskrifter med stor noggranhet. I Hagstedts manual från 1821 anges att en skola inte bör anläggas \begin_inset Quotes eld \end_inset vid en plats som talrikt besökes af folk, på det barnens gång till och från Skolan ej må hindras, eller genom trängsel någon skada åstadkommas \begin_inset Quotes erd \end_inset . Hagstedt rekommenderar också att skolbyggnaden lokalisera till det av \begin_inset Quotes eld \end_inset Stadens Qvarter, der de flesta fattiga bo \begin_inset Quotes erd \end_inset . I övrigt bör man inte gärna placera skolsalen på en övervåning och inte i heller i \begin_inset Quotes eld \end_inset kalla och fugtiga underrum \begin_inset Quotes erd \end_inset . \begin_inset Foot status open \begin_layout Plain Layout \begin_inset CommandInset citation LatexCommand cite after "3" key "hagstedt.l:forsok" \end_inset \end_layout \end_inset Gården kan också inhägnas för att \begin_inset Quotes eld \end_inset skydda de Barn, som boende mer aflägset från Skolan, qvarblifva der emellan Läs timmarne \begin_inset Quotes eld \end_inset \begin_inset Foot status open \begin_layout Plain Layout \begin_inset CommandInset citation LatexCommand cite after "5f" key "hagstedt.l:forsok" \end_inset \end_layout \end_inset Gerelius framhåller fönstren måste placeras högt så att det ljus \begin_inset Quotes eld \end_inset som infaller ej skada ögonen \begin_inset Quotes erd \end_inset . \begin_inset Foot status open \begin_layout Plain Layout \begin_inset ERT status open \begin_layout Plain Layout \backslash cite[59]{gerelius.ja:det}%(Gerelius1820, 59) \end_layout \end_inset \end_layout \end_inset \begin_inset Note Note status open \begin_layout Plain Layout [Rekommendationerna för skolans placering följer ganska nära de som Lancaste ger i sin manual ...] \end_layout \end_inset . \end_layout \begin_layout Standard Vad angår insidan så bör skolsalen enligt samma Hagstedt vara rektangulär till formen, med en längd som \begin_inset Quotes eld \end_inset lämpas efter Barnens antal, och bredden 29 fot \begin_inset Quotes erd \end_inset . \begin_inset Foot status open \begin_layout Plain Layout \begin_inset Note Greyedout status open \begin_layout Plain Layout \begin_inset ERT status open \begin_layout Plain Layout \backslash cite[xxyy]{hagstedt.l:forsok}%(Hagstedt, ?) \end_layout \end_inset \end_layout \end_inset \end_layout \end_inset Om skolan har flera rum bör de i så fall innehålla \begin_inset Quotes eld \end_inset minst 8 bänkar med sina bord \begin_inset Quotes erd \end_inset . Hagstedt förser också de pedagoger som har för avsikt att göra verklighet av den skolplan han presenterar med en särskild formel för att kalkylera som får plats i en given sal ( \begin_inset Quotes eld \end_inset Sättet att lära känna huru många platser en Sal innehåller \begin_inset Quotes erd \end_inset \begin_inset Foot status open \begin_layout Plain Layout \begin_inset Note Greyedout status open \begin_layout Plain Layout \backslash cite[xx--yy]{hagstedt.l:forsok}%s ?-? \end_layout \end_inset \end_layout \end_inset ). 18 fot subtraheras från salens längd för \begin_inset Quotes eld \end_inset halfcirklar, gångar och Lärarens upphöjda plats \begin_inset Quotes erd \end_inset , resterande yta \begin_inset Quotes eld \end_inset delas mellan 32 tum, då quoten tillkännager antalet möjliga bänkar och bord \begin_inset Quotes erd \end_inset ; från salens bredd subtraheras sammanlagt 10 fot för gångar och halvcirklar. 16 tum fördelas per barn (ca 10 år senare anger Fineman en likartad formel förutom, att barnets utrymme har krympt med en tum). \begin_inset Foot status open \begin_layout Plain Layout \begin_inset CommandInset citation LatexCommand cite after "37" key "fineman.co:anvisning" \end_inset \end_layout \end_inset För åskådlighetens skull bifogar Hagstedt också en tabell som underlättar uppskattningen. \end_layout \begin_layout Standard Det är viktigt att rummet är ljust \begin_inset Foot status open \begin_layout Plain Layout ( \begin_inset Quotes eld \end_inset dagsljuset /.../ har på undervisningen ett stort inflytande \begin_inset Quotes erd \end_inset \begin_inset Note Greyedout status open \begin_layout Plain Layout (H, ?) \end_layout \end_inset \end_layout \end_inset och golvet bör, liksom i Lancaster skolor, läggas i ett lutande plan, som \begin_inset Quotes eld \end_inset sänker sig från bortre ändan af Salen till Lärarens plats \begin_inset Quotes erd \end_inset ; \begin_inset Quotes eld \end_inset Felar denna slutning, ärsättes den genom 2 a 3 fots \emph on upphöjd \emph default \emph on Lärarestol \begin_inset Quotes erd \end_inset \emph default , av trä eller murad, \begin_inset Quotes eld \end_inset ställd så, att Läraren derifrån ser alla Barnen åt sig vände \begin_inset Quotes erd \end_inset . \begin_inset Note Greyedout status open \begin_layout Plain Layout (H, ?) \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard Fredrik Rådberg säger sig vara en förspråkare av den \begin_inset Quotes eld \end_inset Den Fransyska Vexel-Undervisnigns-Methoden \begin_inset Quotes erd \end_inset snarare än \begin_inset Quotes eld \end_inset Doctor Bells eller Lancasters \begin_inset Quotes erd \end_inset . \begin_inset Foot status open \begin_layout Plain Layout \begin_inset ERT status open \begin_layout Plain Layout \backslash cite{Radberg1820phf} \end_layout \end_inset . \begin_inset ERT status open \begin_layout Plain Layout Hans förebild är Joseph Hamels Gegenseitige unterrecht \backslash cite{Hamel1818dgu} \end_layout \end_inset \end_layout \end_inset \begin_inset Quotes eld \end_inset \emph on Salen \emph default är en paralellogram, lämpad i sina mått efter det antal barn den skall innehålla. För 500 barn behöfva den hafva 97 fots längd och 43 fots bredd. För 390 barn 91 fots längd, 37 en halv fots bredd /.../ För 160 barn 67 fots längd, 17 fots bredd. \begin_inset Quotes erd \end_inset Sluttande golv, högt belägna fönster \end_layout \begin_layout Standard \begin_inset Note Greyedout status open \begin_layout Plain Layout Cirklarnas placering \end_layout \begin_layout Plain Layout osv. \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard \begin_inset Note Note status open \begin_layout Plain Layout Slutsatser/sammanfattning: \end_layout \end_inset Anvisningarna om hur rummet bäst bör ordnas präglas av en minutiös noggrannhet, ett resultat av övertygelsen om att en riktig utbildning är ett tekniskt problem som därför också fordrar en teknisk, ingenjörsmässigt utformad lösning. Varje föremål har ett bestämt mått,en given form, en på förhand bestämd plats. Lancasters motto var \begin_inset Quotes eld \end_inset everything in its place \begin_inset Quotes erd \end_inset \begin_inset Foot status collapsed \begin_layout Plain Layout \begin_inset CommandInset citation LatexCommand cite key "lancaster:improvements" \end_inset \begin_inset Note Greyedout status open \begin_layout Plain Layout s ? \end_layout \end_inset \end_layout \end_inset \begin_inset Note Note status open \begin_layout Plain Layout kolla sidorna och byt ut mot London-utgåvan!! \end_layout \end_inset . Den plats ( \emph on lieu \emph default ) som beskrivs med kartografisk precision är en konsekvens av denna utgångpunkt: om varje komponent bara intar sin rätta plats i utbildningens stora mekanism så kommer också resultatet att bli det bästa. \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout Hagstedts plan ligger med små justeringar nära den som Lancaster förespråkade; liknande förehållanden gäller för övriga svenska manualer (jfr Gerelius s ?-? [osv]). Rummets schematisk utformning är på ett ungefär detsamma, med vissa varitioner i förhållande till vems system man favoriserar (Bells ellre Lancasters), fantasi och uppfinningsrikedom. \end_layout \end_inset \begin_inset Note Note status open \begin_layout Plain Layout \begin_inset Note Greyedout status collapsed \begin_layout Plain Layout Manualernas schematiska planer och pedagogik-vetenskapliga narrat-iv \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout utgör i första hand svar på det nya problem som vuxit fram \end_layout \end_inset ... \end_layout \begin_layout Plain Layout Utbildningen är ett tekniskt problem, med en teknisk lösning; en förutsättnign är att givet ett riktigt konstruerat system kommer också \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout informatinstkenisktskt problem; cybernetik; problemet- hur förmedla A till en så stor mängd människor som möjligt? \end_layout \end_inset \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout // informationsystem, cybernetik \end_layout \begin_layout Plain Layout Lancastersystemet är /.../ informationssytem, en informationsteknisk maskin \end_layout \end_inset \end_layout \end_inset \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Subsubsection Rummets tecken \begin_inset Note Note status open \begin_layout Plain Layout -- 1 s \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard Gerelius framhåller i sin skrift från 1820 att \begin_inset Quotes eld \end_inset befodrandet af ordningen och göromålens oafbrutna gång \begin_inset Quotes erd \end_inset i en Lancasterskola sker på två sätt: \begin_inset Quotes eld \end_inset antingen genom \emph on Ord \emph default eller \emph on Tecken \emph default \begin_inset Quotes erd \end_inset . \begin_inset Foot status open \begin_layout Plain Layout \begin_inset CommandInset citation LatexCommand cite after "98" key "gerelius.ja:det" \end_inset \end_layout \end_inset Praktiken varierar, ( \begin_inset Quotes eld \end_inset uti några Skolor begagnas mera Tecken, såsom uti \emph on l'Ecole de Popincourt i Paris \emph default ; i andra åter mera ord. I de engelska, Ord och Tecken om hvartannat, i samma Skola \begin_inset Quotes erd \end_inset , 98f). Enligt Gerelius uppfattning är dock tecknens \begin_inset Quotes eld \end_inset tysta språk \begin_inset Quotes erd \end_inset att föredra, då de \begin_inset Quotes eld \end_inset göra eleverna mer uppmärksamma \begin_inset Quotes erd \end_inset , \begin_inset Quotes eld \end_inset trötta mindre \begin_inset Quotes erd \end_inset , och förorsakar mindre buller i stora skolor. \end_layout \begin_layout Standard Svensson betonar att \begin_inset Quotes eld \end_inset till vinnande af tid har man antagit vissa tecken, t ex. när barnet visar läraren eller undv. \emph on flata handen \begin_inset Quotes erd \end_inset \emph default (om barnet vill ställa en fråga eller berätta något); andra tecken är att att hålla upp \begin_inset Quotes eld \end_inset 1 eller 3 finger \begin_inset Quotes erd \end_inset (om barnet vill gå ut) och \begin_inset Quotes eld \end_inset \emph on flata händerna hopslås \emph default så starkt att ljuset deraf genomtrånger hela scholan. \begin_inset Quotes erd \end_inset -- vilket innebär \begin_inset Quotes eld \end_inset \emph on Tecken \emph default till \emph on allmän \emph default \emph on uppmärksamhet \emph default \begin_inset Quotes erd \end_inset , varpå \begin_inset Quotes eld \end_inset All läsning, all rörelse upphör \begin_inset Quotes erd \end_inset vid slaget, \begin_inset Quotes eld \end_inset som med ett slags trollkraft i ett ögonblick förvandlar de sysselsatta, lifliga barnen tll sysslolösa, orörliga bilder \begin_inset Quotes erd \end_inset . Ett förnyat slag \begin_inset Quotes eld \end_inset försätter dem åter i verksamhet, och med detta enda tecken, som påolika tider har olika betydelse, kan man styra och commendera hela scholan \begin_inset Quotes erd \end_inset (Svensson 1823, 48-49) En av de viktigaste orsakerna till att Svensson förespråkar handklappningen är att man med detta \begin_inset Quotes eld \end_inset enkla och alltid i beredskap varande medel \begin_inset Quotes erd \end_inset kan undvika \begin_inset Quotes eld \end_inset det i Lancasterska scholorna brukliga och \begin_inset Note Note status open \begin_layout Plain Layout åtminstone för mina öron \end_layout \end_inset /.../ obehagliga \emph on ringandet \emph default och hvisslandet, äfvensom ringklockorna och piporna \begin_inset Quotes erd \end_inset . Samtidigt som man heller inte behöver utstå de \begin_inset Quotes eld \end_inset Bellska scholor[nas] \begin_inset Quotes erd \end_inset bruk att \begin_inset Quotes eld \end_inset uppnämna \emph on undervisarens namn \emph default och derpå \emph on uppräcka ett finger, \emph default till \emph on \emph default tystnaddstecken \begin_inset Quotes erd \end_inset . \end_layout \begin_layout Standard Skolsalen i en växelundervisningsskola var mättad med tecken som förmedlades kors och tvärs över salen enligt en välplanerad systematik. Manualerna föreskrev ett formellt disciplinärt schema som styrde och organisera de skolrummet in i dess minsta detalj. \begin_inset Note Greyedout status open \begin_layout Plain Layout (Se faksimil av schema från Hagstedts manual) \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard Varje undervisningsmoment inleddes med en signal, varje avklarat moment bedömdes, registrerades och förmedlades vidare uppåt genom monitörshierarkierna , hela vägen till skolans centrala punkt (skolmästarens centralt belägna och överblickande ögon) där det registreras. För detta ändamål fanns en särskild telegraf installerad hos varje klass. \begin_inset Note Note status open \begin_layout Plain Layout Tecknen medieras genom semaforen och andra synliga signaler vidare till lärarens centralt belägna och överblickande ögon. \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard Den vuxna lärarens roll minimeras och kan ersättas av en informationsteknologi för upprätthålla ordning och rytmen. Istället för lärarens befallande röst finns en mängd symboler och tecken: telegrafer, klappande händer, en visselpipa, utmärkelser för straff och belöning. \end_layout \begin_layout Standard Också barnens rörelser bar på kodade betydelser som i sin tur krävde reaktioner. Följande parti ur Finemans \emph on Anwisningar till folkscholors organisation och ledning \emph default från 1830 ger en god bild av det semiotiska myller som barnens kroppar var inbegripna i (Finemans anvisningarna beskriver vad som händer efter att barnen har börjar dagen och gjort inmarsch): \end_layout \begin_layout Quote \begin_inset Note Note status open \begin_layout Plain Layout Ta nåt från Hagstedt eller Rådberg istället!! \end_layout \end_inset /.../ vid nedsittandet i Bänkarne (se 40 m. f. 10), vänder Ordn. sidan åt Eleverna och utsträcker armarne (1),Elev. vända sig likaledes och lägga händerna på den bakom stående bänken (1); Ordn. höjer och sänker armarne (2), elev. lyfta sig uti Bänkarne, hållande händerna qvar (2); Ordn. vänder sig åt dem (3); Elev. vända siig om och lägga bägge händerna på pulpeten nedra kant (3). Efter förnya ringning förer Ordn. hänerna till yttre kanten af Kathederns bord (1), Elev. fatta uti bandlyckan å taflorna (1); Ordn. drager hädnerna tillbaka, Elev. Lyfta upp taflan på Pulpeten,hållande ännu i lyckan (1); Ordn. gör en rörelse med handen (3), Elev. rengör taflorna (3). Sedan alla ärofärdiga hållande händerne på kanten, ringer Ordn. och fattar uti ett å bordet liggande Stift (1), Elev. fatta Grifflarne i räfflan (1); Ordn. höjer Stiftet rätt opp (2), Elev. göra detsamma (2); Ordn. nedfäller Stiftet mot bordet (3), Elev. äfvenledes (3), och undervisaren stiga ned för midten att dictera. \begin_inset Foot status open \begin_layout Plain Layout \begin_inset CommandInset citation LatexCommand cite after "78" key "fineman.co:anvisning" \end_inset \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard Ett annat exempel kan hämtas ur Hagstedts manual -- om ett barn behövde uträtta sina behov eller av någon annan orsak var tvunget att lämna klassrummet , måste det, enligt Hagstedts anvisningar, först signalera genom att räcka upp handen, få lärarens tillstånd och sedan ta med sig en bricka markerad med orden \begin_inset Quotes eld \end_inset utgång \begin_inset Quotes erd \end_inset och lämna det till portvakten. \begin_inset Foot status open \begin_layout Plain Layout \begin_inset CommandInset citation LatexCommand cite after "63" key "hagstedt.l:forsok" \end_inset \end_layout \end_inset I vissa svenska växelundervisnngsskolor fanns istället särskilda telegraftecken för likannde syfte \begin_inset Note Note status open \begin_layout Plain Layout \begin_inset Note Greyedout status open \begin_layout Plain Layout (kolla vitnessmål i Andersson!) \end_layout \end_inset \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout /Straff och belöning/ \end_layout \end_inset Också bestraffningens och belöningarnas ritualer är underkastade en särskild kryptologi. Den \begin_inset Quotes eld \end_inset fria flyttningen \begin_inset Quotes erd \end_inset , mellan klasser, den upptäckt som ansågs uppmuntra ( \begin_inset Quotes eld \end_inset emulation \begin_inset Quotes erd \end_inset ) betecknas och synliggörs hela tiden för alla inblandade. Lancaster /.../ Hagstedt föreslår det, framme hos läraren (där de förstås är som mest synliga), bör finnas \begin_inset Quotes eld \end_inset \emph on träd-brickor \emph default 5 tum långa, 3 dito breda och 6 linier tjocka, som utmärka den förste eller bäste i hvar Klass \begin_inset Quotes erd \end_inset . \end_layout \begin_layout Standard Lancaster rekommenderar att alla förseelser betecknas med ett märke, en distinktion som är synlig för alla. Monitören som håller uppsikt ska i tystnad dela ut lappar som talar om för alla, inte bara att en förseelse har skett, utan också att någon har sett det inträffa: \end_layout \begin_layout Quote \begin_inset Quotes eld \end_inset He should have a continual eye over every one in the class under his care, and notice when a boy is loitering away his time in talking or idleness. Having thus seen he is bound in duty to lodge an accusation to do this silently, ha has a number of cards, written on differently : as 'I have seen this boy idle', ---' I have seen this boy talking,' &c. &c. \begin_inset Quotes erd \end_inset \begin_inset Note Greyedout status open \begin_layout Plain Layout (85) \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard De straff som Lancaster förespråkar tender nästan undantagslöst till det visuellt elaborerade och spektakulära och fungerar i sig som synliga tecken. Till de mer spekatakulära kan följande straff räknas: \end_layout \begin_layout Quote Occasionally boys are put in a sack, or in a basket, suspended to the roof of the school, in the sight of all the pupils, who frequently smile at \emph on the birds in the cage. \emph default This punishment is one of the most terrible that can be inflicted on boys of sense and abilities \begin_inset Note Greyedout status open \begin_layout Plain Layout (87) \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard Ett smutsigt ansikte -- \begin_inset Quotes eld \end_inset orenlighet \begin_inset Quotes erd \end_inset -- är en förevändning för ett annat straff med starkt teatrala förtecken: en jämnårig flicka får tvätta den orenliga pojkens ansikte \begin_inset Quotes eld \end_inset in sight of the whole school. This usually creates much diversion, especially when (as previously directed) she gives his cheeks a few \emph on gentle strokes of correction \emph default with her hand. \begin_inset Quotes erd \end_inset \begin_inset Foot status open \begin_layout Plain Layout (Lanc1807, 87) \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout Till de mer vardagliga straffformerna hör att bära en skylt som beskriver brottet, eller en krona av tenn eller papper, samtidigt som de vandrar runt klassen och högljudt talar om vad de har gjort. \begin_inset Note Greyedout status open \begin_layout Plain Layout (ref) \end_layout \end_inset \end_layout \end_inset Det är viktigt att tecknen är tydliga, men Lancaster undertryker också behovet av en så rik variation som möjligt: om ett brott upprepas bör också straffet upprepas, men med större intensitet och genom någon liten förskjutning, så att det inte upplevs som enformigt av barnen. \begin_inset Foot status open \begin_layout Plain Layout \begin_inset Note Greyedout status open \begin_layout Plain Layout (ref) \end_layout \end_inset \end_layout \end_inset \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout \begin_inset Foot status open \begin_layout Plain Layout Möjligen är det eko av denna bestaffningsform som gav upphov till den episod i \begin_inset Quotes eld \end_inset Tjänstekvinnans son \begin_inset Quotes erd \end_inset där strindberg berättar om hur rektorns dotter, vid Klara läroverk, placeras i klassrummet och de effekter det har på lille Johan \end_layout \end_inset \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard I de straffteoretiska utläggningar som återfinns i Finemans manual från 1830 framgår det att en central funktion hos straffen är att de ska fungera som \begin_inset Quotes eld \end_inset erinringar \begin_inset Quotes erd \end_inset , som ett tecken för att påminna om att en upprepning av en förgången förbrytels e har ägt rum -- \begin_inset Quotes eld \end_inset t. ex. att iterera försummade tecken [barnet har skrivit av fel], att hålla handen för mun, då oberhörigt ord blifvit fälda, att hålla för ögat till erkännande af dess missbruk \begin_inset Quotes erd \end_inset . (XXIV). I övrigt, vid strängare förbrytelser ( \begin_inset Quotes eld \end_inset \begin_inset Quotes erd \end_inset ), kan \begin_inset Quotes eld \end_inset Brittiska Systemets straff nyttjas, och kroppslig aga är ej heller fördömd \begin_inset Quotes erd \end_inset . \end_layout \begin_layout Standard \begin_inset Note Note status open \begin_layout Plain Layout Slut: \end_layout \end_inset Som framgår ovan är det viktigt att de bästa resultatet klassificeras, betecknas och ställs ut så att de är synliga för alla; på samma sätt omvandlas varje överträdelse till synliga symboliseringar. Hela tiden ska klassen få möjlighet att åskådliggöra både vem den olydige är och vilken förbrytelse han har begått. \end_layout \begin_layout Subsubsection Rummets medieringar \end_layout \begin_layout Standard Ett pedagogiskt system och det rum som det materialiseras genom är i sig självt ett medium för att förmedla undervisning, något som vid det svenska mottagandet av Lancaster-systemet inte undgick de intresserade -- i den storslagna presentation av \begin_inset Quotes eld \end_inset Lancasterska underwisningsmetoden \begin_inset Quotes erd \end_inset i Argus jämförs systemet inte bara med boktryckarkonsten, utan också med de två visuella tryckteknikerna papyreografi och litografi. \begin_inset Foot status open \begin_layout Plain Layout Se ovan och \begin_inset CommandInset citation LatexCommand cite after "38" key "argus1820a" \end_inset \end_layout \end_inset Kanske var analogierna till olika medietekniker särskilt naturliga att göra med tanke på att systemet så tydligt inbegrep olika slag av medieringar, bland annat flera helt nya innovationer av medieteknisk karaktär. \begin_inset Foot status open \begin_layout Plain Layout (Vilket Patricia Cairn tidigare också har påpekat, se \begin_inset CommandInset citation LatexCommand cite key "crain2003" \end_inset ) \end_layout \end_inset \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout Både medietekniker på metaforisk och sas konkret nivå \end_layout \end_inset Den viktigaste och mest grundläggande medieteknologiska innovationen är sandbänken -- en yta täckt med ett tunt lager sand som barnen kunde skriva på om och om igen -- som jag strax kommer att diskutera mer utförligt, men i \begin_inset Quotes eld \end_inset lancaster-rummet \begin_inset Quotes erd \end_inset förekom också ett flertal andra medieteknologier som spelade en avgörande roll för systemets fuktion. \begin_inset Quotes eld \end_inset Telegrafen \begin_inset Quotes erd \end_inset är det kanske tydligaste exemplet -- en stav med en bricka som användes av monitörerna för att inrapportera att en klass var färdig med sin uppgift och att man följaktligen var redo för examen. Hagstedt förespråkar en telegraf som är identisk med den som Lancaster använder i sina anvisningar: vid skolbänkens yttre ska \emph on \emph default den finnas, \end_layout \begin_layout Quote 5 fot hög bestående af en rund käpp, löst fästad inom runda hål, att den kan kringvridas perpendiculairet nedstigande mot gålfvet. I öfvra ändan af denna käpp är en tafla 8 tum hög \begin_inset Note Note status open \begin_layout Plain Layout [??] \end_layout \end_inset lång, 5 dito bred, som på ena sidan har bokstäfverne \emph on Ex \emph default . \emph on \emph default eller \emph on Examen \emph default , och på den andra Klassens nummer. Om till exempel en Klass skrifver, är dess nummer vridit åt Lärararen, men är dictamen slut, vrider Monitörn Telegrafen så, att \emph on Ex. \emph default