|
Andreas Mansnerus f.1699-00-00 Prästgården Kumlinge d.1762-12-00 Stockholm Fältskär, länsman, bonde Kumligne Kumlinge [ Biografi ] [ Barn ] |
Isak Mansnerus f.1653 Björneborg, Kumlinge d.1698 Prästgården, Kumlinge Kyrkoherde Prästgården |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Elsa Brynielsdotter Kielina f.1655-00-00 d.1700-10-21 Prästgården, Kumlinge Prästfru Prästgården |
Brynolphi Magni Kiellinus f.1612 Kjellås, Gillberga sn (S) Värmland d.1675-09-21 Sund, Sund Kyrkoherde |
Måns Göransson f. Källås, Gillberga (S) |
Margareta Olofsdotter f. |
|
Margareta Johansdotter f. d. Prästgården, Sund |
Johan Knutsson f. Åbo |
|
| [ Startsida ] [ Register över namn ] [ Register över födelseorter ] [ Register över födelsedatum ] |
|
Andreas Mansnerus, född 1699-00-00 i Prästgården, Kumlinge, död 1762-12-00 i Stockholm. Fältskär, länsman, bonde i Kumligne, Kumlinge. flyttade till Stockholm. Han deltog som fältskär i kriget mot Norge 1716, blev senare landfältskär på Åland och slutligen "practicus" i 'Stockholm, död där någon av dagarna 3-10 dec 1762. (RD) Om hans insatser som fältskär på Åland skriver Carl Ramsdahl i "Det åländska folkets historia, del 11:1, sid 91). "Det var först efter den karolinska tidens slut fältskärstjänsten på Åland kom att vara någorlunda beständigt besatt. Den förste som innehade den efter "stora flykten" var Anders Mansnerus. Han hade yrkeserfarenheter från fälttåget i Norge 1716. Under sina nära trettio år långa tjänstetid blev han bosatt i Kumlinge med fältskärsbostället i Godby Finströms, sn utarrenderat, något som måste ha påverkat hans möjligheter att vara till gagn.....Åren 1734-39 behandlade tinget i Kumlinge åtskilliga gånger oenigheten mellan fältskären Anders Mansnerus och Stina Kummelberg. Ärendet fördes till tinget eftersom Anders Mansnerus hade överfallit sin svärmor och "hårdragit"henne. Denne behandling var hustrun tydligen mycket förtrogen med eftersom mannen i berusat tillstånd ofta överföll sin hustru och sina barn med hugg och slag. På grund av sina spritvanor hade han svårt att försörja familjen, varför hustrun övergett sin man och flyttat hem till sina föräldrar. Vid tingen förklarade Mansnerus sina raseriutbrott bero på "huvudsvaghet" till följd av att hustrun skiljt sig från honom "till säng och säte". Efter fem års segslitna förhandlingar föll hustrun tillföga och lovade ta honom till nåder som en rättskaffens hustru och glömma alla förtrytelser om han avstod från sitt brännvinssupande och "oregerliga uppträdande" gentemot henne, barn och svärföräldrar. överenskommelsen stadsfästes med att6 de två tog varandra i hand och famn. Efter en tid flyttade dock Mansnerus till Sverige medan hustrun stannade kvar hos sina föräldrar, varför man kan anta att han hade svårt att hålla sin del av löftet (k).
Barn:
|