kommer år Läraren, hvaraf Läraren eller General-Monitörn ser då Klassen är färdig, att examineras. \begin_inset Foot status open \begin_layout Plain Layout \begin_inset CommandInset citation LatexCommand cite after "10" key "hagstedt.l:forsok" \end_inset \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard \begin_inset Note Note status open \begin_layout Plain Layout \begin_inset Float figure wide false sideways false status collapsed \begin_layout Plain Layout \begin_inset Box Boxed position "t" hor_pos "c" has_inner_box 1 inner_pos "t" use_parbox 0 width "60col%" special "none" height "1in" height_special "totalheight" status open \begin_layout Plain Layout \begin_inset Caption \begin_layout Plain Layout [Telegrafer. Bild av examens-käpp och alfabetshjul] \end_layout \end_inset \end_layout \end_inset \end_layout \end_inset \begin_inset Float figure wide false sideways false status collapsed \begin_layout Plain Layout \begin_inset Box Boxed position "t" hor_pos "c" has_inner_box 1 inner_pos "t" use_parbox 0 width "60col%" special "none" height "1in" height_special "totalheight" status open \begin_layout Plain Layout \begin_inset Caption \begin_layout Plain Layout [Hitta bild av lektionstavla] \end_layout \end_inset \end_layout \end_inset \end_layout \end_inset \end_layout \end_inset Telegrafen ingick i det signalsystem som både reglerade och registrerade klassrummets rytm och som jag strax ska återkomma till. Lektionstavlorna eller \begin_inset Quotes eld \end_inset undervisningstabellerna \begin_inset Quotes erd \end_inset hade däremot en direkt funktion i själva den indformationsprocess som systemet syftade till. Därtill erbjöd de en enkel och billig lösning på ett av de svåraste hinder som alla tidigare försök med massundervisning hade ställts inför -- tillgången på böcker. Lancaster förstod detta; böcker är inte bara är dyra, de är också ineffektiva och utsatta för slitage: \end_layout \begin_layout Quote It will be remembered, that the usual mode of teaching recquires every boy to have a book : yet each boy can only read and spell one lesson at a time, in that book. Now all the other parts of the book are in wear, and liable to be thumbed to pieces ; and, whilst the boy is learning a lesson in one part of the book, the other parts are at the same time useless. \begin_inset Note Greyedout status open \begin_layout Plain Layout (Lanc1807, 50) \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard Den (som han själv gärna framhöll) geniala lösningen var att trycka samma boksidor som tidigare fast häftigt uppförstorade, så att kunde göras synliga på längre håll. Arken kunde sedan klistras fast på träskivor och hängas upp på klassrummets väggar: \begin_inset Quotes eld \end_inset One pasteboard should contain the alphabet ; others, words and syllables of from two to six letters \begin_inset Quotes erd \end_inset . (51) Runt varje tavla kunde det sedan, enligt Lancaster egna uppskattnignar, stå upptill tjugo barn och under ledning av en monitör samsas om en och samma boksida. \begin_inset Note Greyedout status collapsed \begin_layout Plain Layout [Han kalkylerar i sin \emph on Improvements... \emph default och når slutsatsen att \begin_inset Quotes eld \end_inset indeed, \emph on two hundred boys \emph default may all repeat their lessons from \emph on one \emph default card, in the space of \emph on three hours \emph default \begin_inset Quotes erd \end_inset . (52)] \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout I samband med att han diskuterar sandbänkarnas funktion gör Bell en markerad åtskillnad mellan vad han kallar för systemets principiella eller \begin_inset Quotes eld \end_inset vetenskapliga \begin_inset Quotes erd \end_inset nivå och de \begin_inset Quotes eld \end_inset praktiker \begin_inset Quotes erd \end_inset igenom vilka systemet uttrycks genom. Systemet är på det abstrakta planet en hierarisk organisation vars grundprincip , självlärandet, enligt Bell är det verkligt stora och innovativa. \end_layout \begin_layout Quote The system, consisting of a series of consecutive rules, linked together in the closest union, and depending on a common principle, assimiliates itself to a science, however humble that science may be. The practices which follow, on the other hand, can only be regarded as a collection of independent facts in the art of tuition, intended to abridge labour, and facilitate progress, by certain alphabetical and other initatory processes in reading, spelling and writing. \end_layout \begin_layout Plain Layout De \begin_inset Quotes eld \end_inset initierande processer \begin_inset Quotes erd \end_inset som Bell här syftar på är sandbänksskrivandet i första klassen. Även om dessa \begin_inset Quotes eld \end_inset praktiker \begin_inset Quotes erd \end_inset (som Bell ju intressant nog hade övertagit från det kolonialiserade indiens traditionella utbildningssystem) inte kunde hänföras till det \begin_inset Quotes eld \end_inset vetenskapliga \begin_inset Quotes erd \end_inset så har de ändå en synnerligen framträdande roll. \end_layout \end_inset \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout Sandbänkarna var den medietekniska förutsättning för både Bell och Lancasters mest grundläggande inlärningsfas -- nämligen den första läs och skrivklassen, förutsättningen för en fortsatt skolgången. \end_layout \end_inset Om tabellernas funktion var att åskådliggöra undervisningens innehåll och projicera det till så många barn som möjligt på en och samma gång, så ägde sandbänkarna, i kraft av att barnen spårade och ritade bokstävernas form i sanden, därtill förmågan att aktivera barnen och göra dem mer uppmärksamma och mottagliga för de nya lärdomar. Bell skriver, när han presenterar metoden, i sin \begin_inset Quotes eld \end_inset Analysis of an experiment... \begin_inset Quotes erd \end_inset att \end_layout \begin_layout Quote \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout In writing on sand, a tray or board(thirty-six inches by ten), with a ledge (of 1/2 an inch deep) on every side, may be prepared for a School. A little dry sand is put into it, so that with a shake it will become level, and spread itself thinly over the bottom. The Teacher /.../ often an expert boy selected for the purpose, traces in the sand with his finger the letter A, of which there is a prototype before him. (26) \end_layout \end_inset The process of writing on sand gratifies the love of action and of imitation inherent in the young mind. As much as drawing commands the attention of children more than reading, so much does tracing letters obtain over barely reading them. (29) \end_layout \begin_layout Standard Dessutom anser Bell också sandskriften kan övervinna de motoriska svårigheter som små barn kan ha med att hålla i ett skrivdon \begin_inset Note Greyedout status collapsed \begin_layout Plain Layout (ref) \end_layout \end_inset (Både i Bells och Lancasters system antogs barnen vara runt fyra år gamla då de började skolan). \end_layout \begin_layout Standard Patricia Crain har hävdat att Lancaster (till skillnad från andra samtida pedagoger -- hon jämför med Robert Owen) med sitt system frångår den välkända Lockeska trop, enligt vilken det mänskliga subjektet betraktas som en formbar degklump, en vaxkaka eller ett oskrivet blad som förutsätts vara oändligt mottaglig för sinnesintryck. Under en sådan empiristisk modell blir den dominanta analogin den mellan tryckpressen (skolsystemet/läraren) och pappret (barnet). Enligt Crairn konceptualiseras barnet i Lancasters system snarare som en yta \begin_inset Quotes eld \end_inset upon which messages can be posted \begin_inset Quotes erd \end_inset . Hon ser det optiska telegrafnätverket snarare än tryckpressen som den verkliga grundmetaforen i lancasters monitörssystemet. \begin_inset Foot status open \begin_layout Plain Layout \begin_inset CommandInset citation LatexCommand cite key "crain2003" \end_inset \end_layout \end_inset En närmare analys av sandbänkarnas funktion i systemet kan dock käna som utgångspunkt för att problematisera denna ståndpunkt: själva framställningen hos Bell och Lancaster. \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout \begin_inset Note Note status open \begin_layout Plain Layout är intressant att diskutera i större detalj \end_layout \end_inset , eftersom den svarar så väl mot en empiristisk modell av subjektet, med ursprung i Lockes bild av subjektet som en tabula rasa eller vaxklump mottaglig för impressioner. \begin_inset Note Greyedout status collapsed \begin_layout Plain Layout (jfr Locke, ?) \end_layout \end_inset är intressant att diskutera i större detalj \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard \begin_inset Note Note status open \begin_layout Plain Layout \begin_inset Float figure wide false sideways false status collapsed \begin_layout Plain Layout \begin_inset Box Boxed position "t" hor_pos "c" has_inner_box 1 inner_pos "t" use_parbox 0 width "60col%" special "none" height "1in" height_special "totalheight" status open \begin_layout Plain Layout \begin_inset Caption \begin_layout Plain Layout [Bild av sandbänkarna] \end_layout \end_inset \end_layout \end_inset \end_layout \end_inset \end_layout \end_inset Enligt Andrew Bells anvisnigar (Bell utformade den sandskrivningsprincip som Lancaster sedan inkorporerade i sitt eget system) ska monitören (precis som hos Lancaster är det hos Bell ett äldre barn eller en mer framskriden jämnårig), med hjälp av en \begin_inset Quotes eld \end_inset prototyp \begin_inset Quotes erd \end_inset , en tryckt förlaga, rita ett tecken i sanden. I nästa steg får eleven själv försöka spåra tecknet, genom att rita det i sanden med sitt eget finger. En manöver som upprepas gång på gång: \begin_inset Note Note status open \begin_layout Plain Layout OBS! Poängen är att skriva samtisdigt som man läser. se bell 1823 s 22. så här tänker man (väl?) eleven skriver i sanden och skriver in ett avtryck i sitt inre (på den inre vaxkakan). \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Quote The scholar retraces the impression again and again and again, the Teacher guiding his finger at first if necessary; the sand is then smoothed with a shake. \begin_inset Foot status open \begin_layout Plain Layout \begin_inset CommandInset citation LatexCommand cite key "bell.a:analysis" \end_inset \begin_inset Note Greyedout status open \begin_layout Plain Layout s ? \end_layout \end_inset \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard Eleven får efter att han har lärt sig behärska fingerrörelserna med sina egna ögon titta på prototyp-bokstaven för att kopiera det avbildade tecknet till sandbänkens yta. Till sist kommer det slutgiltiga och allra svåraste steget (Bell rekommenderar eleverna efter att ha avklarat detta moment tillåts att släppa en aning på koncentrationen innan de fortsätter): \end_layout \begin_layout Quote The prototype is then withdrawn, and the scholar must now copy it from memory. This first and very difficult task achieved a pause or interval of rest or play is allowed /.../ to to unbend the stretched bow, and to ensure uniform and uniterrupted attention while at work. \begin_inset Foot status open \begin_layout Plain Layout \begin_inset CommandInset citation LatexCommand cite after "27" key "bell.a:analysis" \end_inset \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard Dessa grundläggande mekaniska operationer upprepas alltså för var bokstav i alfabetet tills dess att eleven har internaliserat hela alfabetat och utan svårighet kan återföra det, från sitt inre tillbaka till sandbänken. Dessa enkla operationer ska upprepas \begin_inset Quotes eld \end_inset så ofta som nödvändigt \begin_inset Quotes erd \end_inset , tills dess att ett \begin_inset Quotes eld \end_inset permanent intryck \begin_inset Quotes erd \end_inset fastnar i barnet. \begin_inset Foot status open \begin_layout Plain Layout \begin_inset CommandInset citation LatexCommand cite after "29" key "bell.a:analysis" \end_inset \end_layout \end_inset Poängen med upprepningarna är alltså att successivt och med tilltagande skärpa inpränta inre bilder i barnet, ett avtryck, ( \begin_inset Quotes eld \end_inset forming an image of a letter in the mind's eye \begin_inset Quotes erd \end_inset , 27), som sedan, med mindre och mindre ansträngning kan kopiera dem tillbaka till sandbänken. Lärandet kan med andra ord sönderdelas i en mängd fingrodda läs/skriv operation er där öga, hand och sand koordineras i enlighet med systemets rytmer, och förutsättningarna skapas för en rent mekaniserad inlärning. Sandbänkens mediala funktion är analog med hur barnens inre antas fungera, som en ren yta, mottaglig för inskription; genom en tillräcklig mängd upprepeni ngar kommer till sist ett beständigt intryck att fastna i minnet. Kopiering med ögats och handens hjälp från ett medium till ett annat (bokstavst avla-sandbänk) resulterar i ett avtryck som efter hand \begin_inset Quotes eld \end_inset nöts in \begin_inset Quotes erd \end_inset . Nästan som om barnet skrev direkt, i sitt eget inre. \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout Samma principer gäller också i de övriga klasserna (aritkmetik, katekes, osv). Lancaster påpekar att ett av problemen med \begin_inset Quotes eld \end_inset det gamla sättet \begin_inset Quotes erd \end_inset att undervisa i aritmetik är att \begin_inset Quotes eld \end_inset adding and subtracting, is intellectual, not mechanical or audible \begin_inset Quotes erd \end_inset . (Lanc1807, 56). Därför är det viktigt att monitören läser upp från tabellen, hörbart, alla de vanligaste aritmetiska operationerna och deras resultat samtidigt som barnen skriver ner dem, \begin_inset Quotes eld \end_inset /.../ 9 and 10, 9 and 2 are 11, &c. 25 and 1 are 26, 25 and 2 are 27, 25 and 3 are 28, 25 and 4 are 29 /.../ \begin_inset Quotes erd \end_inset , osv. (Förutom den multiplikationstabell som än idag används i skolorna fanns alltså additions och subtraktiontabeller). \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard \begin_inset Note Note status open \begin_layout Plain Layout slut: \end_layout \end_inset Det är alltså riktigt som Crain framhåller, att monitörssystemet är starkt präglat av semaforens synliga och \begin_inset Quotes eld \end_inset ögontillvända \begin_inset Quotes erd \end_inset medialitet, snarare än en tryckpressmetaforik, det är också sant att barnen är ett material för att fästa tecken och signaler på (belöningstecken, strafftecken, osv). Men de subjekt som systemet hämtar sin utgångspunkt i är i högst grad sådana passiva och impressions-mottgagliga individer som en empristisk uppfattningarna medger: de signaler som pryder barnens kroppar, de tecken som kropparna genom sina positioner och poser förmedler är där för att forma, för att skapa ett avtryck på en mottaglig yta. \end_layout \begin_layout Standard \noindent \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout Hagstedt följer i sin manual från 1821 samma system som Bell och Lancaster förespråkar; läs- och skrivundervisningen börjar med att en bokstavstabell \begin_inset Quotes eld \end_inset framställes för barnen till åskådning \begin_inset Quotes erd \end_inset , \end_layout \begin_layout Quote \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout Bokstäfverne i Sanden äro så långa, som bordets sandbordets bredd. Härvid framställes för Barnen till åskådning en på den \emph on 5 fot höga uppståndaren \emph default upphängd \end_layout \end_inset Tabell N:o 5 med stora Romerska bokstäfver. /.../ Monitörn med käppen i handen säger flere gånger till Barnen, för at fästa deras uppmärksamhet, och vänja dem vid precisa rörelser: \emph on hufvudet upp, gören Er färdige, händer på knä, gören Er färdige \emph default o. s. v. Härrid[sic!] lägga barnen händerna på knä, eller fingrarne på listeen af bordet o. s. v. Om de ej äri uppmärksamme eller göra illa hvad som säges, börjas öfningen ånyo. Sluteligen visar Monitörn med käppen på bokstafven, och säger: gören bokstafven N, och hvart Barn ritar.Monitörn öfverser, och rättar bokstäfverne med högra, samt utplånar dem med sandjemnaren i vänstra handen. Flere gånger måste udnerstundom en bokstaf bildas, till dess det sker väl. (13-14) \end_layout \begin_layout Plain Layout I andra klass går man sedan över till \begin_inset Quotes eld \end_inset två bokstafvige stvaelser \begin_inset Quotes erd \end_inset , i tredje klass tre, fjärde skriver barnen ( \begin_inset Quotes eld \end_inset ord af 4 bokstäfver Ex. Spra, Fram o. s. v. \begin_inset Quotes erd \end_inset ) \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard \noindent \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout Upprepningen av enkla operationer eller manövrer är en av systemets viktigaste principer. Lancaster: \begin_inset Quotes eld \end_inset The \emph on repetition \emph default of one word by the monitor, serves to rivet it firmly on the minds of each one of the class, and also on his own memory ; thus \emph on he \emph default cannot possibly teach the class without improving \emph on himself \emph default at the same time. \begin_inset Quotes erd \end_inset (47) I ett annat sammanhang talar han om \begin_inset Quotes eld \end_inset \emph on the frequent recurring of one idea \emph default , if simple and definite, is alone sufficient to impress it on the memory /.../ the impression it mkaes on his mind, whenm listening to his moniitor's voice, and the repetition of that impression when writing on the slate. \emph on \begin_inset Quotes erd \end_inset \emph default (63) \end_layout \begin_layout Plain Layout En annan av systemets många frödelar är alltså att även monitören inbegrips i den mekaniserade inlärningsprocessen. \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard \noindent \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout Samma principer och samma analoga förhållande mellan barnets medevetande gäller vid skrivandet på griffeltavblor i de senare klasserna; Lancaster: \end_layout \begin_layout Quote It is as simple an operation as can well be conceived --- thus supply twenty boys with slates and pencils, and pronounce any word for them to write, suppose it is the word \begin_inset Quotes eld \end_inset ab-so-lu-ti-on; \begin_inset Quotes erd \end_inset they are obliged to listen with attention, to catch the sound of every letter as it falls from their teaxcher's lips ; again, they have to retrace the idea of every letter, and the pronounciation of the word, as they write it on the slates. \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout If we examine ourselves when we write letters, we shall find, that writing is so much associated and connected with orthography, that we cannot write a word without spelling as we write and involuntarily, connecting any inaccurac y that may occur. \end_layout \end_inset (Lanc1807, 46) \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard \noindent \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout /--/ \end_layout \begin_layout Plain Layout I Bells system är också en av poängerna med skolans hierarkier att monitörerna och är medlare; de äger fö (s. 21) \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Subsection Människan/åskådaren \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout -- 1 s. nya nyckelord: panoptisk vy/teatrala subjekt; seendepositioner; uppmräksamma subjekt \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Subsubsection Teatrala och uppmärksamma subjekt \end_layout \begin_layout Standard Lancaster kallar i sin memorial till Jacob de la Gardie skolsalen för de energiska ansträngningarnas teater ( \begin_inset Quotes eld \end_inset a theatre of energetic exertion \begin_inset Quotes erd \end_inset ). \begin_inset Quotes eld \end_inset Den energiska ansträngningen \begin_inset Quotes erd \end_inset anvisar om kravet att hela tiden vara på spänn, att vara uppmärksam på det som är synligt och hörbart i klassrummet. Ett klassrum som ständigt växlar och flödar i enlighet med systemets noggrant regisserade dynamik. Ett rörligt skådespel kunde med bistånd av Bells' och Lancasters kraftfulla iscensättningar introduceras i 20-talets pedagogiska topologier. \begin_inset Foot status open \begin_layout Plain Layout \begin_inset ERT status open \begin_layout Plain Layout \backslash cite{lancaster.j:respectfull} \end_layout \end_inset \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard När J.A. Gerelius avlämnar rapport från sitt besök vid Burrough Road är det överraskning en, mångfalden och en ögontillvänd rörlighet som präglar hans upplevelse: \begin_inset Quotes eld \end_inset Anblicken af denna Central Skola, liksom hvarje annan stor och väl organiserad Lancasters Skola, väcker den sublimaste känsla. Synen är både ny och öfverraskande, och öfverträffar ens mest spända väntan. Ordning, precision, activité, renlighet, helsa och en anständig munterhet, äro caractérs dragen uti detta liksom egna Samhälle \begin_inset Quotes erd \end_inset ; dessutom kontrasteras vyerna från Lancasterskolan med den \begin_inset Quotes eld \end_inset tafla \begin_inset Quotes erd \end_inset som möter besökaren i andra skolor, \begin_inset Quotes eld \end_inset af vanskötsel, oreda, lättja, håglöshet, missnöje, lesnad och harm. \begin_inset Quotes erd \end_inset \begin_inset Foot status open \begin_layout Plain Layout \begin_inset CommandInset citation LatexCommand cite after "17" key "gerelius.ja:det" \end_inset \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard Gerelius slås av \begin_inset Quotes eld \end_inset storheten i verkningen \begin_inset Quotes erd \end_inset kontrasterar mot dess \begin_inset Quotes eld \end_inset anspråkslösa enkelhet \begin_inset Quotes erd \end_inset och han understryker hur besökare som är \begin_inset Quotes eld \end_inset obekant med methodens mechanism \begin_inset Quotes erd \end_inset gärna söker efter de \begin_inset Quotes eld \end_inset dolda, lyckliga medel \begin_inset Quotes erd \end_inset som bidrar till att skapa förutsättningarna för dessa vyer. \end_layout \begin_layout Standard Också \begin_inset Quotes eld \end_inset flickornas salong \begin_inset Quotes erd \end_inset (Vid Burrough road fanns både en flick- och en pojkskola) \begin_inset Quotes eld \end_inset framställer en lika öfverraskande tafla, af ordning, verksamhet m. m. \begin_inset Quotes erd \end_inset ; en upplevelse som \begin_inset Quotes eld \end_inset än mer förhöjes af det stilla och blygsamma väsende, de gryende behag och den patriarkaliska oskuld, som framlysa i deras blickar. \begin_inset Quotes erd \end_inset \begin_inset Foot status open \begin_layout Plain Layout \begin_inset CommandInset citation LatexCommand cite after "18" key "gerelius.ja:det" \end_inset \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard På plats vid en annan av Lancasters mönster-skolor (belägen vid det lite mer pastoral Southgate, utanför dåvarande London) noterar Gerelius den vackra piktur som elevernas handskrift uppvisade \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout och den stora \begin_inset Quotes eld \end_inset liflighet \begin_inset Quotes erd \end_inset som \begin_inset Quotes eld \end_inset röjdes i manövren \begin_inset Quotes erd \end_inset då man skrev \end_layout \end_inset och om hur en \begin_inset Quotes eld \end_inset helt ung Monitör \begin_inset Quotes erd \end_inset läste \begin_inset Quotes erd \end_inset från Cathedern \begin_inset Quotes erd \end_inset , \begin_inset Quotes eld \end_inset med en distinct och declamatorisk talang, som skulle hedrat hvilken Folktalare som hälst \begin_inset Quotes erd \end_inset . \begin_inset Foot status open \begin_layout Plain Layout \begin_inset CommandInset citation LatexCommand cite after "20" key "gerelius.ja:det" \end_inset \end_layout \end_inset \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout Dessa observationer har Gerelius gjort \begin_inset Quotes eld \end_inset med egna ögon \begin_inset Quotes erd \end_inset och med \begin_inset Quotes eld \end_inset uppmärksamhet [på] Systemets hvarje nuance \begin_inset Quotes erd \end_inset , vilket har låtit honom att \begin_inset Quotes eld \end_inset noggrant pröfva verkligheten af de företräden, som förvånat Europa \begin_inset Quotes erd \end_inset . (20) [VAR?] \end_layout \end_inset Gerelius har uppenbarligen intagits av den \begin_inset Quotes eld \end_inset energiska teater \begin_inset Quotes erd \end_inset som Lancaster talar om i sitt brev till JDLG. De vyer han presenterar i sin skrift utmärks just genom att de är \emph on vyer; \emph default de innebär uppspärrade ögon, nyhetens behag eller direkt överraskning för den som ännu inte har vant sig vid det som pågår innanför skolbyggnadens väggar. \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout OBS! Gerelius reserapprot, sid 64 BFSS ska ha beslutat om att införa systemet i nordeuropa inkl. sverige 1814 och agerat för detta. Han hänvisar tilll deras \begin_inset Quotes eld \end_inset Rapport af samma år \begin_inset Quotes erd \end_inset . Anger på s 55 att [i dee franska protokollen från 1816 påtalasr jdlg! och sverige] \end_layout \end_inset \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout Här elelr tidigare angående teater, manus etc. dessa teatrala tendenser kan kanske påstås blomma ut i abbotts \begin_inset Quotes eld \end_inset den lilla naturforskare \begin_inset Quotes erd \end_inset (som oldberg rekommenderar för såkådnignsundervisning). Där presenterar boken sig själv i en liten inledande teaterpjäs. \begin_inset Quotes eld \end_inset Scen: \begin_inset Quotes erd \end_inset följt av dialogrepliker, som i ett manus. \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout Genom att barnens ögon och öron oavbrutet är aktiverade, kan inneboende \begin_inset Quotes eld \end_inset energier \begin_inset Quotes erd \end_inset utvinnas och begåvningspotentialer aktualiseras ( \begin_inset Quotes eld \end_inset the energies of the human talent are developed \begin_inset Quotes erd \end_inset ); barnens färdigheter utvecklas och deras uppmärksamhet skärps. (Ibid) I Lancastermodellen är skolbarnens bildningsgång således beroende av att en spektakulär och rörlig visualitet hela tiden genomsyrar rummet; deras sinnen behöver ständig stimulans, fast på ett planlagt och ordnat sätt som tjänar de pedagogiska målen. \end_layout \end_inset Lancaster framhåller ofta de spektakulära, ibland direkt underhållande (divertin g) dragen i undervisningssitutationen: \begin_inset Quotes eld \end_inset it is both curious and diverting to see a number of creatures, many not more than four or five years old, and some hardly so much, stretching out their little fingers with one consent, to make the letters. \begin_inset Quotes erd \end_inset \begin_inset Note Greyedout status open \begin_layout Plain Layout (Lanc1812, ?) \end_layout \end_inset I samband med en diskution av hur bestraffningar oxh belöningar bör administrer as, noterar han barnens reaktioner (efter att under en hel dag systematiskt ha delat ut en ovanligt stor mängd belöningar): \begin_inset Quotes eld \end_inset At such times, the countenances of the whole schoole exhibit a most pleasing scene of delight: as the boys who obtain prizes commonly walk round the school in procession, holding their prizes in their hands \begin_inset Quotes erd \end_inset . \begin_inset Note Greyedout status open \begin_layout Plain Layout (Lanc1812, 57) \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard Bell talar om \begin_inset Quotes eld \end_inset ... to render a school in reality a 'ludus literarius' --- \emph on a game of letters \emph default --- in which the profit and amusement of its pupil go hand in hand \begin_inset Quotes erd \end_inset , \begin_inset Quotes eld \end_inset The school is /.../ rendered a \emph on a scene of amusement to the scholar \emph default , and a spectacle of delight to the beholder \begin_inset Quotes erd \end_inset . \begin_inset Foot status open \begin_layout Plain Layout Bell 1797, citerad i Bell 1823, s 41 \end_layout \end_inset \begin_inset Note Greyedout status collapsed \begin_layout Plain Layout Den mest firade av de pojkar som erhöll undervisning i madrasskolan förevisade enligt Bell senare experimentella naturfilsofiska experiment, med \begin_inset Quotes eld \end_inset an extensive and elegant philosophical and mathematical apparatus \begin_inset Quotes erd \end_inset vid sultananen av Tippoos hov. \begin_inset Foot status open \begin_layout Plain Layout Bell 1797, cit. i Bell 1823, s 42 \end_layout \end_inset \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard \begin_inset Note Greyedout status open \begin_layout Plain Layout [Ett annat exempel Joseph fox \begin_inset Quotes eld \end_inset From the adoption of this method he [dvs. Bell] met with the most favourable result. The children acquired the knowledge of the letters much faster, obtained also the faculty of making them, and at the same time their minds \emph on were engaged and amused \emph default . \begin_inset Quotes erd \end_inset Min emfas. Joseph Fox, \emph on A comparative view of the plans of education \emph default , 1812, 5] \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard Ett av de vittnen som Bell hänvisar till för att bestyrka sin egen autenticitet (i förhållande till konkurrenten lancaster) kallar det för a \begin_inset Quotes eld \end_inset a beatiful picture of the most animated industry \begin_inset Quotes erd \end_inset \end_layout \begin_layout Standard Svensson: \begin_inset Quotes eld \end_inset Att man låter barnen sätta sig och uppstiga på en gång, att de marschera efter tact till och ifrån sina platser, att böckerna slås igen och händerna fällas ner på taflorna, vid dessas rengöring, med ett sorl, ej olikt det aflägsna ljudet af en compagnie-salfva, är i någras ögon kan hända ett löjligt pedanteri. Men så anses det ej af föfattaren. Den obetydligaste sak, verkställd af 100 såsom af en, roar mannen, ännu mera barnet. Man bör dock hafva måtta i alla ting och således icke genom långa och långsamma marscher och manoeuvrer m. m. göra det roande tröttsamt, det nyttiga skadligt. \begin_inset Quotes erd \end_inset \end_layout \begin_layout Standard De tecken och signaler som föreskrivs i undervisningsmanualerna är framförallt riktade till synsinnet. Fineman har i sin manual ett särskilt avsnitt där han utlägger fördelarna med vad han kallar för \begin_inset Quotes eld \end_inset stumma tecken \begin_inset Quotes erd \end_inset : \end_layout \begin_layout Quote 1:o får Lärarens Ord mera helgd och vigt, emedan de flesta muntliga ordres och tillsägelser härigenom blifva honom förbehållne. 2:o Undvikes stoj /.../ 3:o En större åskådlighet, emedan synen /.../ är det företrädesvis verksama sinnet, hvarjämte gehöret, hörselns activitet, får ett Regulatif genom taktmätningen vid tecknens verkställande \begin_inset Foot status open \begin_layout Plain Layout \begin_inset CommandInset citation LatexCommand cite after "77" key "fineman.co:anvisning" \end_inset \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard Synen är det prioriterade sinnet i Lancaster-klassen, hörseln kommer i andra hand. Det tydligaste undantaget är visselpipan, som dock inte får \begin_inset Quotes eld \end_inset missbrukas \begin_inset Quotes erd \end_inset \begin_inset Note Greyedout status open \begin_layout Plain Layout (ref, svensson?) \end_layout \end_inset -- Idealet förenar komplett tystnad och fullständig genomskinlighet \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout Någonstans uppmanas det att intre missbruka denna; vem, var? \end_layout \end_inset . \end_layout \begin_layout Subsubsection /variation, rörlighet/ \end_layout \begin_layout Standard Variationen, den ständiga rörligheten är också (som framgick ovan) en fundamneta l del av straffteorin. Lancaster framhåller att det är viktigt att inte upprepa samma straff om och om igen: \begin_inset Quotes eld \end_inset These variations in the \emph on modes \emph default of \emph on unavoidable \emph default \emph on punishment \emph default give it the continual force of novelty, whatever shape it may assume. Any single kind of punishment, continued constantly in use, becomes familiar, and loses its effect. Nothing but variety can continue the power of novelty. \begin_inset Quotes erd \end_inset , \begin_inset Quotes eld \end_inset \emph on Sameness, in every instance, produces listlessness ; and variety is ever productive of agreeable sensations. \begin_inset Quotes erd \end_inset \emph default \begin_inset Note Greyedout status open \begin_layout Plain Layout (Lancaster, ?) \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard Spektakulär livlighet var alltså en central grundpelare i Lancastersystemet och framhölls också som viktigt av de svenska pedagogoerna. Fineman talar till exempel om att han har försökt att presentera en \begin_inset Quotes eld \end_inset underhållande läsordning \begin_inset Quotes erd \end_inset . \begin_inset Foot status open \begin_layout Plain Layout \begin_inset CommandInset citation LatexCommand cite after "XX" key "fineman.co:anvisning" \end_inset \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard \noindent \begin_inset Note Note status open \begin_layout Plain Layout Hagstedt anmärker det också för barnen i de högre klasserna, som på papper får skriva av lite längre \begin_inset Quotes eld \end_inset uppsatser och gagnande ämnen \begin_inset Quotes erd \end_inset som \begin_inset Quotes eld \end_inset bildar förståndet och skärpa eftertanken \begin_inset Quotes erd \end_inset , vore önskvärt \begin_inset Quotes eld \end_inset om äfven dessa ämnen voro uppförda på Läs-Tabeller, för att desto mer fästa sig i minnet \begin_inset Quotes erd \end_inset \begin_inset Foot status open \begin_layout Plain Layout \begin_inset CommandInset citation LatexCommand cite after "16" key "hagstedt.l:forsok" \end_inset \end_layout \end_inset \begin_inset Note Note status open \begin_layout Plain Layout Han föreslår användning av \begin_inset Quotes eld \end_inset föreläggningsblad för skrifning \begin_inset Quotes erd \end_inset utgivna av Herr Norberg i Göteborg \end_layout \end_inset \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard \noindent \begin_inset Note Note status open \begin_layout Plain Layout Manualerna fungerar som ett slags manus. De presenterar tablåer, en ny för varje klockslag. En signal omgruppering och en ny tablå. \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard \noindent \begin_inset Note Note status open \begin_layout Plain Layout \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Quote [The energies of the human talent are developed and] /.../ the countenances of the children exhibit – when assembled in school – a perpetually varying Scenery – Their eyes are all animation, Their minds are all attention. The perspective of a Lancasterian school is one forest of beauty. (Lancasters memorial) \end_layout \begin_layout Standard Rådberg: \begin_inset Quotes eld \end_inset Lärarens estrad ställes vid ändan af salen och vändes midt emot barnen. /.../ Den tjänar till att upptaga Lärarens byrå och dem som besöka Scholan. (1820 s 7) \end_layout \begin_layout Standard Skolbarnen intar, trots sitt deltagande i föreställningen, samtidigt samma position som en publik på en teater; samtidigt som de deltar i förmedlingen är de också de betraktare som skolans medieringar syftar till att verka på. De har den dubbla upgiften att samtidigt underhålla och bli underhållna. De är själva, genom den rörlighet och \begin_inset Quotes eld \end_inset livlighet \begin_inset Quotes erd \end_inset som systemet skapar, ett medel för sin egen underhållning. \end_layout \begin_layout Standard Men vyerna är inte där bara för barnen. Också skolmästaren måste räknas tillsammans med de besökare som (likt Gerelius och Svensson) lämnade mängder av rapporter om mönsterinrättningarna och som ständigt förekommer avbildade på samtida illustrationer. \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout Men man får inte glömma att barnen själva, med sina växlande ansiktsuttryck, är den verkligt centrala delen av skådespelet. Skådespelare och publik sammanfaller. \begin_inset Note Note status open \begin_layout Plain Layout [De är ett medium för sin egen bildning -- kanske är det därför LS så gärna jämförs med nya medier?] \end_layout \end_inset \end_layout \end_inset \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout [Både i Bell/lancasters texter och i de svenska instruktionerna går det att observera en väldig upptagenhet vid barnens ansikten.] Det är viktigt att läraren hela tiden håller dem under uppsikt -- läraren måste behärska ytterligare en uppsättning koder, det finns tecken att tyda, en dold semiotik som läraren behöver studera \end_layout \end_inset \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout [eller? håll utkik efetr detta!] \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard Den vuxnes uppgift är att från sin upphöjda position och genom den fullständiga överblick den erbjuder ständigt håller barnen under uppsikt. \begin_inset Note Note status open \begin_layout Plain Layout Det slutande golvet motverkar perspektivets lagar \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard Att möjliggöra denna totala överblick är enligt upphovsmännen själva en av pedagogikens stora landvinningar. I en \begin_inset Quotes eld \end_inset vanlig skola \begin_inset Quotes erd \end_inset , påpekar Lancaster, skulle barnen, vart och ett för sig, läsa högt och stava ord för sin lärare, \begin_inset Quotes eld \end_inset while the others are looking at their books, or about them, as they pleased \begin_inset Quotes erd \end_inset (Lanc1807, 46 \begin_inset Note Note status open \begin_layout Plain Layout [London, 1803] \end_layout \end_inset ) \end_layout \begin_layout Standard Bell: \begin_inset Quotes eld \end_inset The advantage is, that not being perpetually occupied, as at most Schools, in hearing and instructing one or other of the Classes, which necessarily withdraws his attention for the time from the rest of the School, he has leisure to see that alla are employed as they ought \begin_inset Quotes erd \end_inset .(ref?) ... [för att därmed försäkra sig om barnens uppmärksamhet] \end_layout \begin_layout Standard I skolsalens teater finns en överhängande risk för att skolbarnenen, så att säga, ska spela falskt, de kan utge sig för att anstränga sig, barnen kan se ut som om de är uppmärksamma, medan de i själva verket inte alls är det. En skenbar, falsk uppmärksamhet är svår att skilja från en äkta och tvångsmedel är ingen säker bot: \begin_inset Quotes eld \end_inset if their eyes are rivetted on their books by terror and coercion, can we be sure that the attention of their minds in engaged, as appearence seems to speak it is? \begin_inset Quotes erd \end_inset (Lanc1807, 46 \begin_inset Note Note status open \begin_layout Plain Layout [London, 1803] \end_layout \end_inset ). De olika medel som systemet omfattar -- sandbänkar, griffeltavlor (slates), liksom teckensystemet och disciplinen skapar en övergripande synlighet, där sådana undflyende taktiker (Certeau) som en flackande blick representerar inte längre är tänkbara. Det är inte bara det att barnen genom ordning och disciplin tvingas att vara uppmärksamma -- själva lärandet, dess framfart hos varje individ är organiserat på ett sådant sätt att det blir genomskinligt: skrivoperationerna, menar Lancaster, \begin_inset Quotes eld \end_inset are so visible, that every boys attention may be \emph on seen \emph default [min emfas] on his slate ; and detection immediatly follows idleness, or an indifferent performance! \begin_inset Quotes erd \end_inset (Lanc. 1807 46?) \end_layout \begin_layout Standard Samma sak gäller för additionsklasserna, där elevens ansträngning, i all sin prakt eller bristfällighet finns direkt tillgänglig för inspektion: \begin_inset Quotes eld \end_inset [it] always renders that \emph on mental \emph default exertion, however great or small, visible to the teacher ; and enables him to say, with certainty, that his pupils have performed their business \begin_inset Quotes erd \end_inset . (61) \end_layout \begin_layout Standard Bland de svenska pedagogoerna resonerar Fineman kring möjligheter att förebygga dylikt falskspel: skolmästaren borde efter hand lägga mindre och mindre fokus på belöningarna, som visserligen är bra i början men snart måste \begin_inset Quotes eld \end_inset likasom diminiuendo fördöljas, under det att skyldigheternas kraf företrädesvis framställas och göras gällande \begin_inset Quotes erd \end_inset . I annat fall kommer \begin_inset Quotes eld \end_inset lättsinne, otålighet och olust för allt uthållande arbete \begin_inset Quotes erd \end_inset att väckas. \end_layout \begin_layout Quote Det rätta målet lämnas antingen utur sigte eller anticipieras uti phantasien. Charlataneri, falsk liberalism och phariseism, hvilka öfvertäcka sin ihålighet med en glittrande stolt (stollig) och skenhelig yta, äro de enda frukter man sålunda rimligen har att förvänta sig. \end_layout \begin_layout Standard \begin_inset Note Note status open \begin_layout Plain Layout Synligheten finns för att skapa en \emph on erfarenhet \emph default av synlighet \end_layout \begin_layout Plain Layout Synlighet: det lutande planet är en kamp mot perspektivets verkan, en lins/förvf ängningseffekt som gör att läraren kan se ansiktet på var och en. \end_layout \end_inset Synligheten är den mest fundamentala principen i \begin_inset Quotes eld \end_inset det nya system \begin_inset Quotes erd \end_inset som kommer till Sverige under 1820-talet., Själva den ordning som Lancaster så ofta framhåller, är en funktion av synlighet, något som han också menar att gäller för samhället i övrigt: \begin_inset Quotes eld \end_inset In society at large, few crimes are ever committed openly ; because, immediate detection and apprehension of the offender would follow \begin_inset Quotes erd \end_inset \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout ... It is the same, in performing the simple duties of the monitors in my instituti on : their whole performances are so visible, that they dare not neglect them ; and consequently, attain the habit of performing the task easily and well. \end_layout \end_inset . (55) Ordningen bland monitörerna(hel klassrummet?) har enligt Lancaster \begin_inset Quotes eld \end_inset en enda orsak \begin_inset Quotes erd \end_inset , \begin_inset Quotes eld \end_inset that every thing they do is brought to account, or rendered visible in some conspicious way or manner \begin_inset Quotes erd \end_inset (55). Effekten av synligheten är i slutändan en intensifierad uppmärksamhet, \begin_inset Quotes eld \end_inset for they insensibly acquire the habit of exercising their attention closely, on every subject that comes before them ; and this without straining it too much \begin_inset Quotes erd \end_inset . (55) \end_layout \begin_layout Standard Lancaster påpekar att \begin_inset Quotes eld \end_inset some studies require a degree of mental exertion, that may or may not be made, and the omission may not be undetected \begin_inset Quotes erd \end_inset , i det nya systemet (48) \end_layout \begin_layout Standard Lärarens viktigaste uppgift är alltså att överblicka hur andra arbetar \begin_inset Quotes eld \end_inset snarare än att själv arbeta \begin_inset Quotes erd \end_inset (Bell 1807, 10). I den mån det handlar om att maximera barnens uppmärksamhet, så att de på ett optimalt effektivt sätt kan fokusera på de övningar som de har för handen, handlar det i lika hög grad om att frigöra lärarens blick, så att den kan svepa över hela klassen. Bell: \end_layout \begin_layout Quote From his place (chair or desk) he overlooks the whole School, and gives life and motion to every member of it. (Bell 1807, 9) \end_layout \begin_layout Standard Systemet koncentrerar elevernas uppmärksamhet samtidigt som det skapar en möjlighet till överblick för läraren. \end_layout \begin_layout Paragraph /roller/ \end_layout \begin_layout Standard Monitörer såväl som läraren måste spela sin roller på ett riktigt sätt, något som Fineman (1830) understryker då han delar in bildningsgången i tre \begin_inset Quotes eld \end_inset nödvändiga utvecklingsmomenter \begin_inset Quotes erd \end_inset . I den första fasen ska monitörerna utstråla \begin_inset Quotes eld \end_inset sitt pliktmässiga allvar \begin_inset Quotes erd \end_inset , de ska ersätta \begin_inset Quotes eld \end_inset Läraren (Fadren-Lagen) \begin_inset Quotes erd \end_inset , medan den vuxna läraren i denna begynnande fas snarare bör ta på sig moderns roll; han ska \begin_inset Quotes eld \end_inset likasom med moderlig ömhet /.../ mildra tvånget, framlocka den bättre viljan \begin_inset Quotes erd \end_inset (Fineman 1830, XXVIII). Snart måste läraren dock börja utstråla en större stränghet. Fineman besriver sig en dialektisk kamp inom barnet, mellan vad han kallar för \begin_inset Quotes eld \end_inset egenviljan \begin_inset Quotes erd \end_inset och den \begin_inset Quotes eld \end_inset goda \begin_inset Quotes erd \end_inset , fria viljan; \begin_inset Quotes eld \end_inset den revolutionära (egoistiska) principen mot den evolutionära \begin_inset Quotes erd \end_inset . För att försäkra sig om en lycklig utgång i denna ödeskamp, \begin_inset Quotes eld \end_inset för att förhindra dess fiendtliga öfvervigt \begin_inset Quotes erd \end_inset , fordras \begin_inset Quotes eld \end_inset Lärarens stränga, allvarliga anlete \begin_inset Quotes erd \end_inset (Ibid). \end_layout \begin_layout Standard I skolgångens andra fas /.../ \begin_inset Note Note status open \begin_layout Plain Layout \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard [om hur läraren ska gör med straffen] \end_layout \begin_layout Standard Han måste också efter hand lägga mindre och mindre fokus på belöningarna, de är bra i början men måste \begin_inset Quotes eld \end_inset likasom diminiuendo fördöljas, under det att skyldigheternas kraf företrädesvis framställas och göras gällande \begin_inset Quotes erd \end_inset , i annat fall kommer \begin_inset Quotes eld \end_inset lättsinne, otålighet och olust för allt uthållande arbete \begin_inset Quotes erd \end_inset att väckas. (XXVII) \end_layout \begin_layout Quote Det rätta målet lämnas antingen utur sigte eller anticipieras uti phantasien. Charlataneri, falsk liberalism och phariseism, hvilka öfvertäcka sin ihålighet med en glittrande stolt (stollig) och skenhelig yta, äro de enda frukter man såunda rimligen har att förvänta sig. \end_layout \begin_layout Standard Även i den tidiga \begin_inset Quotes eld \end_inset Anwisingar och råd ... \begin_inset Quotes erd \end_inset (1821) resonerar man kring hur läraren bör spela sin roll, hur han måste vara vaksam över sin egen utstrålning i förhållande till lärljungarna. Han bör vara återhållsam, använda sig av ett de små gesternas spel, där \begin_inset Quotes eld \end_inset \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout Beröm finnes wäl aldrig eller åtminstone högst sällan, för ungdomen tjenligt: \end_layout \end_inset ett enkelt gillande, en bifallande och wälwillig uppsyn, ordet rätt, utsagdt i rätter tid, är det språk, som ynglingen säkrast förstår och honom bäst behöfwes \begin_inset Quotes erd \end_inset . Ändå finns risken för elever med en olycklig disposition \begin_inset Quotes eld \end_inset antingen af naturen, eller genom erhållen falsk bildning \begin_inset Quotes erd \end_inset , att bli högmodiga eller \begin_inset Quotes eld \end_inset egenkära \begin_inset Quotes erd \end_inset . \end_layout \begin_layout Quote \begin_inset Note Note status open \begin_layout Plain Layout Af wådeliga följder blifwer lärarens intryck, om detta fattas till fördel för ytelig qwickhet eller tillfälligtwis föregången odling; och \end_layout \end_inset oberäknelig [är] den skada, som upkommer om en så fostrad egenkärlek öfwerlämnas åt ytterligare näring. Mången yngling har på sådant sätt blifwit miszbildad och gått förlorad för eget lugn och Statens gagn. \end_layout \begin_layout Standard I dessa fall behöver läraren korrigera sitt beteende, han måste \begin_inset Quotes eld \end_inset mycket sparsammare yttra sitt bifall, och genom wexlade framställningar af frågor, hwilka öfwergå [lärljungens] ännu ringa och inbillade kunskaper, framkalla öfwertygelsen om de redan gjorda framstegs otillräcklighet. \begin_inset Quotes erd \end_inset \end_layout \begin_layout Standard Hagstedt påpekar i liknande anda att Läraren måste skapa en viss atmosfär kring de tillfällen då barnen ska belönas; \begin_inset Quotes eld \end_inset Wigitigt är, att gifva åt belöningens utdelande en viss högtidlighet, som gör intryck hos Barnen, och ökar dess värde. \begin_inset Quotes erd \end_inset \end_layout \begin_layout Standard Svensson vill att barnen \begin_inset Quotes eld \end_inset uti läraren [bör] ega den vänligaste och uppmärksammaste åhörare af sin frågor, klagomål och berättelser \begin_inset Quotes erd \end_inset , läraren ska skydda \begin_inset Quotes eld \end_inset såsom en fader \begin_inset Quotes erd \end_inset , umgås med sina \begin_inset Quotes eld \end_inset lärljungar /.../ såsom en broder \begin_inset Quotes erd \end_inset . (1823, 63) \end_layout \begin_layout Standard Roller hos Oldberg (1843), en beskrivning av Prins Oscars folkskola i uppsala: \begin_inset Quotes eld \end_inset Lärsren uppträder (med stilla wärdighet) i kathedern. Generalmonitören står på wenstra sidan ett trappsteg lägre. Den af gossarna, som af läraren för dagen eller stunden utses till klockare ställer sig på hägra sidan. Läraren säger (med en ton och takt, som uttrycker, att han nu sjelf är stämd för bönens stilla, högtidliga allwar): Hör bön! kantorn (gossen) börjar sjunga den för dagen bestämda psalmversen. Barnen instämma, stående. Wid psalmversens slut, stiga alla barnen på en gång på knä å den framför warande bänken. Generalmonitörern deklamerar det antagna bönformuläret (Se hemskolan, barnens bok,. Första kursen, sid 53) tillbörligt: högt, men utan gällt skrik, utan släpande långsamhet, men ock utan flängande brådska eller slurf \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout *[En och annan läsare, som sjelf icke warit eller icke är \emph on skolman \emph default , ler måhända åt denna min omständlighet. jag skrifwer detta för oerfsrne och bildade lärareelver. Det ockickliga och wårdslösa ssätt, hwarpå mången (t. o. m. bildad) lärare låter bönen förrättas, har öfwerygat mmig, att dylika erinringar beklagligen icke äroalldeles öfwerflödiga. Ett af hufwudändamålen med denna bok är, att eleverna här må lära alla detaljer, ooch seminariidirektorn befrias från det hinderliga och tröttande bewsäret attflr hwarje elev mundtligen upprepa, allt som bör iakttagas] \end_layout \end_inset . Så snart bönerna ärolästa (hwilket sker tyst,men så att läraren på läpparnas rörelser ser, att alla barnen läsa med); stiga barnen ned från bänkarna, att stående instämma wid afsjungande af den utaf kantorn upptagna psalmversen. Derefter deklamerar läraren sjelf ettstycke ur Nya Testamentet \begin_inset Quotes erd \end_inset (s. 118f) \end_layout \begin_layout Standard Skolsalen framställer en fantasm. Den \emph on fantasm \emph default som skolsalen presenterar för sig själv och för varje besökare som inträder är mycket noggrannt planlagd, replikernas inehåll så väl som deras form. Även det mest innerliga -- bönen -- måste enligt den växeludnervisnignslogiken omvandlas till någonting synligt (läpparnas rörelser) \end_layout \begin_layout Paragraph /besökaren/ \end_layout \begin_layout Standard Man får inte glömma att det här också finns också ytterligare en åskådare; besökaren. Den kringresande filantropen är en tidstypisk getsalt som naturligtvis har en framträdande plats också på den föreställning som växelundervisngsskolor na presenterar (Lancaster kallar dem för \begin_inset Quotes eld \end_inset those benevolent characters who often visit \begin_inset Quotes erd \end_inset , 81). Filantropen som anländer för att studera mönsterskolan och bevittnas offentlig examen som en intäkt på att systemets, vetenskaplighet och förbluffande effektvitet.: \end_layout \begin_layout Quote \begin_inset Quotes eld \end_inset The many hundreds of respectable characters, among the nobility, gentry and clergy, who have visited my institution, can bear witness, that the progress /.../ is astonishing \begin_inset Quotes erd \end_inset \end_layout \begin_layout Standard Ett exempel är den svenske kemisten J J Berzelius som udner 1818 befann sig på resande for i London, till besöksmålen fanns förutom Bedlam (Londons berömda dårhus) och ett fängelse också Beirs National central School, inrättad efter Bellsprinciper. Han noterar att \begin_inset Quotes eld \end_inset Flere tyskar och italienare gingo här dagligen för att studera detaljerna av udnervisningen. \begin_inset Quotes erd \end_inset (Bezelius, s 150) \end_layout \begin_layout Standard Lancaster påpekar också att det sluttande golvet är inte bara till för att skänka skolmästaren en total överblick tjänar också dessa besökare: \end_layout \begin_layout Quote \begin_inset Quotes eld \end_inset This arrangement of the school has another advantage: visitors, on entering the school-room have a full view of the whole school at once: a sight to the benevolent heart, most interesting, and to the eye, one of the most pleasing which can be witnessed \begin_inset Quotes erd \end_inset (Lancaster citerad i Crain, 65) \end_layout \begin_layout Standard Besökarens framträdande roll i de tidiga Lancasterskolorna understsryks av att Hagstedt skriver \begin_inset Quotes eld \end_inset Wid dörren ställes en Gosse, merendels en Monitör till vakt, som anmäler de kommande Åskådare, och de försent kommande Barnen för Läraren \begin_inset Quotes erd \end_inset (hagst, 63) \end_layout \begin_layout Standard Till den speciella arkitekturens särskilda fördelar räknas inte bara det panoptiska utan också det spektakulära. \end_layout \begin_layout Standard [som ett skådespel med syfte att fång uppm.; det skulle här inte vara fel att tala om manualerna som ett slags manus, något som understryks ännu mer när åskådningsudnervisningen kommer in i bilden och den sokratiska dialogen förs in i det disciplinära lancasterrummet] \end_layout \begin_layout Standard Bell: \begin_inset Quotes eld \end_inset To reach their minds and touch their hearts, you must give a visible shape and tangible form to your doctrine \begin_inset Quotes erd \end_inset , (Bell 1807, 12) \end_layout \begin_layout Standard Hagstedt beskriver en \begin_inset Quotes eld \end_inset \emph on bössa \emph default till insamling af de gåfvor som främmande gifva till Barnens uppmuntran \begin_inset Quotes erd \end_inset (Hagst, 7) \end_layout \begin_layout Subsection /delslutsatser/ Underliggande subjektivitet? \end_layout \begin_layout Standard I de pedagogiska topologier som dels (via depedagogiska nätverken) importerades från, dels vidareutvecklades av svenska pedagoger och uppfostringsivrare upprättas vid sedan av det disiciplinära dispsotivet (integrerat med detta): ett på en gång estetiskt tekniskt och socialt objekt för att famställa synligheter. Synligheter som utövar en viss effekt på de som befinner sig inom ramen för dess inflytande -- en kunskapseffekt, men också en underhållningseffekt \end_layout \begin_layout Standard Barnens viktigaste funktion är att lagra vad de ser, genom upprepade inskription er (först i sand, sedan när de vunnit större säkerhet, på griffeltavla och till pappers) \end_layout \begin_layout Standard (Med Kittler skulle man kunna tal om ett komplett mediesystem eftersomdet innehåller funktioner för läsning, skrivning och analys?) \end_layout \begin_layout Standard \begin_inset Note Note status open \begin_layout Plain Layout [Långt innan teatern blev ett allmängods som togs under statligt skydd, subventionerades och portionerades ut till var och en] \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Subsection [övriga teman] \end_layout \begin_layout Subsubsection /teknokulturell artefakt/ \end_layout \begin_layout Standard De pedagogiska systemen uppfattades i det närmaste som en teknisk uppfinning. Bell talar om upptäckten av en \begin_inset Quotes eld \end_inset intellectual lever /.../ the seat of its power, and it s operation is /.../ in the infant mind. \begin_inset Quotes erd \end_inset (1823, 3) och talar upprepade gånger om ett slags maskin eller motor (1823, 3; fler platser?) som verkar för \begin_inset Quotes eld \end_inset the multiplication of ... \begin_inset Quotes erd \end_inset \begin_inset Note Greyedout status collapsed \begin_layout Plain Layout [Därför dess universalistiska potential: \begin_inset Quotes eld \end_inset Wherever the race of man is to be found, there is the spot on which may be placed this engine, that is not only capable of moving, but is actually, by an infallible and irrisitibile impulse, giving motion to the moral world. \begin_inset Quotes erd \end_inset (3)] \end_layout \end_inset (182?, 3). Lancaster talar om ett \begin_inset Quotes eld \end_inset mental machinery ....[hela cvitatet!] \begin_inset Quotes erd \end_inset \end_layout \begin_layout Standard Bell för den djupaste diskussionen kring förhållandet mellan än människa och maskin (eller realtionen tekniskt artificiellt). Samtidigt som systemet är artificiellt, är ett slags motor eller hävstång, så framhäver också Bell, att det inbegriper -- och förutsätter -- naturen: en särskild förmåga ( \begin_inset Quotes eld \end_inset an innate faculty of the human mind \begin_inset Quotes erd \end_inset , 17) ett nyupptäckt organ som möjliggör hävstångens/motorns verkan. \begin_inset Quotes eld \end_inset an \emph on organ, \emph default not the work or invention of man, but \emph on 'Donum Dei \emph default ,' 'the gift of God' \begin_inset Quotes erd \end_inset , \begin_inset Quotes eld \end_inset one, simple, immutable, and universal \begin_inset Quotes erd \end_inset (1823, 17; 19) \end_layout \begin_layout Standard För Bell är alltså systemete en kombintion av naturligt och artificiellt och han är också noggrann med att markera gränsen mellan dessa två domäner \end_layout \begin_layout Quote In detailing and discussing the variuous arrangements and processes, which have been adopted in the New School, the Author would carefully guard against hte possibility of their being identified or confounded with the principle on which the System is built, or the Organ by which it is carried into effect. These are distinct as discovery and invention, in the proper sense of the terms. \begin_inset Note Greyedout status open \begin_layout Plain Layout (1823, 17) \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard Systemet är alltså, för Bell, en kombination av två element; å ena sidan upptäckten av ett nytt \begin_inset Quotes eld \end_inset organ \begin_inset Quotes erd \end_inset , eller en förmögenhet; å andra sidan de olika tekniska årgärder ( \begin_inset Quotes eld \end_inset contrivances of man, optional, arbitrary, limited \begin_inset Quotes erd \end_inset , 17) anpassade för att utvinna \begin_inset Quotes eld \end_inset organets energier \begin_inset Quotes erd \end_inset ( \begin_inset Quotes eld \end_inset the energies of this Organ \begin_inset Quotes erd \end_inset , 17) \end_layout \begin_layout Standard \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout \begin_inset Quotes eld \end_inset Methoden, långt ifrån att vara en hemlig, svår och invecklad, hvartill erfordras djupa insigter, ovanliga natursgåfvor, eller en lång och mödosam lärotid /.../ Med största skäl kan den anses för en lycklig meckanism, använd på förstånds förmögenheterna, som förkortar och nuderstöder alla deras operationer samt befordrar en skyndsammare, friare och fulkomligare utveckling af alla menniskan s agerande krafter, till idoghetens och förstånds-kulturens framgång och förädling. (Gerelius, ?; hittade i artikel i Stockholms Courier) \end_layout \end_inset Gerelius betonar att metoden är tillgänglig för var och en, den är \begin_inset Quotes eld \end_inset inte svår och invecklad \begin_inset Quotes erd \end_inset , kräver inte \begin_inset Quotes eld \end_inset djupa insigter \begin_inset Quotes erd \end_inset eller \begin_inset Quotes eld \end_inset ovanliga natursgåfvor \begin_inset Quotes erd \end_inset , istället är den en \begin_inset Quotes eld \end_inset lycklig mechanism \begin_inset Quotes erd \end_inset som används på \begin_inset Quotes eld \end_inset förstånds förmögenheterna \begin_inset Quotes erd \end_inset för att förkorta alla deras \begin_inset Quotes eld \end_inset operationer \begin_inset Quotes erd \end_inset och bidra till utvecklingen av \begin_inset Quotes eld \end_inset alla menniskans agerande krafter, /.../ idoghetens och förstånds-kulturens framgång och förädling. \begin_inset Quotes erd \end_inset Gerelius uppfattar alltså det nya uppfostringssytemet som en teknisk uppfinning /åtgärd som samverkar med människans inneboende förmögenheter och kan förstärka dem. \begin_inset Note Note status open \begin_layout Plain Layout \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Quote In detailing and discussing the variuous arrangements and processes, which have been adopted in the New School, the Author would carefully guard against hte possibility of their being identified or confounded with the principle on which the System is built, or the Organ by which it is carried into effect. These are distinct as discovery and invention, in the proper sense of the terms. the practice sor subsidiary arrangements and methods, adapted to the developmen t of the energies of this Organ, are of a description quite different. They are inventions in contra-distinction to discovery;---the contrivances of man, optional, arbitrary, limited, and applicable solely to particular branches of instruction and discipline;---contrivances which may be multiplied and diversified at pleasure, and even set aside, without essentially affecting the character of the System, which is quite independent of them, and which communicates its immense powers to all sorts of schoalstic processes, that may be substituted in their stead, or are applicable to the instruction of the youthful mind. (Bell 1823, 17) \end_layout \begin_layout Standard \begin_inset Note Note status open \begin_layout Plain Layout \begin_inset Note Greyedout status open \begin_layout Plain Layout [ \begin_inset Quotes eld \end_inset the \emph on organ \emph default desiderated by Lord Bacon, for the multiplication of power, division of labour, in the moral and intellectual world \begin_inset Quotes erd \end_inset (1823, 17. jfr också brevet till JDLG)] \end_layout \end_inset \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard Bells och Lancasters uppfattning om de system som de skapat är att de är artfificella samtidigt som de inbegriper naturen, de innebär en artficiell formering av naturen (subjektet) \emph on genom \emph default naturen. Oviljan att dra någon klar gräns mellan det naturliga och artificella för tankarna till de \begin_inset Quotes eld \end_inset kvasi-objekt \begin_inset Quotes erd \end_inset som Bruno Latour (med utgångspunkt i Michel Serres och George Simondon?). Åtminstone för Bell är systemet en teknisk blandning, en uppfinnign som sammanväver det artificiella och det naturliga. \end_layout \begin_layout Standard Bruno latour har diskuterat möjligheten att luckra upp en sedan länge etablerad dikotomi mellan den mänskliga och sociala sfären artficiella eller teknologiska konfigurationer /.../ det går att notera att bell och lancaster utan att vidare refelktera kring denna uppdelning \end_layout \begin_layout Paragraph /repetitioner, kopierbarhet/ \end_layout \begin_layout Standard Lancastersystemet är utformat under förutsättinngen satt ska kunna kunna replikeras och upprepas i oändlighet. Lancasters ambition var planetär, hans system skulle förändra inte bara London, England, imperiet -- utan hela världen. [belägg med citat, finns flera i artiklar] Det är lätt att tolka den exakta precisionen i rumsangivelser, den disciplinära ordningen (lancasters irriterade anmärkning över att Bell inte har varit tilltäckligt utförlig) i dessa termer. Systemet bygger inte bara kopiering, reproducerbarhet av enkla enheter -- det förutsätter också sin egen reproducerbarhet, är konstruerat för att kunna sprida sig (den vanliga term som användes i ett engelskspråkigt sammanhang för att beskriva detta var \begin_inset Quotes eld \end_inset diffusion \begin_inset Quotes erd \end_inset ), virusliknande, från land till land. \end_layout \begin_layout Standard Denna replikerbar, systemets tekniska reproducerbarhet, är en av den nya teknikens främsta egenskaper, vilket Bell ivrigt framhåller \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout braireus, argsu, merkuriusämförelsen och sen: \end_layout \end_inset \begin_inset Quotes eld \end_inset By multiplying his ministers at pleasure, it gives to him indefinite powers; in other words it enables him to instruct as many pupils as his school-rum will contain /.../ here, then, lies the essential distinction between \emph on the New School \emph default /.../ and the \emph on Old School \emph default \begin_inset Quotes erd \end_inset (1823, 18) \end_layout \begin_layout Paragraph /vetenskaplighet/ \end_layout \begin_layout Standard \begin_inset Quotes eld \end_inset ... law, by which this arrangement is regulated \begin_inset Quotes erd \end_inset (Bell 1823, 18). Robert Southey, The Origins.., s 195: \begin_inset Quotes eld \end_inset The means of the new system are beautiful, the end certain, the system in itself entire and perfect. Education has been for the first time reduced to a science. \begin_inset Quotes erd \end_inset [Southey var romantisk poet] \end_layout \begin_layout Standard \begin_inset Note Greyedout status open \begin_layout Plain Layout [Utveckla...] \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Subsubsection /åskådlighet och uppmärksamhet/ \end_layout \begin_layout Standard Ett av nyckelorden i den tidiga folkskolpedagogiken är \begin_inset Quotes eld \end_inset åskådlighet \begin_inset Quotes erd \end_inset . Åskådlighet innebär lärarens -- och systemets -- förmåga att förmedla tydliga bilder till eleven. J.P Lefrén förklade i sitt \begin_inset Quotes eld \end_inset tal ... \begin_inset Quotes erd \end_inset (1825, i en debatt kring det nya systemets för och nackdelar) att \begin_inset Quotes eld \end_inset Vexel-Undervisningen /.../ äger det afgorda förträdet, att vara åskådlig \begin_inset Quotes erd \end_inset . (Lefrén, 33) \begin_inset Note Note status open \begin_layout Plain Layout Sannolikt måste också åskådlighet sättas i samband med upplysningens strävan efter genomskinlighet. Efter Kant smolk i bägaren. Därför så viktigt att udnerlätta förutsättningarna för ett i bokstavlig mening upplyst seende.?Kanske därför ingen slump att Gerelius är den so för in de första tendenserna till åskådningsudnervisning (geometrien) \emph on och \emph default en \emph on \emph default förespråkare för gasljusbelysning (jfr denna skrift från samma år). \end_layout \begin_layout Plain Layout även siljeströms upptagenhet vid sinnesfostran ka förstås genom detta ... \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard Det är en av orsakerna till at \begin_inset Quotes eld \end_inset Lärljungarnas \begin_inset Quotes erd \end_inset uppmärksamhet hela tiden hamnar i ett sådant skarp fokus; klara, åskådliga, inre bilder förutsätter uppmärksamhet \begin_inset Quotes eld \end_inset Förmågan att med upmärksamhet följa de ämnen, som framställas för ögat eller örat, är en bland de skälskrafter, som genom wanan måste uppöfwas. \begin_inset Quotes erd \end_inset (6) \end_layout \begin_layout Quote ... i alla fall och wid alla wetenskapliga föremål, bör Läraren söka, att i möjligaste mån och efter hwarje Läroämnes art, så inrätta sin underwisning, att Lärljungarnes uppmärksamhet kan controlleras och ingen obemärkt öfwerlemna sig åt skingrande tankar, än mindre åt främmande syszelsättningar. Härtill bidrager en wäl ordnad local, så att aldrig någon lärljunge lemnas utur sigte. (AnwRåd1821, 7) \end_layout \begin_layout Standard Även om stor åskådlighet generellt sett är viktigt på utbildningens alla nivåer, kopplas ibland behovet av åskådlighet samman med resonemang kring . Fineman menar exempelvis att de lärda skolorna (dvs den högre utbildningen) i högre grad borde kunna utgå från den abstraktra nivånm, medan \begin_inset Quotes eld \end_inset den olärde städse [bör] vara enfalden trogen, hafva till syfte att kunna enande urskilja, och sålunda reda sig ur mångfaldens labyrinth \begin_inset Quotes erd \end_inset (Fineman 1830, VII). Folkskoleeleven till skillnad från eleven i lärdomsskolan, behöver lära sig att urskilja det individuella i en rik mångfald genom att lärokurserna är \begin_inset Quotes eld \end_inset concreta, genetiskt förenande Theori och Practik, så at lärljungen, utan genomgången abstraktions-process, kan fatta det hela \begin_inset Quotes erd \end_inset .] \end_layout \begin_layout Subsubsection /panoptism/ \end_layout \begin_layout Standard Det är förstås mycket tydligt att växelundevisnignssystemet är en instans av det \begin_inset Quotes eld \end_inset panoptiska diagram \begin_inset Quotes erd \end_inset som Foucault menar har präglat moderniteten. Bell är som mest explicit i detta avseende, då han i den andra utgåvan av sitt \begin_inset Quotes eld \end_inset Madras system \begin_inset Quotes erd \end_inset skriver: \end_layout \begin_layout Quote In a word it gives to the Master the hundred hands of Briareus,the hundred eyes of Argus, and the Wings of Mercury (Bell 1807, 14) \end_layout \begin_layout Standard Den grekiska guden Argus, kallas också för \begin_inset Quotes eld \end_inset panoptes \begin_inset Quotes erd \end_inset , det all-seende ögat \end_layout \begin_layout Standard \noindent \begin_inset Note Note status open \begin_layout Plain Layout \begin_inset ERT status open \begin_layout Plain Layout %%%%%%%% SLUT PÅ FÖRSTA DELEN %%%%%%%%%%% \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Plain Layout \lyxline \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Section Intermezzo \end_layout \begin_layout Standard Det tidiga 1820-talets vurmande för mekanistisk systematik och infogandet av det mänskliga subjektet i lancasters genomskinliga informationssystem började efter hand att utsättas för kritik. Visserligen tog den stora uppfostringskommitén ställning för växelundervisninge n (kallad \begin_inset Quotes eld \end_inset fri flyttning \begin_inset Quotes erd \end_inset enligt tävlingens princip, [Agardh]) och visserligen var det också växeludnervi sningenns praktik som under lång tid framöver kom att prägla den svenska elementarskolepraktiken. Strindberg kunde i \emph on Tjänstekvinnas son \emph default se tillbaka på sin barndoms \begin_inset Quotes eld \end_inset dressyr \begin_inset Quotes erd \end_inset och förbanna erfarenheterna som monitör i Klara folkskola under 18??-talet. (Tjänstekvinnans son, del I) Men kritiska frön hade såtts nästan samtidigt med Gerelius och Svenssons resor till London -- Pestalozzis namn, som ju hade diskuterats intensivt redan innan de brittiska systemen tog över, åberopades igen, tillsammans med ökade krav på \begin_inset Quotes eld \end_inset åskådlighet \begin_inset Quotes erd \end_inset och en intensifierad lärar-elev relation. \end_layout \begin_layout Standard 1829 skriver Geijer [...] \begin_inset Note Note status open \begin_layout Plain Layout 1846 skriver C Ekendahl (i samband med en presentation av utländska inrrättninga r för att reformera \begin_inset Quotes eld \end_inset vanartiga barn \begin_inset Quotes erd \end_inset , TidskFLU, 1846, 267): \begin_inset Quotes eld \end_inset Pestalozzi säger på något ställe 'uppfostran lyckas bäst i det obemärkta lugnet' /.../ jvarje uppfostringsanstaalt [intager] en farlig ställning, så snart den ställer sig i offentlighetens och ärans solljus ... [här finns jättebra citat, men problemet är at det i princip bara angår vanartiga barn...] \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard [...] \end_layout \begin_layout Standard Långt senare, på randen till de nya århundraddet (1897) talade man om Thorsten Rudensköld som \begin_inset Quotes eld \end_inset den man som bröt Lancasterväldet \begin_inset Quotes erd \end_inset (SvLT, nr 44, 632 ännu 1933 lever denna frigörelsetematik kvar i den historiogr afi som presenteras i samma tidskrift, se SvLT, ?, 1933). I den svenska historiografin upprättades ett slags antitetisk relation mellan växeludnervisningens pennalistiska systematik, och det krav på åskådligh et som årtiondena innan 1900 hade blivit till ett universellt credo bland de svenska pedagogerna. \end_layout \begin_layout Standard [...] \end_layout \begin_layout Section 1850: Siljeström och åskådliga skolrummet \begin_inset Note Note status open \begin_layout Plain Layout 20 sidor \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard I det här avsnittet kommer jag att analysera rumsorganisation och den visuella kultur som pedagogen och fysikern Per Adam Siljeström förespråkade i sina inflytelserika reformpedagogiska skrifter. \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout [Om modellenm: en M som i efterhand inte sällan har utmålats som ett slags motsats till växelundervisingens formalism, men som trots detta delar många av dess visuella och sensoriska upptagenheter: produktione av \begin_inset Quotes eld \end_inset synligheter \begin_inset Quotes erd \end_inset , där åskådarens ögon sätts i centrum. ] \end_layout \end_inset \begin_inset Note Note status open \begin_layout Plain Layout -- rummets förmåga att representera. \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard Om man vill diskutera det svenska skolrummets organisation under 1800-talet är Siljeström svår att komma förbi. Hjördis Kristensson, som skrivit om det svenska skolhusets historia, betecknar Siljeströms \emph on Inledning till skol-arkitekturen \emph default (1856) som \begin_inset Quotes eld \end_inset omistlig för den som vill förstå utvecklingen av skolhuset och dess miljö \begin_inset Quotes erd \end_inset och konstaterar att \begin_inset Quotes eld \end_inset mycket av det som vi har lärt känna igen i äldre skolbyggnader och deras grannskap har sina rötter hos denne pedagog \begin_inset Quotes erd \end_inset .(jfr Kristensson 55, 58) Utan tvivel fick Siljeströms idéer stort genomslag; den Normalritning för folkskolan som kom 1865, hämtar mycket från SIljeströms 50-tals skrifter kring skolans rumsliga och materiella organisation (Jag återkommer till detta. Se också Kristensson, s 60). \end_layout \begin_layout Standard Siljeströms växande inresse för skolans rumsliga aaspekter växte fram i samband med var en omfattande sttudieresa i USA, sär han särskilt studerade det nya landets peedagogoiska inrättnignar. Resultatet publicerades i 1852 (året innan Fredrika Bremers amerika-skildring, \emph on Hemmen i den nya verlden \emph default [1853]), varav den första volymen också översattes till engelska därmed utan tvivel blev Siljeströms mest spridda verk. \end_layout \begin_layout Standard \begin_inset Note Note status open \begin_layout Plain Layout -- efter en särksild studieresa i USA (där han undersökte pedagogika inrtättning ar), flera skrifter om skolrummets konkreta utfomning, samt politisk verksamhet som resulterade i \begin_inset Quotes eld \end_inset Plan för Normalskolan... \begin_inset Quotes erd \end_inset . Siljeströms formuelringar återkommer ordagrannt ... (om detta Kristensson, s 60) \end_layout \end_inset \begin_inset Note Note status open \begin_layout Plain Layout \begin_inset Note Greyedout status collapsed \begin_layout Plain Layout (Retzius kallar hans fördrag kring skolhus och skolmateriel från 1853 för \begin_inset Quotes eld \end_inset epochemachend \begin_inset Quotes erd \end_inset , (Retzius, Gehirn..., 2); vidare \begin_inset Quotes eld \end_inset seine genialen Voprträge und Schriften wirkten erweckend und reformirend \begin_inset Quotes erd \end_inset , \begin_inset Quotes eld \end_inset ...den genialen Scharfblick und dire Grossen Gedanken des Verfassers zu bewundern) \end_layout \end_inset \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard [...] \end_layout \begin_layout Standard Precis som bland växelundervisningens pedagoger finns det hos Siljeström en omsorg både om skolrummets yttre så väl som om dess inre organisation. Vad som står på spel är i båda fall den pedagogiska miljön. Liksom i växelundervisningens undervisningsmanualer växer det ur Siljeströms föreläsningar och skrifter fram av en omsorgsfullt detaljerad rumsorganisation. Han förespråkar också vissa seendepositioner och moraliserar kring hur den pedagogiska situationens åskådare \emph on bör \emph default se. Det finns en seendets moral här. \end_layout \begin_layout Standard De är alltså Siljeströms \emph on bör \emph default , både för rummets visuella organisation såväl som för barnen och lärarens blickar. Vilken bildningstopologi växer då fram ur Siljeströms skrifter? \end_layout \begin_layout Subsection Per Adam Siljeström skolsalstopologi: tingens fostran och den hotande miljön \end_layout \begin_layout Subsubsection \begin_inset Note Note status open \begin_layout Plain Layout \begin_inset Quotes eld \end_inset Hotet \begin_inset Quotes erd \end_inset , \end_layout \end_inset Problematisering. Siljeströms föredrag vid pedagogiska föreningens årsmöte, 1853 \end_layout \begin_layout Standard \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout yttre sinnlighet: Om skolmaterielen, promenad problematiserr utsidan. \end_layout \begin_layout Plain Layout inre sinnlighet: Smutsens effekter på eleverna. \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard \begin_inset Note Note status open \begin_layout Plain Layout Av siljeströms föredrag framgår flera saker. För det frösta att r \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard Den först juni 1853 stod Per Adam Siljeström upp och talade inför en församlad skara intresserade vid pedagogiska föreningens årsmöte. Hans tema för dagen var det ämne som allt sedan amerikaresan hade blivit hans främsta intresse: de svenska skolhusens materiella utformning, deras insida såväl som deras utsida, undervisningens materiella villkor. Ett tema som också under det gångna året hade debatterats intensivt inom ramen för Pedagogiska föreningen, med resultatet att en adress hade publicerats i Aftonbladet (nr 10, 14 jan 1853), med avsikt att öka medvetenheten om det skolinrättningarnas nuvarande usla skick. Senare samma år publicerades till i sin helet, tillsammans med några mindre tillägg. \begin_inset ERT status open \begin_layout Plain Layout %c%Siljeström1854} \end_layout \end_inset \begin_inset Note Greyedout status open \begin_layout Plain Layout [...][Bör vara möjligt att måla mer utifrån eventuella tidningsrapporter, kolla aftonbladet! (ev. också pedagogiska föreningens handlingar)] \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard I talet framhåller Siljeström nödvändigheten av att gripa in för att skapa en förbättrad livsmiljö i skolan så väl som i samhället i övrigt. Det finns ett alarmerande behov av renlighet, förbättrade sanitära åtgärder. Politiken \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout \begin_inset Quotes eld \end_inset bemödanden som göras för tillvägabringandet af vattenledningar, badhus, tvättanstalter, arbetarebostäder o.s. v. \begin_inset Quotes erd \end_inset \end_layout \end_inset måste ta detta som sin uppgift, och göra det med största allvar för vattenledni ngar, badhus, tvättanstalter, arbetarbostäd, allt detta men också skolor ingår i den politiska sfären \begin_inset Quotes eld \end_inset \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout ag tror icke jag misstager mig, om jag framställer den simpla saken \end_layout \end_inset \emph on att tvätta folket rent \begin_inset Quotes erd \end_inset \emph default är en \begin_inset Quotes eld \end_inset lika vigtig maxim i [statsläran] som någon annan \begin_inset Quotes erd \end_inset .(2) \end_layout \begin_layout Standard Särskilt när det kommer an på fostran, särskilt när det kommer an på de miljöer som den växande ungdomen vistas i så måste man ta hänsyn till de sanitära kraven. En uppfostran som bedrivs under felaktiga yttre omständighetr har sannolikt mycket allvarliga effekter på de individer som den omfattar. Ändå, framhåller Siljeström, tycks den sanitära politiken i allmänhet inte utsträckas till detta så central sammanhang. \begin_inset Quotes eld \end_inset Man putsar och fejar samhällsträdet \begin_inset Quotes erd \end_inset som vore det \begin_inset Quotes eld \end_inset en annan Yggdrasil \begin_inset Quotes erd \end_inset samtidigt som man ändå ständigt förbiser att \begin_inset Quotes eld \end_inset Nidhögg /.../ gnager på roten, förtager safterna, kommer växtkraften att förtvina och gör alla arbeten ofvan jord fåfänga \begin_inset Quotes erd \end_inset , \begin_inset Quotes eld \end_inset en sådan Nidhögg är det, som, utrustad med tusende armar och tusende gifttänder, arbetar på sitt olycksbringande verk i \emph on hvarje \emph default mer eller mindre felaktig organisation af ungdomens uppfostran. \begin_inset Quotes erd \end_inset (2) \end_layout \begin_layout Standard Det är just i detta ovarsam handhavande med sin avkomma som människan skiljer sig från djuren (som Siljeström menar vet bättre), för barnen \begin_inset Quotes eld \end_inset sölas i smuts \begin_inset Quotes erd \end_inset -- utsätts till och med för den mest \begin_inset Quotes eld \end_inset systematiska tortyr \begin_inset Quotes erd \end_inset . Till exempel som när man (som hos en del \begin_inset Quotes eld \end_inset vilda folkslag \begin_inset Quotes erd \end_inset ) \begin_inset Quotes eld \end_inset sammantrycka barnens hufvuden med bräder \begin_inset Quotes erd \end_inset , eller som när Kinesen \begin_inset Quotes eld \end_inset sätter den unga flickans fötter i press \begin_inset Quotes erd \end_inset och \begin_inset Quotes eld \end_inset huru bland oss sjelfva en ännu ömtåligare del af den uppvexande flickans kropp inklämmes uti snörlif och planchett \begin_inset Quotes erd \end_inset . (3) Det sluliga beviset på de sanitära olägenheterna, och den kroppsliga vanvårdens utbredning finner Siljeström dock i skolrummet där han noterat \end_layout \begin_layout Quote [...]huru bland oss, som äro så stolt i besittningen af det 19:e århundradets bildning, barn af båda könen under hela sin uppvext dagligen hållas instängda i fuktiga, mörka, otrefliga, osunda skolrum, derifrån de medföra --- med lika mycken säkerhet som de inhemtade kunskaperna -- ohelsa, liknöjdhet, slöhet, eller i bästa fall, \emph on minskad \emph default kroppshelsa och \emph on minskad \emph default själsspänsstighet. (3) \end_layout \begin_layout Standard Vilka brister är det då som Siljeström finner? I grund och botten beror denna beklämmande situationen på att det i de svenska skolbyggnaderna tycks råda en närmast akut brist på rymd, ljus och frisk luft. Bristen på ljus och den dåliga luftväxling, menar Siljeström, utövar en direkt \begin_inset Quotes eld \end_inset menlig och förderflig inverkan på vem som helt \begin_inset Quotes erd \end_inset , hellt naturligt så också på barn och ungdomar.(7f) \end_layout \begin_layout Standard Det problem Siljeström identifierar i sitt föredrag och den lösning som han föreskriver, är mörkret och dess bortjagande. Det murriga, skuggorna och ogenomskinlighet måste lämna plats för ljus, rymd och luft. \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout Siljeström återkopplar till växtmetaforiken Växtmetaforen finns bakom detta: barnet tänkt som en planta vars \begin_inset Quotes eld \end_inset naturliga \begin_inset Quotes erd \end_inset utveckling är beroende av ljus och luft: \end_layout \end_inset Siljeström, som den naturvetenskapsman han var, betraktar behovet av ljus och syre i rent fysiologiska termer -- \begin_inset Quotes eld \end_inset Hvaruti egentligen ljusets inflytande på menniskokroppen består, har väl ännu ej blifvit strängt fysiologiskt ådagalagdt \begin_inset Quotes erd \end_inset ; \end_layout \begin_layout Quote men att detsamma är ganska mägtigt, kan icke betviflas. Man vet, att växterna förtvina och deras blommor blekna, om de utestängas från ljusets tillträde ; och att det animaliska lifvet knappt mindre lider af ljusets frånvaro torde få anses såsom alldeles afgjordt. (8) \end_layout \begin_layout Standard Om kroppen påverkas bör man också räkna med att även de \begin_inset Quotes eld \end_inset allra finaste delarnae af djurorganismen [dvs. själen] /.../ afficieras af ljuset \begin_inset Quotes erd \end_inset , något som bevisas av \begin_inset Quotes eld \end_inset det mägtiga inflytandet på \emph on lynnet \emph default af ljusets närvaro eller frånvaro \begin_inset Quotes erd \end_inset . Siljeström tilläger: \begin_inset Quotes eld \end_inset Det gifves verkligen \emph on intet \emph default fysiskt agens, som i lika grad med ljusets inverkar på själens liflighet, munterhet, vakenhet och friskhet \begin_inset Quotes erd \end_inset . \end_layout \begin_layout Standard Skolsalen måste följaktligen bada i ljus. Det är \begin_inset Quotes eld \end_inset oändligen vigtigt en riklig tillgång på ljus måste vara uti en sådan anstalt som i en skola, enär lärljungarnes mottaglighet för undervisningen såhögst väsentligen beror af de egenskaper hos själen, som nyss nämnts \begin_inset Quotes erd \end_inset (8). \begin_inset ERT status open \begin_layout Plain Layout %c%Siljestrom1853} \end_layout \end_inset \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout Siljeström ställer två rum i en av Stockholms folkskolor mot varandra för att kontrastera deras varierande kvalitetet: den som inträder vid Nikolai skola möts först av en trång gård, med fönstret beläget i nordlig riktning -- \begin_inset Quotes eld \end_inset mörk, dystare, otreflig! \begin_inset Quotes erd \end_inset och tilläger \begin_inset Quotes eld \end_inset Hvilken kontrast, när man från denna sednare sal kommer in uti den i samma hus belägna skola för flickor, med dessymnigare ljusttillgång \begin_inset Quotes erd \end_inset . \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard Artificiell belysningen, lutlampor som stinker och rinner, är också problematisk -- \begin_inset Quotes eld \end_inset dessa upplysningsmedel sprida i sanning ett så otilräckligt och halft ljus, att lärljungarne, blott för att se boken, ofta måste famla och anstränga ögonen tillen grad, som icke kan vara annat är förderflig \begin_inset Quotes erd \end_inset . \end_layout \begin_layout Standard Men skolrummet borde inte bara ljus som skolrummet borde bada i, också luften måste fritt genomströmma det. Under en dag fylls skolrummet (genom elevernas \begin_inset Quotes eld \end_inset respiration och transpiration \begin_inset Quotes erd \end_inset ) med kolsyregas, vattenångor och \begin_inset Quotes eld \end_inset en stor mängd andra gasarter, till en del ännu ej tillräckligt undersökta \begin_inset Quotes erd \end_inset , som \begin_inset Quotes eld \end_inset obehagligt afficiera luktsinnet och tillika äro af natur att bita in sig i möbler och väggar samt i följd deraf, så vida ej den yttersta renlighet, iakttages för derfva och förskämma luften \begin_inset Quotes erd \end_inset . Själva skolans atmosfär måste alltså regleras, mängden vattenånga och gasernas fördelning i rummet måste alltså vara korrekt, för inandningsluften kan inte \begin_inset Quotes eld \end_inset utan stort men för helsan, innehålla vare sig allt för litet eller allt för mycket deraf \begin_inset Quotes erd \end_inset (10). \end_layout \begin_layout Standard Siljeström gör en jämförelse med nybyggda fängelserceller, som trots en \begin_inset Quotes eld \end_inset temligen betydlig yta \begin_inset Quotes erd \end_inset och \begin_inset Quotes eld \end_inset oaktadt användningen af en systematisk luftvexling samt all möjlig snygghet och renlighet i cellen \begin_inset Quotes erd \end_inset ändå lider av en undermålig luftkvalitet. \begin_inset Quotes eld \end_inset [H]varaf hvisa sig, huru ofantligt verksam luftvexling det behöfves uti ett rum, hvarest en person skall tillbriunga hela dygnet, fven under medgifvand e af så stor dimensioner, som här nämnts. \begin_inset Quotes erd \end_inset (12) \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout \begin_inset Quotes eld \end_inset luften ändock ej sådan man kunde önska, åtminstone i de celler jag har besökt \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard Andra atmosfäriska faror är de olika små partiklarna \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout , allt det organiskt material som tränger in i skolsalen från utsidan ruttnar och frigör ohälsosamma gaser \end_layout \end_inset : \begin_inset Quotes eld \end_inset De organiska ämnen som indragas från gatan i skolrummet, ifall de icke på förhand redan äro förruttnade, få god tid på sig att, till luftens förpestande, undergå förruttningsprocessen i skolan \begin_inset Quotes erd \end_inset . De oorganiska ämnena pulvriseras, av de \begin_inset Quotes eld \end_inset gående,stampande, skrapande skolbarnen \begin_inset Quotes erd \end_inset , och förvandlas till \begin_inset Quotes eld \end_inset finaste dam \begin_inset Quotes erd \end_inset , \begin_inset Quotes eld \end_inset sfäfvande i luften, för att gemensat med denna inandas i lungorna \begin_inset Quotes erd \end_inset . (15) Sammantaget menar siljeström att luften \begin_inset Quotes eld \end_inset i nästan \emph on alla \emph default skollokaler utan undantag är af verkligen afskyvärd beskaffenhet; det är endast \emph on graden \emph default af osundhet och otrefnad, som varierar \begin_inset Quotes erd \end_inset (20), \begin_inset Quotes eld \end_inset Ohelsa, slöhet, kraftlöshet, viljelöshet, håglöshet --- sådana äro de frukter, som mogna i skolans atmosfer. \begin_inset Quotes erd \end_inset (25) \end_layout \begin_layout Standard Det yttersta beviset på hur skadlig denna otillräckliga och smutsiga miljö måste vara, är de lustar som Siljeström befarar kan väckas till liv i skolsalen s kvalmiga hetta: \begin_inset Quotes eld \end_inset \begin_inset Note Note status open \begin_layout Plain Layout Och \end_layout \end_inset för att framhålla en ännu mörkare sida, det är under inflytandet af denna förpestade och qvalmiga atmosfer, det är genom det besvärande och sammanträngan de sittandet på skolbänkarne, hvilket drager hettan åt de nedre delarne, --- det är genom sådana omständigheter som denna hemliga last frammanas, som skall vara så olyckligt allmön i våra skolor och som mer än någonting annat verkar förslöande och förslappande på kropp och själ, ja som i så mången gång slutar med att föra sina olyckliga offer till dårhuset. \begin_inset Quotes erd \end_inset (25) \begin_inset Quotes eld \end_inset Sålunda uppfostras slägtet till lekamliga och andliga sjukhushjon \begin_inset Quotes erd \end_inset (25); \end_layout \begin_layout Standard Förutom riskerna att väcka den individuella sexuliteten till liv, ett hotande vansinnet, förutom \begin_inset Quotes eld \end_inset själslig förslappning \begin_inset Quotes erd \end_inset , måste till hoten också räknas den än värre möjligheten att försvagningar som dessa är på väg att bli generella. Siljeström påpekar att man \begin_inset Quotes eld \end_inset klagar i våra dagar öfver ett i fysiskt hänseeende försvagadt slägte \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout , vid jemförelsen medd förfäderne \end_layout \end_inset /.../ \begin_inset Quotes erd \end_inset (26) ... \end_layout \begin_layout Standard \begin_inset Quotes eld \end_inset Man måste erinra sig, att följderna \emph on för slägtet \emph default först kunna visa sig efter generationer; att under de sednare generationerna 1) skolgången utsträckt sig till en allt större och större del af nationen; 2) barnen börjat insättas vid skolan vid en allt tidigare ålder samt der förblifva en allt längre och längre tid, under ett allt ihärdigare arbete \begin_inset Quotes erd \end_inset . Allt detta sammantaget pekar mot att skolan i värst fall, \begin_inset Quotes eld \end_inset i stället för att lända välsignelse \begin_inset Quotes erd \end_inset , rentav skulle kunna \begin_inset Quotes eld \end_inset bringa olycka öfver landet \begin_inset Quotes erd \end_inset . (26) \end_layout \begin_layout Standard Det finns också en klassaspekt här som Siljeström betonar. Skolan som en ren miljö, har en civilisatorisk funktion, som kan bidra till att fostra en renhetens moral. De \begin_inset Quotes eld \end_inset fattigare klasserna \begin_inset Quotes erd \end_inset behöver, menar Siljeström, en sådan \begin_inset Quotes eld \end_inset \emph on sanitär \emph default \emph on tillflyktsort \emph default \begin_inset Quotes erd \end_inset , för \begin_inset Quotes eld \end_inset Finge de uti skolan begrepp om helsovårdens vigt och väsende, såge de der ett oaflåtligt bemödande att befordra allt hvad till denna sak hör, så skulle de utan allt tvifvel kraftigare än något annat medelverka att bland arbetsklassen sprida sinne för ordning, renlighet och trefnad. \begin_inset Quotes erd \end_inset Ur denna synvinkel blir de arbetarbostäder som man satsat på mindre viktiga, skolan som en \begin_inset Quotes eld \end_inset sanitär tiillflyktsort \begin_inset Quotes erd \end_inset , skulle \begin_inset Quotes eld \end_inset på tid och längd ... verka mer för åsyftade åndamålet än tio arbetarebostäder \begin_inset Quotes erd \end_inset . (24f) \begin_inset Quotes eld \end_inset Får arbetsklassen blott håg och sinne för snygghet och ordentlighet och begrepp om vilkoren för en sann helsovård och trefnad, så skola nog ändamålsenl iga bostäder komma af sig själf. \begin_inset Quotes erd \end_inset (25) \end_layout \begin_layout Standard \begin_inset ERT status open \begin_layout Plain Layout %%% skolbyggnadens yttre %%% \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard /skolbyggnadens yttre miljö/ \end_layout \begin_layout Standard Men det är inte tillräckligt att enbart beakta den inre miljö som skolan erbjuder. Också skolhusets \emph on yttre \emph default borde utformas i enlighet med visssa mått och steg. Siljeström tar också upp \begin_inset Quotes eld \end_inset huru skolhuusen stundom äro \emph on belägna \emph default och huru de i det yttre framställa sig för åskådaren. \begin_inset Quotes erd \end_inset (26) Han använder ett retoriskt knep föra skapa en kontrast mellan ideal och [elände] och beskriver en promenad som tar sin början \begin_inset Quotes eld \end_inset en afton på Slottsbacken \begin_inset Quotes erd \end_inset där den promenerande i kvällssolens belysning möts av en \begin_inset Quotes eld \end_inset herrlig \begin_inset Quotes erd \end_inset utsikt över \begin_inset Quotes eld \end_inset Gustaf den 3:djes staty strömmen, det nya nationalmuseum, Skeppsholmen, Surbrunnsviken, Djurgården \begin_inset Quotes erd \end_inset , uppfylls av \begin_inset Quotes eld \end_inset de känslor, som här ovillkorligen ingifvas af natur och konst \begin_inset Quotes erd \end_inset . Å ena sidan alltså, en idealmiljö, där både natur och artificiell konst sammanfaller och samverkar för att förmedla en estetiskt angenäm upplevelse av Stockholms urbana miljöer. \end_layout \begin_layout Standard Men om den flanerande å andra sidan bara \begin_inset Quotes eld \end_inset tar några steg åt höger, närmare åt Stortorget ... öppnar sig en trång gata, kallad Trädgårdsgatan \begin_inset Quotes erd \end_inset , en återvändsgränd, trång ( \begin_inset Quotes eld \end_inset 5 \begin_inset Formula $\nicefrac{1}{2}$ \end_inset alnar bred vid mynningen, något smalare inåt \begin_inset Quotes erd \end_inset ) och omgiven av höga hus. Viker man så in på ytterligare en annan, än smalare, tvärgata ( \begin_inset Quotes eld \end_inset Trädgårdstvärgatan /.../ 3 \begin_inset Formula $\nicefrac{1}{2}$ \end_inset alnar \begin_inset Quotes erd \end_inset ) har man nått en trakt som, enligt vad Siljeström säger sig ha efarit i \begin_inset Quotes eld \end_inset poliskammaren \begin_inset Quotes erd \end_inset är \begin_inset Quotes eld \end_inset bekant för mer än ett hus af dåligt rykte \begin_inset Quotes erd \end_inset . (27) \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout Vad finns där -- en \begin_inset Quotes eld \end_inset offentlig inrättning /.../ Månne ett fängelse? \begin_inset Quotes erd \end_inset \end_layout \end_inset En miljö som förrutom dessa misstänkta moraliska bristfälligheter också erbjuder ett sinnesförvirrande myller åt den som råkat avvika från stadens mer estetiskt ordnade delar: \end_layout \begin_layout Standard [rör sig mot ett mål]Nu har den miljö som SIljeströms tänkta flanör förirrat sig till blivit öronbeövande: \begin_inset Quotes eld \end_inset Vi bogsera oss fram på den trånga gatan, der en enda mötande åstadkommer trängsel; vi döfva, så vidt möjligt är, våra sinnen; vi komma slutligen till porten; vi inträda. Det första föremål, som dermöter våra blickar, är på högra sidan --- latriner, på den venstra --- äfvenväl latriner af den smutsigaste beskaffenhet. Låtom oss skynda förbi --- ifall vi ej rygga tillbaka --- för att uppträda i Nikolai församlings apologistskola! \begin_inset Quotes erd \end_inset (27) \end_layout \begin_layout Standard Det är alltså genom denna ohälsomma miljö, bland avträden och mänskliga exkrementer och stadsmiljöns påfrestande buller som verkar på barnens hela sensorium som skolbarnen måste färdas; Siljeströms tänkta promenad påvisar hur vägen till \begin_inset Quotes eld \end_inset en plats, dit vandraren skyr att gå /.../ i den smutsigaste och ohyggligaste omgifning /.../ midt i en atmosfer af bordeller \begin_inset Quotes erd \end_inset (27), en \begin_inset Quotes eld \end_inset dynghög \begin_inset Quotes erd \end_inset (29). \end_layout \begin_layout Standard Lika illa är det i stadens övriga skolmiljöer, som Storkyrkoförsamlingens folkskola, belägen alldeles förnära Skärgårdsgatan, Klara församlings folkskola intill Mäster Samules gränd, \begin_inset Quotes eld \end_inset helt nära stranden af denna ohelsosamma och stinkande s. k. sjö, som har att emottaga alla orenligheter från hela Norrmalm --- belägen på en mark, så sank, att gatan utanföre ej ens kunnat ordentligt stenläggas, och att rännstenarne måst infattas mellan bräder --- som följakligen under höst och vår icke kan vara annat än en smutspöl \begin_inset Quotes erd \end_inset . Kontentan av den upplevelse som Siljeströms tänkta flanör gör är dtt \begin_inset Quotes eld \end_inset äckel \begin_inset Quotes erd \end_inset som man \begin_inset Quotes eld \end_inset [erfar] vid skollägenheternas åsyn \begin_inset Quotes erd \end_inset , \begin_inset Quotes eld \end_inset Det ser ut såsom man skulle tänka, att, i fråga om skolans materiella anordninga r, ingenting kan vara för dåligt. Så i det yttre, så i det inre. \begin_inset Quotes erd \end_inset (28) \end_layout \begin_layout Standard Ytterst leder denna utvärtas smuts (förutom de direkta hälsoriskerna) till att förfall växer än mer, för \begin_inset Quotes eld \end_inset hvars och ens sjelfaktning känner sig förnärmad af sådana omgifningar \begin_inset Quotes erd \end_inset så att ett slags hämndbegär växer fram: \begin_inset Quotes eld \end_inset genom att angrippa dessa samma omgifnignar; i saknad af allt, som kan skänka trefnad och tillfredsställelse för sinnet, finner [man \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout han \end_layout \end_inset ] ett slags nöje uti sjelfva förstörelsen. \begin_inset Quotes eld \end_inset (29) \end_layout \begin_layout Standard Ett undantag, en kontrasterande \begin_inset Quotes eld \end_inset fröjd \begin_inset Quotes erd \end_inset , finner dock Siljeström \begin_inset Quotes eld \end_inset i et skolhus sådant som det nya i Jacobs församling, der det kan märkas att man velat åstadkomma något vördnadsbjudande. \begin_inset Quotes erd \end_inset (30) Ändå finns det ockkså i detta fall otillräckligheter. Siljeström beklagar sig över den trots allt bristfälliga iscensättningen, fel som är vanliga också i andra \begin_inset Quotes eld \end_inset publika byggnader i vårt land \begin_inset Quotes erd \end_inset (30): lärarnas egna boningsfönster \begin_inset Note Greyedout status open \begin_layout Plain Layout [Tj.mannen/läraren bodde alltså i allmänhet i samma hus som de arbetade, s.k. \begin_inset Quotes eld \end_inset boställsrum \begin_inset Quotes erd \end_inset (?)] \end_layout \end_inset är dekorerade med \begin_inset Quotes eld \end_inset gardiner och blomsterkrukor \begin_inset Quotes erd \end_inset , medan själva inrättingens fönster är oprydda, vilket ger \begin_inset Quotes eld \end_inset ett slags \emph on uthuslikt \emph default utseende åt denna del af byggnaden \begin_inset Quotes erd \end_inset , samtidigt som också \begin_inset Quotes eld \end_inset [fönstrens] ringa antal, i jemförelse med de öfriga, framställer den publika inrättningen i en dager, såsom vore den blott ett \emph on appendix till boställsrummen \begin_inset Quotes erd \end_inset \emph default (30) \end_layout \begin_layout Standard Skolan borde enligt Siljeström framstå som någonting \begin_inset Quotes eld \end_inset \emph on för sig \emph default aktningsbjudande \emph on \begin_inset Quotes erd \end_inset , \emph default varför \emph on \emph default \begin_inset Quotes eld \end_inset föreningen med lärarnes hushåll under samma tak och på samma gård [icke är] nyttig. \begin_inset Quotes erd \end_inset (30) Den offentliga sfär som omfattar skolans insida får inte riskera en sammanblandning med det privata ( \begin_inset Quotes eld \end_inset \emph on båda \emph default [befinna sig otvifvelaktigt] bäst af att vara åtskilda \begin_inset Quotes erd \end_inset ) (30). \end_layout \begin_layout Standard Idealet vore att riva ett kvarter eller två, för att \begin_inset Quotes eld \end_inset uppföra ett skolhus, som utvändigt imponerar och invädnigt är sundt och i alla afseenden ändamålsenligt inrättadt \begin_inset Quotes erd \end_inset , omgivet av rymliga gårdar och planteringar. \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout låt det omgifvas af rymliga gårdar och, om möjligt, af planteringar; förena dermed täckta lekplatser för de kalla och regninga dagarnas behof \end_layout \end_inset (30f) \end_layout \begin_layout Standard \begin_inset Quotes eld \end_inset Fostrar man slägtet till en sjukling, så kan man vara viss att få betala ett drygt läkararvode. Fattighuset, sjukhuset, fängelset --- så heta läkarne /.../ \emph on hvarje \emph default anordnig i uppfostran, som, i stället att befordra helsa, ordningssinne, arbetskraft och arbetslust, motverkar dessa nödvändiga vilkor för menniskans trefnad, duglighet och dygd, är en handpenning gifven dessa läkare. \begin_inset Quotes erd \end_inset (31) \end_layout \begin_layout Standard Mot slutet av talet konstaterar Siljeström att det uråldriga romerska skolsystem et var bättre än det moderna ... och han går till angrepp på den irrelevanta abstraktion som utbildningen erbjuder, vem har nytta av att veta vad frisk luft består av, då den inte finns att andas, frågar han sig. (33) \end_layout \begin_layout Standard \begin_inset Quotes eld \end_inset --- Vi lefver i \emph on kursernas \emph default tidehvarf. Allt går ut på att inhemta kurser, ju flera desto bättre. Vi gå igenom kurserna och kurserna gå igenom oss; och sedan lika mycket, om vi sakna både styre och kompass för en rätt kurs genom \emph on lifvet \emph default . \begin_inset Quotes erd \end_inset (33) \end_layout \begin_layout Standard \begin_inset Note Note status open \begin_layout Plain Layout Samtidigt så framhåller han också hur den kropp-själ dualism som kristendomen medförde har trängt undan den klassiska världens insikter om behovet av en \begin_inset Quotes eld \end_inset harmoni mellan kropp och själ \begin_inset Quotes erd \end_inset (33f), samtidigt som \begin_inset Quotes eld \end_inset studiernas beskaffenhet [har sändrat de stunderande] från lifvet \begin_inset Quotes erd \end_inset \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Subsubsection En lösning, Siljeströms inledning till skolarkitekturen \end_layout \begin_layout Standard Siljeströms 1854 publicerade skrift \emph on Inledning till skolarktitekturen \emph default \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout [OBS! jag citerar från ett senare nytryck, en annan låntagare drog in mitt lån.../fixa sidorna rätt, jag tror också att ortografin kan vara moderniserad i 1884: Om tingens betydelse för uppfostran] \end_layout \end_inset fortsätter att utveckla det tema som han utarbetade i föredraget från det föregående året. Medlet för en framgångsrik undervisningen är i första hand den riktigt ordnade miljön. \end_layout \begin_layout Standard Motsatsen till denna konkretism är den abstraktion som ligger i ett alldeles för bokorienterat lärande. Siljeström säger sig inte vilja \begin_inset Quotes eld \end_inset förringa värdet af läsning \begin_inset Quotes erd \end_inset , men menar att det ändå är så att \begin_inset Quotes eld \end_inset både det mesta och det nödvändigaste af hvad en menniska någonsin lär sig \emph on icke \emph default inhemtas \emph on \emph default af \emph on \emph default böcker \begin_inset Quotes erd \end_inset . (1) Uppfostrans grund finns i miljön, inte bara den sociala, vars inflytande är \begin_inset Quotes eld \end_inset omätligt \begin_inset Quotes erd \end_inset , utan också hos de \begin_inset Quotes eld \end_inset \emph on ting, \emph default af vilka vi omgifvas, det slags erfarenhet, som åskådningen af dessa skänker oss. Allt som talar direkt till de yttre sinnena, verkar oändligt mycket kraftigare än boken, som blott talar tillförståndet och inbillnignskraften. \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout Att 'försinliga' --- så vidt möjligt --- det som skall läras, har ock alltid ansetts såsom en förtjenst undervisningen. \end_layout \end_inset \begin_inset Quotes erd \end_inset \end_layout \begin_layout Standard Siljeström frågar sig varför resor är \begin_inset Quotes eld \end_inset så bildande \begin_inset Quotes erd \end_inset . Svaret är, \begin_inset Quotes eld \end_inset emedan de föra oss i beröring med nya menniskor och seder, nya naturförempl, nya föremål inom konstens och industriens område, hvilket allt väcker nya intryck och me de nya intrycken äfven nya tankar. '' \begin_inset Quotes erd \end_inset (2) Resandet är ett exmepl på varför det är så stor \begin_inset Quotes eld \end_inset vigt att \emph on se någote \begin_inset Quotes erd \end_inset : \emph default därför att vi inte kan \begin_inset Quotes eld \end_inset frigöra oss från sinnlighegtens inflytande. Hvad vi inhemta genom blott läsning kan aldrig hvarken i afseende på intryckets liflighet eller dess verkan på själen jemföras med det vi lära genom omdelebar erfarenhet. \begin_inset Quotes erd \end_inset (2f) \end_layout \begin_layout Standard Alla de ting som är synliga i och utanför den peagogiska situationen, ( \begin_inset Quotes eld \end_inset tysta lärare \begin_inset Quotes erd \end_inset skulle han kalla dem senare[1884]), utgör exempel på de inflytanden som bidrar till att formge barnet. I \begin_inset Quotes eld \end_inset barnets leksaker, i alla de ting, hvilka dess lekar på fältet föra inom dess erfarenhetskrets, finnas tusen förhållanden \begin_inset Quotes erd \end_inset som, än mer än böcker, tjänar till att skärpa \begin_inset Quotes eld \end_inset observationsförmåga, omdöme och eftertanke \begin_inset Quotes erd \end_inset , det \begin_inset Quotes eld \end_inset är icke likgiltigt för den intelektuella och estetiska bildningen, om barnets omgifning är rik på föremål, som, udner det dagliga åskdandet, kuknna verka att förädla smaken och bibringa kunskaper, eller om den är en öcken, saknande alla sådana yttre förädlandde och bildande inflytelser. \begin_inset Quotes erd \end_inset (2, 3). Precis som Siljeström hade konstaterat i sin föreläsning om den alarmerande situationen med de svenska skolornas inre och yttre miljöer [ovan], kan man innte vänta sig något anat än att barnet ska påverkas av dessa förhållanden : \begin_inset Quotes eld \end_inset en omgifning af oordning, orenlighet, otrefnad undgår icke att lemna en prägel på det unga sinnet; motsatsatsen icke heller \begin_inset Quotes erd \end_inset . (3) \end_layout \begin_layout Standard Därför måste man försäkra sig om att skolmiljön inte bara är ren och ljus, fri från sjukliga dunster och andra farliga inflytanden som har negativa effekter på barnets bildning, själstillstånd eller sexulaitet [ovan]; samma miljö måste också utformas på ett sådant sätt att det säkerställer vissa \emph on positiva \emph default effekter som kan uppstår genom verkan på barnens sensorium [yttre sinnen]. En god fsotran förutsätter därför en mängd av synliga bilder, avbildningar, förekommer parallellt med de bilder \begin_inset Quotes eld \end_inset som framträda i sjelfva naturfenomenerna och inom industriens område \begin_inset Quotes erd \end_inset . Sådana bilder är \begin_inset Quotes eld \end_inset ej blott kraftigare än några läroböcker att väcka efterytanken, utan absolut nödvändiga för att gifva en \emph on lefvande \emph default kunskap om naturlagarna och naturkrafternas verkningssätt \begin_inset Quotes erd \end_inset (3). \begin_inset Quotes erd \end_inset Med ett ord, jag hänvisar uppfostraren och läraren till de undevisningsmedel,som de yttre tingen gifva vid handen och som tala direkt till barnets och lärljunge n yttre sinnen. \begin_inset Quotes erd \end_inset (3f) \end_layout \begin_layout Standard Efter dessa inledande konstateranden börjar Siljeström att presentera den ideala rumsbeskrivning (eller \begin_inset Quotes eld \end_inset topologi \begin_inset Quotes erd \end_inset med min terminologi) som han anser behöver ta konkret form för att tillfredstäl la undrevisningssituationens behocv ... \end_layout \begin_layout Standard Här vidareutvecklar Siljeström alltså de problemteman som han skisserade i sitt föredrag från det föregående året och presenterar också svar på hur missförhållandena kan avhjälpas. Skolans mål är inte att \begin_inset Quotes eld \end_inset meddela ett visst qvantums \emph on kunskaper \emph default \begin_inset Quotes erd \end_inset istället handlar det om att \begin_inset Quotes eld \end_inset söka att \emph on åt anlagen gifva en vederbrlig rigtning \begin_inset Quotes erd \end_inset \emph default . Skolan bör fungera som ett slags instrument (en \begin_inset Quotes eld \end_inset slagruta \begin_inset Quotes erd \end_inset , en \begin_inset Quotes eld \end_inset kompass \begin_inset Quotes erd \end_inset ) för att identifiera barnens individualitet och detta kan \begin_inset Quotes eld \end_inset icke ske på något bättre sätt än att i skolan införes synliga bilder från naturens och kosntens särskilda områden \begin_inset Quotes erd \end_inset . Barnet kan så vis ges en \begin_inset Quotes eld \end_inset öfversikt af verlden \begin_inset Quotes erd \end_inset , så att man kan registrera \begin_inset Quotes eld \end_inset hvaråt hågen dras \begin_inset Quotes erd \end_inset . (7, 8) \end_layout \begin_layout Quote Månget anlag som aldrig skolat kunna väckas genom böcker, skall på detta sätt framlockas. Ty det är ett faktum, att mången gång de bestämdaste anlagen fordra det mesta försinligande för att fatta en sak. /.../ hvad man kallar anlag [är] ofta nog icke annat än en öfverlägsen förmåga att betjena sig af åskådningen. \begin_inset Quotes erd \end_inset (8) \end_layout \begin_layout Standard Utgångspunkten för att lösa dessa problem, för att skapa en större åskådning och omvandla skolan till den \begin_inset Quotes eld \end_inset slagruta och kompass \begin_inset Quotes erd \end_inset för att upptäcka individuella potentialer är en reorganisation av skolhusets visuella inre och yttre. Ingen aspekt av skolans rumsliga organisation är oviktig när det kommer till att tillfredställa de krav som Siljeström fomrulerar. \end_layout \begin_layout Standard Siljeström återknyter igen till den tidigare uppmaningen om att avskilja skolans offentliga funktion från dess privata baksida. Byggnadens potential för offentlig representatiobn borde renodlas, man bör inte använda hyrda lokaler i \begin_inset Quotes eld \end_inset vanliga bostadshus \begin_inset Quotes erd \end_inset . Siljeström menar visserligen att det förvisso ligger nära till hands att \begin_inset Quotes eld \end_inset i skolhuset inrymma bosälle för en eller flera lärare \begin_inset Quotes erd \end_inset , men detta måste ändå undvikas , \begin_inset Quotes eld \end_inset i synnerhet uti en större stad \begin_inset Quotes erd \end_inset . Det finns fler skäl till detta. Det första är risken att lärarbostaden skulle ta upp en så stor del av byggnaden \begin_inset Quotes eld \end_inset att det icke för åskådaren faller sig klart, huruvuda densamma företrädesvis är att anse såsom ett boställshus eller en skola \begin_inset Quotes erd \end_inset . Skolans funktion måste vara fullständigt synliggjord så att den inte riskerar att hamn i skymundan, eftersom det skulle kunna \begin_inset Quotes eld \end_inset förringa, om ej alldeles förtaga det anseende skolan \emph on genom sjelfva sitt yttre utseende \emph default bör tillvinna sig[min kurs.] \begin_inset Quotes erd \end_inset . (9, 10) \begin_inset Quotes eld \end_inset \emph on Låt skolan vara belägen uti ett skolhus, och låt skolhuset vara skolhus, men ingenting annat! \emph default \begin_inset Quotes erd \end_inset (9) \end_layout \begin_layout Standard Utanför städerna kan ett sådant ideal av praktiska skäl vara svårt att uppfylla. I så fall bör huset utformas så att man noga iakttar \begin_inset Quotes eld \end_inset att åtskilja skolans och skolläraraen lokaler; så att för hvardera finns särskilda ingångar och särskilda gårdsrum /.../ så att, i allmänhet taladt, båda hafva så få beräringspunkter som möjligt \begin_inset Quotes erd \end_inset . Bästa sättet att tillfredställa dessa krav är enligt Siljeström genom att \begin_inset Quotes eld \end_inset lägga en ingång på någondera af husets gaflar, eller på begge \begin_inset Quotes erd \end_inset , målsättningen är, åter igen, \begin_inset Quotes eld \end_inset att sjelfva skolan framstår för åskådaren så mycket som möjligt, bostället så litet som möjligt \begin_inset Quotes erd \end_inset (11). Likartade resonemaang återkommer i Siljströms diskussion av arkitektonisk stil: sklolhuset bör framstå som ett \begin_inset Quotes eld \end_inset exempel \begin_inset Quotes erd \end_inset , en \begin_inset Quotes eld \end_inset förebild \begin_inset Quotes erd \end_inset för \begin_inset Quotes eld \end_inset trefnad, komfort \begin_inset Quotes erd \end_inset och \begin_inset Quotes eld \end_inset ordning \begin_inset Quotes erd \end_inset . Dess yttre bör återspegla \begin_inset Quotes eld \end_inset den offentliga undervisningens högsta mål och innersta väsende, som är att kunskapsljuset skall fritt få utströmma till alla och för alla vara rätt klart lysande, lifvande, mildrande, förädlande \begin_inset Quotes erd \end_inset . (17) Skolbyggnades yttre bör tala vad Siljeström kallar för ett \begin_inset Quotes eld \end_inset populärt språk \begin_inset Quotes erd \end_inset , den bör, \begin_inset Quotes eld \end_inset ur skönarkitektoinisk synpunkt \begin_inset Quotes erd \end_inset , \end_layout \begin_layout Quote vara beräknad på att tilltala, i främsta rummet de unga, dernäst den stora allmänheten, mer än konstkännare /.../ Häraf följer: att skolhuset skall hafva tycke af \emph on boningshus \emph default (= hem och arbetsrum) mer än af en mounmental byggnad; --- att det icke är ämnadt att väcka en öfverväldigande känsla, utan en känsla af trefnad och kärlek; --- att det skall vara ljust, gladt, tilldragande. All öfverflödig lyx bör vara bannlyst, under iakttagande af alla vilkor för hvardagsbehof och och trefnad. Imponera bör det mer ggenom sitt läge, än genom massiva former; behaga mer genom enkla, rena skönhetsdrag, än genom rikedomar af ornamenter (17f) \end_layout \begin_layout Standard Den gård som finns framför skolbyggnaden, behöver inte vara stor och i \begin_inset Quotes eld \end_inset staden får man ofta nöja sig med att blott draga huset några få alnar tillbaka från gatan \begin_inset Quotes erd \end_inset .(18) Men också i detta fall, även då det kommer på frågan om ett \begin_inset Quotes eld \end_inset så ringa utrymme \begin_inset Quotes erd \end_inset , är det till nytta. Ändamålet med den lilla gården är nämligen \begin_inset Quotes eld \end_inset äfven att \emph on dekorera \emph default d. v.s. att bidraga till en ökad prydlighet, ordning, och renlighet utanför skolhuset, så att detta senare derigenom både vinner i trefnad och tillika framstår, för lärljungarne, lärarne och allmänheten, så inbjudande och så aktninngbjudand e som sig bör. Ett prydligt staket samt derinnanföre en väl anlagd gångväg, som städse håller sig torr och hård; på båda \begin_inset Quotes erd \end_inset , en gräsmatta, några buskar och blommor, \begin_inset Quotes eld \end_inset sådana äro de enkla och föga kostsamma medel, genom hvilka man kan medverka tilld et vigtiga och storaa målet att göra skolan aktad och älskad \begin_inset Quotes erd \end_inset . (18) \end_layout \begin_layout Standard Av samma orsaker måste avträdet också vara prydligt och \begin_inset Quotes eld \end_inset inrättadt med synnerlig omtanke \begin_inset Quotes erd \end_inset , samtidigt som \begin_inset Quotes eld \end_inset det bör ligga undangömdt, så att det icke stöter ögat \begin_inset Quotes erd \end_inset , men ändå tillgängligt och öppet, så att det \begin_inset Quotes eld \end_inset i hvarje ögonblick är blottadt för de kommande \begin_inset Quotes erd \end_inset . Åter igen får de visuella anordningarna en moralisk innebörd: \begin_inset Quotes eld \end_inset Snuskiga skolafträden hafva varit och äro orsak till mera råhet, osnygghet, ja osedlighet, än någon kan drömma om. \begin_inset Quotes erd \end_inset På landet är situationen \begin_inset Quotes eld \end_inset [vederstygglig, man] finna ett smutsigt, gement afträde intaga en lika framståen de plats som sjelfva skolhuset, eller finna intet afträde alls \begin_inset Quotes erd \end_inset , i staden knappast bättre. Siljeström avråder också från användningen av vattenklosetter, för den som bor ensam må det \begin_inset Quotes eld \end_inset gå an /.../ men en dylik anläggning utaf den storlek, som är nödvändig för en talrikt befolkad skola, medför alltid någonting vidrigt eller lågt, som gör att skolrummet lider i anseende \begin_inset Quotes erd \end_inset (25) \end_layout \begin_layout Standard [I förhållande till vexeludnervisnignens ideal så har åskådaren förflyttats till utsidan. Skolans förmåga till representation gentemot hämtar sin kraft från en stillastå ende och vördnadsbjudande utsida, snarare än från det inre maskineri som växelundervisningskolorna strävade efer att uppvisa. \begin_inset Note Greyedout status open \begin_layout Plain Layout Möjligen har denna tydligt drivna separation mellan privat och offentligt något att göra med dessa två sfärers växande separation? Annars förklaraas den förstås genom att skolan, sedan 1842, har blivit offentlig på ett annat sätt än tidigare (fast detta hänger förstås samman med två sfärernas sep. höna-ägg) Hur ser relationen privat-offentligt ut i VU-topologierna? \end_layout \end_inset ] \end_layout \begin_layout Standard Vad gäller skolans belägenhet, valet av plats för byggandens uppförande så bör också denna utgå från \begin_inset Quotes eld \end_inset en sådan plats, att det genom sjelfva sitt läge bjuder aktning. \begin_inset Quotes erd \end_inset (14) Det borde placeras i \begin_inset Quotes eld \end_inset medelpunkten af det distrikt som det tillhör \begin_inset Quotes erd \end_inset , dels bidrar en ökad synlighet skolan inte blottställs \begin_inset Quotes eld \end_inset för att bortglömmas och vanvårdas \begin_inset Quotes erd \end_inset , men kanske framförallt på grund av den \begin_inset Quotes eld \end_inset uppfostrande inflytelse[n] ppå sjelfva allmänheten, för hvilken ingen kraftigare och mera vältalig påminnelse om uppfotsrans och de andliga intressenas vigt och värde kan finnas, än skolhuset sjelft \begin_inset Quotes erd \end_inset . (13) Som en jämförelse framhåller Siljeström att tempelbyggander \begin_inset Quotes eld \end_inset i alla tider, hafva icke verkat mindre tillr eligionenas upprätthållande än sjelfva presterskapet \begin_inset Quotes erd \end_inset (13). \end_layout \begin_layout Standard På landet så bör skolhusets läge alltid väljas \begin_inset Quotes eld \end_inset uti det skönaste möjliga landskap \begin_inset Quotes erd \end_inset , både på land och i stad som bör \begin_inset Quotes eld \end_inset de allranärmaste omgifningarne vara de skönaste som, under förhandenvarande omständoigheter, natur och konst kunna åstadkomma. Det uppfriskande inflytandet af en vaacker belägenhet, det upplyftande inflytandet af en vacker utsigt, det förfinande inflytandet af en väl anlagd och vårdad planrtering, med träd och buskar och blommot, borde /.../ aldrig saknas. Lägg skolhuset på enödslig sandmo, eller på ett naket berg, elelr i en håla, eller i en smutsig stadsgränd, \emph on och man försakar en uppfostrande inflytelse, som af inga böcker och inga lärare kan ersättas \emph default . [min kurs.] \begin_inset Quotes erd \end_inset (15f), \begin_inset Quotes eld \end_inset ett fel som verkligen icke kan repareras med lexor. \begin_inset Quotes erd \end_inset (19) \end_layout \begin_layout Standard Men även om man bortser från dessa rent positiva inflytelser, så finns det också, som Siljeström hade framhållit i sitt tidigare föredrag, också en uppsjö av negativa miljöaspekter, avseende en tillfredställande uppfostringsist uation. I städer är det därför viktiga att avgränsa skolbyggnaden från den omogivande miljön, det bör vara, \begin_inset Quotes eld \end_inset så vida utrymet det medgifver, /.../ något tillbakadraget från gatan \begin_inset Quotes erd \end_inset , detta för att skydda barnen från en \begin_inset Quotes eld \end_inset mycket trafikerad gatas buller \begin_inset Quotes erd \end_inset och \begin_inset Quotes eld \end_inset trängsel af gående och körande \begin_inset Quotes erd \end_inset ; \begin_inset Quotes eld \end_inset Äfven blott några få alnars afstånd är af stort inflytande. \begin_inset Quotes erd \end_inset (13) Här finns en kompromiss som varsamt måste beaktas, den mellan byggnadens offentliga synlighet och de negativa effekter stadens \begin_inset Quotes eld \end_inset buller och dam \begin_inset Quotes erd \end_inset medför: \begin_inset Quotes eld \end_inset Lägg följaktligen skolhuset så, att det är väl skiljdt från hvimlet, men ej derföre undangömdt; hellre på en höjd, än motsatsen; icke vid ett stadsdiket , eller en återvändsgränd, eller --- vare sig i stad eller på land --- i någon afkrok, ditår folk aldrig går eller ser; utan på en punkt, der det faller i ögonenl, der det, om möjligt, dagligen ses af ett stort antal åskådare \begin_inset Quotes erd \end_inset . (14f) \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout Vattnet är ytterligare en felkälla. som kräver komprissens balansgång. Förvisso behövs vattnet för renligheten, sundheten och den fysiska fostrans skull, \begin_inset Quotes eld \end_inset Simning är i sig sjelf en af de allra nyttigaste kroppsöfningar /.../ --- flitigt badande ifrån barndomen åter gör till ett behof att hålla kroppen ren och snygg -- en ovärderlig vana både för kroppens och själens trefnad \begin_inset Quotes erd \end_inset , vatten stärker kroppen och skärper sinnet (16) \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard Framförallt i städerna finns också flera källor till ohälsosamma \begin_inset Quotes eld \end_inset ångor och utdunstningar \begin_inset Quotes erd \end_inset -- fabriker, begravningsplatser, träsk, \begin_inset Quotes eld \end_inset samlingar af orenlighet \begin_inset Quotes erd \end_inset osv. Dunster av \begin_inset Quotes eld \end_inset mefitisk \begin_inset Quotes erd \end_inset \begin_inset Foot status open \begin_layout Plain Layout \begin_inset Quotes eld \end_inset Mefitisk (af lat. \emph on mephitis, \emph default skadlig utdunstning från jorden)kallade man förr hvarje för hälsan skadlig gas eller luft, oberoende af dess sasmmansättning eller uppkomst \begin_inset Quotes erd \end_inset , \begin_inset Quotes eld \end_inset Mefitisk \begin_inset Quotes erd \end_inset , i: Nordisk familjebok, bd. 17, 1912, s 1463. \begin_inset Note Greyedout status open \begin_layout Plain Layout [Alain Corbin?] \end_layout \end_inset \end_layout \end_inset atmosfär måste undvikas, eftersom sådana, förutom fysiskt obehag också \begin_inset Quotes eld \end_inset verkar menligt på hela skollifvet \begin_inset Quotes erd \end_inset . Om skolan förlades till en sådan eett sådant \begin_inset Quotes eld \end_inset föraktligt eller otrefligt grannskap \begin_inset Quotes erd \end_inset , så kan det också kasta negativ avglans --- \begin_inset Quotes erd \end_inset en torr mark, med aflopp, för regnvattnet, är nödvädnigt för lärljungarnes lekar i friska luften \begin_inset Quotes erd \end_inset .(15) \begin_inset Note Greyedout status open \begin_layout Plain Layout [samhällets deodorisering] \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard \begin_inset ERT status open \begin_layout Plain Layout %%%%% insidan %%%%%%% \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Subsubsection* Insidan \end_layout \begin_layout Standard Siljeström förespråkar separata ingångar i de fall skolan är avseedd för både pojkar och flickor. (I ett samtida förslag på skolhusbggnader [ett förslag som enligt Kristenson är direkt inspirerat av S] föreslår man en skärm som avdelar rummet, så att barnen inte kan ha kontakt med varandra, samtidigt som läraren blick kan nå båda sidor av skärmen...). Det är också önskvärt att ha en \begin_inset Quotes eld \end_inset särskild, mindre trappuppgång \emph on för läraren \emph default och för besökande \begin_inset Quotes erd \end_inset , en vindeltrappa som leder omedelbart till lärarens plats i skolrummet \begin_inset Note Note status open \begin_layout Plain Layout (upp genom golvet, klassrummet bör lika på övervåningen för minimera bullret) nej fårej detta att gå ihop... \end_layout \end_inset . Ett arrangemang som har den dubbla fördelen att skänka läraren ökad \begin_inset Quotes eld \end_inset yttre värdighet \begin_inset Quotes erd \end_inset , samtidigt som den också underlättar för besökare att komma in i skolan, vilket Siljeström särskilt framhåller: \begin_inset Quotes eld \end_inset I fråga om besökande är en sådan uppgång af ännu större värde, emedan de derigenom icke på långt när blifva lika störande som i fall de skola gå fram genom lärljungarnes leder, för att från lärarens plats bäst kunna öfverse skolan \begin_inset Quotes erd \end_inset . (26) \end_layout \begin_layout Standard Siljeström förkastar \begin_inset Quotes eld \end_inset \emph on inskriptioner \emph default af moraliska tänkespråk och lefnadsmaximer på väggarna \begin_inset Quotes erd \end_inset (han exemplifierar med Lancasters \begin_inset Quotes eld \end_inset favoritmaxim \begin_inset Quotes erd \end_inset , \begin_inset Quotes eld \end_inset en plats för allting och allting på sin plats \begin_inset Quotes erd \end_inset , 40). Det skrivna ordet, åtminstone inte i form av en maxim, tycks inte kunna uttömma \begin_inset Quotes eld \end_inset vare sig moralen eller en sund lefnadsfilosofi \begin_inset Quotes erd \end_inset , dessutom kan man inte vara säker på att de observeras --- istället för enskilda skrivna fraser, bör \begin_inset Quotes eld \end_inset \emph on skolan i sin helhet \emph default /.../ tjena att uppmuntra till ordning, sund lefnadsvishet och god moral \begin_inset Quotes erd \end_inset (41). \end_layout \begin_layout Standard Snarare än abbstrakta vishetsord eller diktat är SIljeström ute efter en åskådlighet som utsträcker sig över hela skolrummet och omfattar alla dess dettaljer. Där bör finnas en klocka, för att såkådliggöra tidens gång, \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout alltid noga justerad (antingen efter den gällande klockan i staden eller genom observationer som åläggs skolmästaren). \end_layout \end_inset som inte tickar utan går tyst för att varje halvtime markera tiden med \begin_inset Quotes eld \end_inset ett plötsligt slående \begin_inset Quotes erd \end_inset som avbryter tystnaden, vilket \begin_inset Quotes eld \end_inset gör en så god effekt till att väcka uppmärksamhet \begin_inset Quotes erd \end_inset : \begin_inset Quotes eld \end_inset Klockan bör helst icke slå hvarken mera sällan eller oftare än hvarje half timme och då blott ett slag; och äfven vid fulla timmar bör hon helst icke slå mer än ett slag, ehuru detta hårdare och af en annan klang, emedan flere slag endast äro stötande, och emedan, om man vill att klockan just skall tjena att påminna om tidens flygt, det är olämpligt att et enda odelbart tidsmoment tillkännagifves genom ett par minuters pnglande \begin_inset Quotes erd \end_inset . (42) \end_layout \begin_layout Standard Både av hygieninska skäl och för den ökade synlighetens skull bör skolrummets inre också vara ljust, beläget på en sådan plats där ett \begin_inset Quotes eld \end_inset ymnigt ljus kan inströmma \begin_inset Quotes erd \end_inset , försett med höga fönster och \begin_inset Quotes eld \end_inset fönssterrutor af fullkomligt rent och hvitt glas \begin_inset Quotes erd \end_inset (45 [nämner här igen ljusets inflytande på den fysiska utv.]), samtidigt som även i det längsta bör undvika pelare som skymmer sikten och skuggar rummets inre (39). Men det är lika viktigt att kontrollera och begränsa ljusets intensitet, det ska vara jämnt, starkt, men inte för intensivt. Dräför borde väggarna vara bestrukna med \begin_inset Quotes eld \end_inset någon så beskaffad mellanfärg, som relfekterrar ljuset tillräckligt för att gör arummet ljust och gladt, men som icke är bländande atts se på \begin_inset Quotes erd \end_inset , i synnerhet bör vita väggar undvikas, eftersom de har ett skadligt inflytande på ögonen. Mycket illa är det \begin_inset Quotes eld \end_inset ifall lärljungarna sitter vändarätt emot det starkaste dagsljuset \begin_inset Quotes erd \end_inset , \begin_inset Quotes eld \end_inset om, med en dylik anordning, såsom jag stundom sett i skolrum uti städer, tillika en hvit husvägg står midtöfver gatan, så är allt gjordt för att i grunden förstöra lärljungarnes ögon. \begin_inset Quotes erd \end_inset (46f). \end_layout \begin_layout Standard Av samma orsak bör också väggarna vara släta och blanka (39). Dels är det gynsamt ur en \begin_inset Quotes eld \end_inset optisk och akustisk \begin_inset Quotes erd \end_inset synvinkel, för att de är lättare att hålla rent. Men också genom att den släta omärkta ytan lämnar plats för bilder.(39) Om det i växelundervisningens topologier var barnens kroppar som (med P. Crain) fungerade som ytor för att fästa signaler på har väggarna här definitvt tagit över denna funktion. \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout Siljeström jämför skolrummets belysning med tavla \end_layout \end_inset \begin_inset Note Note status open \begin_layout Plain Layout Förutom en rad direkta undervisningsmeddel \end_layout \end_inset Förutom direkta undervisningsmedlen, sådana där läraren pekar ut, förklarar och namnger deras funktion, så bör skolans kala väggar fungera som ett medium för en skiftande uppsättning av vad siljeström kallar för indirekta åskådnignsmedel, sådana som inte \begin_inset Quotes eld \end_inset äro ämnade för den direkta undervisningen, utan blott \emph on såsom taflor \emph default tala till lärljungarnas öga. \begin_inset Quotes erd \end_inset Siljeström tänker sig en samling av bilder ( \begin_inset Quotes eld \end_inset gravyrer, litografier, etc \begin_inset Quotes erd \end_inset ) förställande \begin_inset Quotes eld \end_inset allehanda föremål från naturens och konstens riken \begin_inset Quotes erd \end_inset . Åter igen handlar det om åskådligheten, den direkta perception, som bättre än alla böcker kan (115) ... Bilden av en historisk person, en tavla #öfver någon vigtig historisk tilldrage lse \begin_inset Quotes erd \end_inset , kan \begin_inset Quotes eld \end_inset bättre än några ord fästa denna i minnet och likasom göra den närvarande för ögat, o. s. v. /.../ jJag är fulllkomligt öfvertygad, att om sådana taflor beklädde skolans väggar, skulle de bilder, hvarmed ungdomens sinne sålunda omärkbart och utan någons åtgörande komme att fyllas, verka mera bildande, lyftande, tankeväckande, än många lexor \begin_inset Quotes erd \end_inset (115) \end_layout \begin_layout Standard /Åskådlighetens materialiteter/ \end_layout \begin_layout Standard Från väggarna ska bilderna \begin_inset Quotes eld \end_inset mörkbart innötas i lärljungens sinne \begin_inset Quotes erd \end_inset . \end_layout \begin_layout Standard [För detta ändamål bör ett mindre antal taflor framtagas i sender samt upphängas i skolsalen (om något utrymme dertill är öfrigt), i salmingsrum, gymnastiksal, förstugor, der lärljungarne dagligen passera och der desamma således alltjemnt äro utsatta för betraktande. Hvarje omgång taflor kan sålunda var framstllda till åskpdning en eller två veckor i sender, efter lärarens bedömande. Skolan bör följaktligen var försedd med ett så stort antal tafvelramar, som utrymmet på väggarna (enligt vad nyss blifvit sagdt) megifver, i hvilka taflorna kunna efter hvarandra insättas. Ramarne måste vara så stora, att äfven de största taflorna kunna rymmas deri, samt hafva en mör botten, på hvilken de mindre taflorna kunna fstas.] \end_layout \begin_layout Standard Siljeström genomför en kalkyl: om man tänker sig en skola där man hade ”blott 20 ramar” och växelvis fyllde dessa med avbilder av föremål, industrier, konstföremål, främmande länder, människokroppen, osv: \end_layout \begin_layout Quote skulle likväl under årets lopp -- skolåret antaget till 40 veckor -- och under förutsättning att hvarje tafla vore upphängd under ett par veckor, 400 bilder passera förbi ungdomens ögon; och många bland dem ej blott passera förbi, utan helt säkert lemna efter sig intryck, som skulle vara för lifvet. Ja, jag är öfvertygad att 400 lexor icke kunna antagas lemna efter sig flere verkligen djupa intryck på själen, till framkallande af reflexion och sjelfständig bildning, till smakens och hela lynnets förädling, än de nämnda 400 taflorna, hvilkas uppfostrande inflytelse likväl kommer helt och hållet af sig sjelf, utan att hvarken någon särskild lärotid eller lärare derför tages i anspråk. (Siljeström, 1856/1884, s 177f) \end_layout \begin_layout Standard /skolhusets yttre miljö, dess placering/ \end_layout \begin_layout Standard /husets estetiska utformning/ \end_layout \begin_layout Standard /separation mellan privat och offentligt/ \end_layout \begin_layout Standard /skolrummets optiska, akustiska, och atmosfäriska miljö/ \end_layout \begin_layout Standard [obs. en skillnad mot växelundervisningen, all sinnen, hela barnets sensorium måste beaktas, inte bara syn (främst) och hörsel] \end_layout \begin_layout Standard [Ett slags sinneshygien, upprättanddet av en lämplig miljö för barnenes ögon] \end_layout \begin_layout Standard /skolrummets inre visualitet, lärarens roll, undervisningsmedel/ \end_layout \begin_layout Standard \begin_inset ERT status open \begin_layout Plain Layout %%% Plock %%%% \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard /fysiska och mekaniska undervisningsmedel/ \end_layout \begin_layout Standard Siljeström förespråkar också en riklig mängd av vad han kallar för \begin_inset Quotes eld \end_inset mekaniska \begin_inset Quotes erd \end_inset eller \begin_inset Quotes eld \end_inset fysiska \begin_inset Quotes erd \end_inset undervisningsmedel. \end_layout \begin_layout Standard /.../ \end_layout \begin_layout Standard Skrifteinlärning. Siljeström förkastar sandskriften så väl som att skriva efter färdiga former, \begin_inset Quotes eld \end_inset ifyllande af förut uppdragna streck och bokstäver \begin_inset Quotes erd \end_inset . Barnet måste själv, med sina egna \begin_inset Quotes eld \end_inset om än ofullkomliga \begin_inset Quotes erd \end_inset , uttryck redogöra för kunskapen. Detta speglar den nya modell för det mänskliga subjektet som SIljeström följer i förhållande till Växeludnervisningen --- människan tar aktivt del, är både \begin_inset Quotes eld \end_inset plats och producent \begin_inset Quotes erd \end_inset (crary) av sina egna åskåådningar/representationer. Detta till skillnad från VU där intrycken når subjektet genom ögats helt transparanta frmedling. (89-90) \end_layout \begin_layout Standard Läraren har egen ingång för att få \begin_inset Quotes eld \end_inset ökad yttre värdighet \begin_inset Quotes erd \end_inset \end_layout \begin_layout Standard Naturhistoriska samlingar \end_layout \begin_layout Standard \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout Går tillbaka på en rik förhistoria som sträcker sig hela vägen tillbaka till barockens \begin_inset Quotes eld \end_inset prylfixering \begin_inset Quotes erd \end_inset . Staffords upplysning. ... Naturaliekabinett \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Subsubsection Siljeströms ögonpedagogiska ideal och åskådningspedagogikens \begin_inset Quotes eld \end_inset underligande subjekt \begin_inset Quotes erd \end_inset \end_layout \begin_layout Standard I kapitlet om växelundervisnignen framträdde bilden av en rikt teatral/spektakul är miljö som medvetet utformats för att ha effekter på barnens sensorium, och på en rad betraktare: den vuxne, barnet, besökaren. Det slags seende som förespråkades var den intensiva uppmärksamhet som optimerar möjligheten att lämna av avtryck på den empiristiska subjektivitet som bell och lancasters system bottnade i. Vilket slags seende är det då som Siljeström vill fostra? \end_layout \begin_layout Standard Anders Ekström har analyserat ett föredrag som Siljeström höll 1854 ... \end_layout \begin_layout Standard - ett aktivt seende som svarar mot den post-kantianska subjektivitet som vuxit fram efter 1800. Den seende måste behärska \end_layout \begin_layout Standard \lyxline \end_layout \begin_layout Paragraph Obs. nedanstående fullständigt kaotiska text representerar olösta problem, halvtänkt a idéer-, anteckningar osv -- vilket innebär att det innehåller ansenliga mängder upprepningar felaktigheter etc, så ta det med en \emph on näve \emph default salt... \end_layout \begin_layout Standard \lyxline \end_layout \begin_layout Standard \begin_inset ERT status open \begin_layout Plain Layout %%% Skräpavdelning \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard \begin_inset Branch inaktiverat status open \begin_layout Standard \begin_inset ERT status open \begin_layout Plain Layout %%% Försök att skriva kring den underliggande subjektivitetsmodellen \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard [Siljeströms föredrag \begin_inset Quotes eld \end_inset Om ögats fostran \begin_inset Quotes erd \end_inset ] \end_layout \begin_layout Standard Han talar om en \begin_inset Quotes erd \end_inset siarblick \begin_inset Quotes erd \end_inset ... etc. ... Subjektet har en aktiv del i den åskådning som uppstår i mötet mellan seende och objekt. \end_layout \begin_layout Standard ... \end_layout \begin_layout Standard Anders Ekström har i sin analys av Siljeströms ögonpedagogik (med utgångspunkt i samma föredrag som refererades ovan) sammankopplat Siljetröms ideal med en \begin_inset Quotes eld \end_inset romantisk blick \begin_inset Quotes erd \end_inset eller det \begin_inset Quotes eld \end_inset tredje \begin_inset Quotes erd \end_inset inre öga som (157), han talar om en praktisk \begin_inset Quotes eld \end_inset produktionsorienterad pedagogik \begin_inset Quotes erd \end_inset . Enligt Ekström strävade Siljeström efter att förflytta den romantiskt skådande blicken från estetiskens område, där den indikerade genialitet, till det pedagogiska, där den istället kan bli en \begin_inset Quotes eld \end_inset genväg för förhöjd produktivitet \begin_inset Quotes erd \end_inset (159). Det rör sig om en \begin_inset Quotes eld \end_inset demokratisering av den romantiska blicken \begin_inset Quotes erd \end_inset (161) där Siljeströms ögonpedgogik bör betrktas som \begin_inset Quotes eld \end_inset ett av många led i en successiv omformulering av 'skådandet' till ett seende som skulle omfatta större grupper av ögon än det ensartade 'geniets' \begin_inset Quotes erd \end_inset . En utveckling som Ekström sätter i samband med att \begin_inset Quotes eld \end_inset \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout som sammanföll \end_layout \end_inset alltfler relationer och institutioner i samhället definierades som publika, offentliga, öppna, medborgerliga, för nationen gemensamma, etc \begin_inset Quotes erd \end_inset . Därmed fogas Siljeström in i en större diskurs kring åskådlighet och att se \begin_inset Quotes eld \end_inset rätt \begin_inset Quotes erd \end_inset , med förgreningar till Pestalozzis pedagogiska teorier och dess svenska introduktörer, Agardh och Bruzelius, samtidigt som det förebådar det sena 1800-talets utställningskultur, där ... panorama \end_layout \begin_layout Standard Ekströms analys är utan tvivel riktig på många punkter men kan utvidgas ytterligare. \begin_inset Note Note status open \begin_layout Plain Layout Det finns skäl att anta att Siljeströms uppmaning att fostra ett \begin_inset Quotes eld \end_inset riktigt \begin_inset Quotes erd \end_inset seende kan ha av fler orsaker än bara 1800-talets åskådningspedagogiska teorier. Pestalozzi finns nog där i bakgrunden, via Henry Barnard, ... \end_layout \end_inset Man bör minnas att Siljeström -- oavsett det djupa pedagogoiska engaemanget och arbetet på Nya Elementar -- först och främst var vetenskapsman och att hans föreställnignar kring seendet därför var djupt förankrade i de vetnskaplig praktiker som han både skolats i och själv utövat in extenso. Ekströms analys kan komplettersas om man också sätter de ögonpedagogiska åtgärder som Siljeström förespråkar i föredraget för Slöjdföreningen, i relation till en under slutet av sjuttonhundratalet och 1800-talets första hälft framväxande diskussion kring det mänskliga subjektet och dess möjlighet att vinna säker kunskap. Jonathan Crary har analyserat denna rekonfiguration av den västerländska observatören. \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout där en tidigare modell baserad på Kamera Obskurans genomskinliga \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout I Goethes färglära ser han det symboliskaslutet för en tidigare \begin_inset Quotes eld \end_inset klassisk \begin_inset Quotes erd \end_inset modell, baserad på kamera obskurans genomskinliga indexikalitet. \end_layout \end_inset \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout Enligt Crary sker åren kring 1800 en rekonfiguration av tidigare modeller för att förstå synens relation till yttervärlden och i en analys av Goethes färglära som i Crarys historieskrivning blir emblematisk för det nya tillstånde t, skönjer han på en och samma gång \begin_inset Quotes eld \end_inset \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout contained withinn his unsystematizeed accumulation of statements and findings is a key delineation of subjective vision, a post-Kantian nootion that is both a product and constituent of modernity. What is important about Goethes's account of subjective vision is the inseparab ility of two mdoels usually presented as distinct and irreconcilable: \end_layout \end_inset a physiological observer who will be described in increasing detail by the empirical sciences in the nineteenth century, \emph on and \emph default an observer posited by various 'romanticisms' and early modernisms as the active, autonomous producer of his own visual experience. \begin_inset Quotes erd \end_inset \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Quote \begin_inset Quotes eld \end_inset In the aftermath of Kant's work there is an irreversible clouding over of the transparency of the subject-as-observer. Vision, rather than a priviliiged form of knowing, becomes itself an object of knowledge, of observation. From the beginning of the nineteenth century a science of vision will tend to mean increasingly an interrogation of the physiological makeup of the human subject, rather than the mechanics of light and optical transmission. It is amoment when the visible escapes from the timeless order of the camera obscura and becomes lodged in another apparatus, within the unstable physiology and temporality of the human body. \begin_inset Quotes erd \end_inset (Techniques, 70) \end_layout \end_inset Utan att gå in på detaljerna i Crarys resonemang räcker det här med att konstatera att sjuttomhundratalets transparanta, oproblematiserade blick, ersätts med ett ogenomskinligt seende, fångat i kroppen. För den \begin_inset Quotes eld \end_inset post-kantiska \begin_inset Quotes erd \end_inset observatören är seendet \begin_inset Quotes eld \end_inset ett irreducibelt komplex \begin_inset Quotes erd \end_inset sammansatt av element som som tillhör både den egna kroppen och sinnesdata från den yttre världen. (71) \end_layout \begin_layout Standard Det är från denna nya utgångspunkt som barnen måste lära sig att \begin_inset Quotes eld \end_inset se rätt \begin_inset Quotes erd \end_inset , dvs att urskilja former och föremål, därför att människans sinensförmögenehete r hade blivit opålitliga. I växeludnervisnignens topologier räknar pedagogerna med ett passivt subjekt som på et \begin_inset Quotes eld \end_inset genomskinligt vis \begin_inset Quotes erd \end_inset är mottagare av de impressioner som miljön inpräglar. Så länge de är uppmärksamma, så länge bilderna är tydliga nog så kommer också subjektet att motta intrycket, som pappret i tryckpressen. Så länge subjektet baraa är umärksamt nog kommer intrycket att lagras i minnet, i annat fall upprepar man tills dess att det fastnat där. \end_layout \begin_layout Standard Som ett möjlighetsvillkor för Siljeströms problematisering av blicken finns det aktiva post-kantianska subjekt som hela tiden deltar i produktionen av sina egna åskådningar. Det så mycket det att SIljeström, som Ekström skriver, \begin_inset Quotes eld \end_inset \end_layout \begin_layout Standard \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout Vid modernitetens tröskel blir kroppen vetenskapens nya objekt (Foucault) och human- och livsvetenskapernas fält växer fram. I detta fält ingår de \end_layout \end_inset De kan inte skiljas åt, förenade som de är i åskådningen hos en produktiv fysiologisk observatör, som aktivt deltar i dess framträdande. \end_layout \begin_layout Standard Både i föredraget och på annat håll kommenterar Siljeström ofta den ootillräckli ghet som vårat sensoriska data uppvisar: i varje framträdande, finns subjektet närvarande, \begin_inset Quotes eld \end_inset inblandat \begin_inset Quotes erd \end_inset . \end_layout \begin_layout Standard Ett exempel \end_layout \begin_layout Standard Det produktiva seende som Siljeström förespråkarv är snarare det vetenskapliga obsrevatörens -- sökande efter essensen, det generella i det specifika -- snarare än den romantiska blicken -- är Siljeström ute efter att \begin_inset Quotes eld \end_inset pedagogisera \begin_inset Quotes erd \end_inset det vetenskapliga ideal som Dastin/Gallison kallar för \begin_inset Quotes eld \end_inset truth-to-nature \begin_inset Quotes erd \end_inset . \end_layout \begin_layout Standard Visserligen säger han, som Ekström noterar att ögat .. bild panorama ... Det tycks som om . Men poängen är att vi aaldrig kommer åtden bild som ögats optik speglar; \end_layout \begin_layout Standard kan realteras till det problematisering av seendet som enligt Jonathan Crary hade följt i köllvattnet på Kants kritik. Seendet hade förflyttats till kroppen, \end_layout \begin_layout Standard Men man kan lika gärna (och utan att den ena tolkingen behöver utesluter den andra) sätta den i ett tydligare samband med det nya uppfattningar kring subjektet som som vuxit fram under det sena sjuttonhundratalet och artonhundratalets första halva, särskilt i efterdyningarna Kants kopernikanska revolution. Jonathan Crary har analyserat denna rekonfiguration av den västerländska observatören.... I Goethes färglära ser han det symboliska slutet för en tidigare \begin_inset Quotes eld \end_inset klassisk \begin_inset Quotes erd \end_inset modell, baserad på kamera obskurans genomskinliga indexikalitet. Enligt Crary sker åren kring 1800 en rekonfiguration av tidigare modeller för att förstå synens relation till yttervärlden och i en analys av Goethes färglära som i Crarys historieskrivning blir emblematisk för det nya tillstånde t, skönjer han på en och samma gång \begin_inset Quotes eld \end_inset \begin_inset Note Note status open \begin_layout Plain Layout contained withinn his unsystematizeed accumulation of statements and findings is a key delineation of subjective vision, a post-Kantian nootion that is both a product and constituent of modernity. What is important about Goethes's account of subjective vision is the inseparab ility of two mdoels usually presented as distinct and irreconcilable: \end_layout \end_inset a physiological observer who will be described in increasing detail by the empirical sciences in the nineteenth century, \emph on and \emph default an observer posited by various 'romanticisms' and early modernisms as the active, autonomous producer of his own visual experience. \begin_inset Quotes erd \end_inset \end_layout \begin_layout Standard \begin_inset Quotes eld \end_inset In the aftermath of Kant's work there is an irreversible clouding over of the transparency of the subject-as-observer. Vision, rather than a priviliiged form of knowing, becomes itself an object of knowledge, of observation. From the beginning of the nineteenth century a science of vision will tend to mean increasingly an interrogation of the physiological makeup of the human subject, rather than the mechanics of light and optical transmission. It is amoment when the visible escapes from the timeless order of the camera obscura and becomes lodged in another apparatus, within the unstable physiology and temporality of the human body. \begin_inset Quotes erd \end_inset (Techniques, 70) \end_layout \begin_layout Standard Sjuttonhundratalets transparanta, oproblematiserade blick ersätts med ett ogenomskinligt seende, fångat i kroppen. För den \begin_inset Quotes eld \end_inset post-kantiska \begin_inset Quotes erd \end_inset observatören är seendet \begin_inset Quotes eld \end_inset ett irreducibelt komplex \begin_inset Quotes erd \end_inset sammansatt av element som som tillhör både den egna kroppen och sinnesdata från den yttre världen. (71) \end_layout \begin_layout Standard \begin_inset Note Note status open \begin_layout Plain Layout Vid modernitetens tröskel blir kroppen vetenskapens nya objekt (Foucault) och human- och livsvetenskapernas fält växer fram. I detta fält ingår de \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard De kan inte skiljas åt, förenade som de är i åskådningen hos en produktiv fysiologisk observatör, som aktivt deltar i dess framträdande. [Detta sker samtidigt med att nya begrepp kring objektivitet växer fram ... (dasaton/gallison)] \end_layout \begin_layout Standard Med denna teoretiska utvikning i bakhuvudet blir det tydligt att Siljströms fostran av ögat handlar om att ... Det handlar inte bara om att fostra en \begin_inset Quotes eld \end_inset civiliserande \begin_inset Quotes erd \end_inset blick. Siljeström lever med ett instabilt och osäkert seende somaffektera subjektet ... åskådningen är inte färdig i sin råa form utan behöver \begin_inset Quotes eld \end_inset hjälp \begin_inset Quotes erd \end_inset från kulturen för att bli riktig. det är dubbelriktat siarens produktiva öga är autonomt i den meningen att det kan tränas och sslipas ... \end_layout \end_inset \begin_inset Branch inaktiverat status open \begin_layout Standard om man tar i beaktande det faktum att det Siljeström, som doktor i fysik, famförallt var vetenskapsman. Snarare än att förflytta konstnärens subjektiva seende till klassrummet är Siljeström ute efter att förflytta vetenskapsmannens blick, tillsammans med det slags viljans asketiska disciplin som ständigt måste tygla åskådningen för att människan ska kunna undgå de ständiga förvillelser som de yttre sinnena frestar med. Det \begin_inset Quotes eld \end_inset praktiska lifvets förhållanden framställer en sådan mångfald af mer eller mindre invecklade företeelser, att ögat förlorar sig i deras mängd, utan därri kunna finna hvarken ordning eller samanhang. \begin_inset Quotes erd \end_inset (227f). \end_layout \begin_layout Standard \begin_inset Quotes eld \end_inset Om sanningen \begin_inset Quotes erd \end_inset (1868) \begin_inset Note Greyedout status open \begin_layout Plain Layout [och ojoj här blir det besvärligt för nu hoppar jag tvärt ca 15 år frasmåt i tiden...] \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard Den aktiva \begin_inset Quotes eld \end_inset siare-blick \begin_inset Quotes erd \end_inset som Siljeström omtalar påminner också om det slags vetenskapliga observationsid eal \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout [som Daston/Gallison har kallat \begin_inset Quotes eld \end_inset truth-to-nature \begin_inset Quotes erd \end_inset ] \end_layout \end_inset som den moderna vetenskapen utvecklade (ett ideal som föddes i upplysningen, linné; som har varit konflikt med den \begin_inset Quotes eld \end_inset tekniska objektivitetet \begin_inset Quotes erd \end_inset , men samtidigt fortlevat vid sidan av denna). Siaren äger förmågan att se det väsentliga och generella bakom den individuella åskådningens accidenser. Synfältet jämför han med en bok och för att inte vara blind inför denna bok, måste man lära sig seendets ord och grammatik \begin_inset Quotes eld \end_inset de geometriska sanningarna, de allmänna naturlagarna ... hvilkaa bilda orden och grammatiken i det språk ... som utgöra det ljus, vid vilket ensamt vårt öga kan lära sig att \emph on analysera \emph default , att \emph on upplösa \emph default hvad det ser -- högsta och nödvändiga villkoret för att se \emph on skönt \emph default och se \emph on rätt \emph default . \begin_inset Quotes erd \end_inset \end_layout \begin_layout Standard Jag ska nu vända mig till ett annat av Siljeströms offentliga föredrag,från 1878 \end_layout \begin_layout Standard /den biografiska bakgrunden/ \end_layout \begin_layout Standard ... \end_layout \begin_layout Standard Det kan [därför] finnas anledning att göra en mindre utvikning i de biografiska omständigheter som ligger till grund för Siljeströms omtanke om seendet. \end_layout \begin_layout Standard Under professor Fredrik Rudberg och vid sina studier i Uppsala hade han nogrgant förberett sina ögon för de uppgifter som väntadde. Den förstaa stora prövningen, vilken skulle förära honom en plats i etablissema nget och en medalj i Franska hederslegionen var Gaimards polarexpedition. \end_layout \begin_layout Standard ... \end_layout \begin_layout Standard 1838 Paul Gaimards expedition till Spetsbergen ... Med på båten fanns en dåännu ung Siljeström, som särskilt hade utvalts som svensk representant. Väl framme var hans uppgift ÅÅÅÅå. å Professor Rudbergsvägnar ... magnetism?. För att åstadkomma mätningar \end_layout \begin_layout Standard /- - -/ \end_layout \begin_layout Standard [Den skärpning av barnen sensoriska förmågor som Siljeström drömmer om hämtar sina utgångspunkter i den vetnskapliga kulturen kring observation, och koncentrerad uppmärksamhet.] Enligt Siljeström (i ett tal från 1878) borde varje människa som gör anspråk på att vara \begin_inset Quotes eld \end_inset bildad \begin_inset Quotes erd \end_inset vara en \begin_inset Quotes eld \end_inset forskare \begin_inset Quotes erd \end_inset och med forskare avsåg han att \begin_inset Quotes eld \end_inset hon uti allt ser med egna ögon, ej blott med andras, att hon skiljer sanning från lögnen och sanning från sannolikheten, likasom verkligheten från skenet \begin_inset Quotes erd \end_inset \begin_inset ERT status open \begin_layout Plain Layout %c%Siljeström1884} \end_layout \end_inset (234). Idealt skulle en transparant, \begin_inset Quotes eld \end_inset objektiv \begin_inset Quotes erd \end_inset blick borde således förflyttas till från den experimenternade vetenskapsmannens seendekultur till var mans bildningsgång. Detta å ena sidan. Å andra sidan kan man dock inte räkna med att var och en kan bli en sådan forskare, för erfarenhet har visat, menar S, att \begin_inset Quotes eld \end_inset ganska mycket kunskaper kunna inhemtas och i sammanhang dermed till och med mycken hvad man kallar formell förmåga vinnas, utan att kunskapsförmågan sjelf i någon högre grad utbildas. \begin_inset Quotes erd \end_inset (232), \begin_inset Quotes eld \end_inset det är icke omöjligt att lära sig med stor fördel bruka andras tankar, utan at sjelf egentligen sjelf hafva några tankar; \begin_inset Quotes erd \end_inset (233). Vad som saknas är vad Siljeström kallar för \begin_inset Quotes eld \end_inset viljekraften \begin_inset Quotes erd \end_inset , det är den förmåga som skiljer en sann och självständig forskare från den som endast gör bruk av andras tankar. Denna bild av forskaren stämmer väl överens med den som hade växt fram [efter Kant]... Daston/Gallison \end_layout \begin_layout Standard Själva problemet är att kunskapen är ärftlig och kan passera från generation till generation, medan \begin_inset Quotes eld \end_inset äfven den mäktigaste andes viljor [icke låta] ackumulera sig till bruk för de efeterkommande. Ingen moralisk Herculkes kan såp öfverflytta något af sin viljekraft på en annan, till att deraf för egen del göra bruk, lika litet som någon fysisk Hercules kan öfverflytta sin muskelstyrka ... i fråga om \emph on viljandet \emph default måste man sitta vid eget bord eller dö af svält \begin_inset Quotes erd \end_inset . (234) Vetenskapsmannen vilja ackumulerar sig i det förflutna om en förlorad och rest, onåbar för nuet. \end_layout \begin_layout Standard En av de funktioner som denna vilja har är att motverka den \emph on auktoritetstro \emph default , som Siljeström framförallt förknippar med det tryckta ordet ( \begin_inset Quotes eld \end_inset Det var den \emph on tryckta boken \emph default , som äfven härvidlag blefbärare af auktoriteten och grunden för en allmänna tänkesättet beherrskande auktoritetstro \begin_inset Quotes erd \end_inset , 237). Autkoritetstron finns även inom de vetenskaper som \begin_inset Quotes eld \end_inset tagit tviflet tillsin utgångspunkt \begin_inset Quotes erd \end_inset och som \begin_inset Quotes eld \end_inset fortgått endast genom iakttagelse \begin_inset Quotes erd \end_inset (237). Auktoritetstro kan leda till att man blir \begin_inset Quotes eld \end_inset blind och döf för nya sanningar, ja för sjelfva erfarenhetens vittnesbörd. \begin_inset Quotes erd \end_inset (238). Kontentan av det hela är att kunskapsinhämtningen måste kompletteras med en ökad \begin_inset Quotes eld \end_inset kunskapsförmåga \begin_inset Quotes erd \end_inset , självständighet och stärkt viljekraft. (239) \end_layout \begin_layout Standard Även i en anna föreläsning angrep Siljeström auktoritetstron (Föredraget 1868; \begin_inset ERT status open \begin_layout Plain Layout %c%Siljeström1884} \end_layout \end_inset , \begin_inset Quotes eld \end_inset Om sanningen \begin_inset Quotes erd \end_inset ), eller \begin_inset Quotes eld \end_inset autkoritetens system \begin_inset Quotes erd \end_inset , som han där kallar det -- Siljeström hävdar att hela skolgången börjar i en lögn som kräver avv barnet att det resignerar för lärarens auktoritet ellre än att med sina egna sinnen och sitt eget förnuft: \begin_inset Quotes eld \end_inset Barnet sätts i skolan och får bok i hand. det lär sig, att bokstafven b ljuder såsom be, bokstafven o såsom om bokstafven k såsom kå; samt derefter att summan af dessa ljud, hvilken icke kan blifva annat en beokå, lud bok. Det första barnet lär sig af boklig kunskapmär således --- en lögn. \begin_inset Quotes erd \end_inset (269) Den moderna undervisnignens \begin_inset Quotes eld \end_inset syftemål \begin_inset Quotes erd \end_inset är att motarbete sådana tendenser, men \begin_inset Quotes eld \end_inset tyvärr qvarstår ännu endast alltför mycket af auktoritet och verba magistri. \begin_inset Quotes erd \end_inset (269) \begin_inset Note Greyedout status collapsed \begin_layout Plain Layout [Motsvarande resonemang kring kunskapsbildning utan vilja finns också i \begin_inset Quotes eld \end_inset Lärljungen eller... \begin_inset Quotes erd \end_inset , [1869]] \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard \begin_inset Note Note status collapsed \begin_layout Plain Layout [Det seendeideal som Siljeström förespråkar påminner mycket starkt om de epistemologiska dygder som Daston/Gallison betecknar som \begin_inset Quotes eld \end_inset den mekaniska objektiviteten \begin_inset Quotes erd \end_inset ?] NEJ eller BÅDA? \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard Ögonen har en produktiv \end_layout \begin_layout Standard ----- \end_layout \begin_layout Standard Smärre efterlämnade skrifter: S jämför läraren med en naturforskare, som bör utplåna sig själv för att göra sig av med förutfattade meningar om sitt objekt \end_layout \begin_layout Standard Naturvetaren siljeström överför på så vis explicit naturvetenskapens ideal omobketivitet (daston/gallison?) på undervisnignssitutionen. God undervisnign kräver en viss sorts observatör, samma objektiva blick som Siljeström själv noggrannt hade uppövat under studier och vid utövandet av experiment \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard \begin_inset Branch inaktiverat-slutkapitel status collapsed \begin_layout Subsection Pestalozzi och åskådlighet i den tidigaste folkskolepedagogiken (-5 s) \end_layout \begin_layout Standard Resonemnagen kring åskådlighet och ett behov av att skapa inlevelse i undervisni ngen fanns i den pedagogiska debatten redan innan 20-talets \end_layout \begin_layout Standard Redan Svensson, som hade varit på besök hos Pestalozzi, framhöll i sin manual att det är systemets \begin_inset Quotes eld \end_inset anda \begin_inset Quotes erd \end_inset snarare än dess \begin_inset Quotes eld \end_inset form \begin_inset Quotes erd \end_inset som bör framhävas (82) \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard \begin_inset ERT status open \begin_layout Plain Layout %%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%% Avslutning, slutsatser \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard \begin_inset Branch inaktiverat-slutkapitel status collapsed \begin_layout Section Avslutning, sammanfattning och slutsatser \begin_inset Note Note status open \begin_layout Plain Layout 20 s \end_layout \end_inset \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard \begin_inset Branch inaktiverat-slutkapitel status collapsed \begin_layout Subsection Artonhundratalets föreställningar kring människobildning och sinnespedagogik \end_layout \begin_layout Subsection Sinnlighet och \begin_inset Quotes eld \end_inset tingens fostran \begin_inset Quotes erd \end_inset \end_layout \begin_layout Standard [Tar avstamp i föregående kapitel. Diskussion av pedagogisk visualitet \begin_inset Quotes eld \end_inset vad lancaster-systemet pekar fram emot \begin_inset Quotes erd \end_inset : åskådningspedagogik, pestalozzi; också här finns hela tiden en sinnlighet/sens ualism, en upptagenhet vid frågor kring perception och uppmärksamhet. Ergo kontinuitet trots yttre olikheter. Material: Oldsberg om åskådningsundervisning. Collnér, Broocman, Gerelius' geometri, Siljeströms \begin_inset Quotes eld \end_inset skolrumsspektakel \begin_inset Quotes erd \end_inset och ögonpedagogik] \end_layout \begin_layout Subsection [Exkurs. Den bildbare Magnus Olsson] \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard \begin_inset Branch inaktiverat status open \begin_layout Section Slutsats-skisser \end_layout \begin_layout Standard Den pedagogiska diskursen, den topologi som den inbegriper skapar (med deleuze) synligheter; en kombination av utsaga och ljus \end_layout \begin_layout Standard De två pedagogiska topologierna skapar synligheter genom en särskild organisatio n av rummet, där lärare och barn (i växelundwervisnignens fall, även besökaren) intar oliks positioner i förhållande till varandra och en rad medieringar som \end_layout \begin_layout Standard Ett tekniskt informationssystem med två huvudssakliga imperativ: att (a) upprätthålla och intensifier auppmärksamhet, fär att (b) via medieringar förmedla information till barnen. \end_layout \begin_layout Standard Skolrummet är i båda fall ett tekno-socialt objekt (kvasi-objekt, Latour), något som förstås är särkilt tydligt hos Bell och Lancaster som ju framhåller detta på excplicit sätt. \end_layout \begin_layout Standard bildkultur i klassrummet; tala till eleven, åstadkom bildning, subjektifiering genom tekniskt reproducerade bilder, bilder som rör sig mellan det abstrakta (bokstäver, punkter som repr siffror) eller mer konkreta (analogier, avbildning ar för att åskådliggöra olika empiriciteter) -- men medieringar av i första hand visuella representationer spelar hela tiden en central roll. \end_layout \begin_layout Standard ---- \end_layout \begin_layout Standard I båda situationer är mittpunkten, klassrummets objekt, om man så vill, uppmärksamhet -- hela den visuella och disciplinära organisation som präglar det pedagogiska rummet strävar efter att intensifiera uppmärksamheten, upprätthålla den. Utan uppmärksamhet är inte lärandet möjligt, och effekterna av skolsalens informationsteknologier och medieringsmekanismer blir tillintetgjorda. \end_layout \begin_layout Standard I det ena fallet, bell-lancaster, tar organisationen sin utgångspunkt i upplysningens sensationalistiska uppfattning kring mänsklig subjektivitet: ettn \begin_inset Quotes eld \end_inset impressionabelt \begin_inset Quotes erd \end_inset barn, en vaxklump som passivt införlivar det som visuellt presnteras intryck. Det enda motståndet är uppmärksamhet -- därför så viktigt med ett rörligt och ständigt böljande synfält. Givet de rätta impressionerna, givet en god uppmärksamhet, givet ett mottagligt minne, så kommer informationen att förflytas från medium till minne. Därför är repititionen så viktig, avtrycket kan bli otydligt, och det är därför nödvädnigt att upprepa om och om igen -- upprepa, kontrollera -- är avtrycket på plats? om inte upprepa. Bestraffning och belning påverkar passioner och begär och kan bidra till att skärpa upmärksamheten. \end_layout \begin_layout Standard I det andra fallet, åskådningundervisningen, är rummet fortfarande uppfyllt av represenattioner och meideringar -- men här eftersträvas ett aktivt införlivande av de visuella representationerna. Uppmärksamheten är nödvändiga för att försäkra sig om att barnet \emph on åskådliggör \emph default information, men detta åskådliggörande kan inte ske passivt utan förutsätter en aktivitet hos barnet. En aktivitet som är \emph on inre, \emph default till skillnad från lancastersystemets yttre (kroppsliga) aktivtet, en aktivitet som \end_layout \begin_layout Standard De två pedagogiska modellerna skiljs åt av ett före och efter Kant. Och har också kopplingar till den förändrad evetennskapliga obervatör som följde efter Kant, vilket Siljeström exemplifierar. \end_layout \begin_layout Standard -- \end_layout \begin_layout Standard I Siljeströms klassrum har barnen blivit stillastående. De är plantor som ska vårdas, förutsätter den rätta atmosfären, en riktig belysning. \end_layout \begin_layout Standard -- \end_layout \begin_layout Standard Latour menar att mdoernitet (1 av 2) skapar föreningar eller blandningar, hybrider mellan kultur och natur -- i så fall är skolrummet i sin första tillämpning för masskonsumption mycket typiskt modernt? \end_layout \begin_layout Standard Påminner klassrummet på något vis om panoramat? Ekström har visat åskådlighetskr avets koppling till panoramats överblickskultur och dess \end_layout \begin_layout Standard -- \end_layout \begin_layout Standard I lancasterrummet har den klassiska lyssna/läs skriv domminans: lärandet är en praktik som i första hand förutsätter läs och skriv operationer -- även om när det rör sig om \begin_inset Quotes eld \end_inset högre \begin_inset Quotes erd \end_inset kunskapsområden som geografi, historia, religion. Trycktekniker spellar en fullständig central roll, men bara som ett medel fr att förstärka den lockeanska pedagogikens bildnigsgång (skapaimpressioner), samt är viktig genom den billighet som . I det pestalozzianska skolrummet spelar den realistiska reproduktionen av verkligheten -- optimalt själva verkligheten -- som ett medium för att transportera kunskapen om begreppen från utsidan in till åskådningen. \end_layout \begin_layout Standard --- \end_layout \begin_layout Standard I siljeströms ideala rum beaktas \end_layout \begin_layout Standard --- \end_layout \begin_layout Standard Enligt Jonathan Crary innebär 1870-talet en kraftfull expansion av enlång rad av apparater och optiska arrangemang där uppmärksamheten står i centrum. \end_layout \begin_layout Standard De pedagogisk-optiska anordningar (skolbyggnader) som tillverkades för masskonsu mtion och efter 1840 gjordes till en obligatorisk komsutionsvara förelöpper sådana meditekniska konfigurationer som panorama, stereoskop etc \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard \begin_inset Branch slask status collapsed \begin_layout Standard \begin_inset ERT status open \begin_layout Plain Layout %%%%%%%%%%%%%%%%%%% SLASK %%%%%%%%%%%%%% \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard \begin_inset ERT status open \begin_layout Plain Layout /möjlig invändning mot crary/ \end_layout \end_inset Crary påpekar visserligen att uppmärksamhet var av \begin_inset Quotes fld \end_inset lokal vikt \begin_inset Quotes frd \end_inset i sammanhang kopplade till \begin_inset Quotes fld \end_inset education, self-fashioning, etiquette, pedagogical and mnemonic practices, or scientific inquiry \begin_inset Quotes frd \end_inset (SuspAtt, 17), men han hävdar också att \begin_inset Quotes fld \end_inset attention as it was conceived in the later nineteenth century, is radically alien to eighteenth-century notion of mental activity as a stamp or a mold that will somehow fix or preserve the constancy of objects \begin_inset Quotes frd \end_inset (17). \end_layout \begin_layout Standard Om inte helt felaktigt så är det ett påstående som kan problematiserar eller åtminstone kräver en nyansering. \end_layout \begin_layout Standard Lancaster-systemets anordningar, full jämförbar med de tekniker för visuell massskonsumtion som crary förknippar med det sena artonhundratalets växande orientering i riktning mot uppmärksamhetens problem, strävade hela tiden efter att skapa och fånga uppmärksamheten hos de subjekt som utsattes för dessa visuella attraktioner. Uppmärksamhet är en absolut förutsättning för att systemets läs/skriv-operation er ska fastna i minnets vaxkaka. Kastar man ett öga på den svenska kontexten (vilken knappast torde skilja sig från övriga europa i detta sammanhang) rcäkerr det för att se att uppmärksa mhet sedan gammalt spelade en viktig roll också i medcinska modeller för det mänskliga subjektet: abnorm uppmärksamhet, antingen i form av överdriven fixering eller oförmåga att fixera ... \end_layout \begin_layout Standard \begin_inset ERT status open \begin_layout Plain Layout %%%%%%%%%%%%%%%%%%% SLASK %%%%%%%%%%%%%% \end_layout \end_inset \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard \begin_inset ERT status open \begin_layout Plain Layout \backslash defbibheading{kallor}{ \backslash subsection*{Källor}} \end_layout \begin_layout Plain Layout \backslash printbibliography[heading=kallor,keyword=prim] \end_layout \end_inset \end_layout \begin_layout Standard \begin_inset ERT status open \begin_layout Plain Layout \backslash defbibheading{litteratur}{ \backslash subsection*{Litteratur}} \end_layout \begin_layout Plain Layout \backslash printbibliography[heading=litteratur,notkeyword=prim] \end_layout \end_inset \end_layout \end_body \end_document