Innehåll

Vitrin 2. 1

Viktor Helenius. 1

Gustav Sjöblom.. 2

Uno Isaksson. 2

Axel Lindholm.. 2

Nordiska Föreningsbanken. 3

Isak Rostén. 3

Albin Scott 3

Karl Larsson. 3

J.G. Eriksson. 3

Emmi Enqvist 4

August A. Lundqvist 4

Albert Eriksson. 4

Oskar Engman. 4

Mathias Eriksson. 4

Unionbanken. 5

Posten och Rikstelefon. 5

Herman Grönlund. 5

Odert Sjöström.. 5

Herman Wigell 6

Gustav Sundblom.. 6

Karl Eriksson. 6

Torsten Rothberg. 6

Karl Sjöström.. 6

Julius Eriksson. 7

Axel Kuffschinoff 7

Axel Barck. 7

Ernst Eriksson. 7

Werner Söderlund. 7

Herman Eliasson. 8

Axel Johnsson. 8

Societetshuset 8

 

 

 

Vitrin 2

 

Kvarter II • Tomt nr 1a • Norra  Esplanadgatan 4b • Osignerad ritning på bostadshus och uthus fastställd 1892 • Husen är rivna

 

Viktor Helenius

 

Kaptenen och jordbrukaren Erik Viktor Helenius lät uppföra detta hus 1892 och det kan vara en konstruktion av Hilda Sjöblom från Mariehamn. Det var byggt i tidens stil med en myckenhet av "snickarglädje" och balkong etc. Under ett senare skede ordnades även en dörr i ett av de mellersta fönstren, jämte trappa, förmodligen för att möjliggöra fler lägenheter.

 


 

 

Kvarter II • Tomt nr 1b • Norra Esplanadgatan 4 • Huset ritades av den svenske arkitekten Ivar Lindqvist 1910 • Huset är rivet

 

Gustav Sjöblom

 

Detta hus uppfördes 1910 av Erik Viktor Helenius, som ägde tomten. Det finns inte några ritningar tillgängliga, varför vi måste rekonstruera efter eget och hyresgästers minne. Sjökapten Gustaf Sjöblom köpte huset år 1930 av arvingar till Helenius och behöll det tills Hags bolag uppförde det nuvarande huset.

 

 

Kvarter II • Tomt nr 2a • Norra Esplanadgatan 3 • Ritning på bostadshus och uthus ritad av Jacob Lundqvist 1925 • Ombyggnadsritningar ritade av Frej Liewendahl 1932 • Husen är rivna

 

Uno Isaksson

 

Köpmannen Uno Isaksson lät uppföra detta hus på den gamla så kallade cikoriefabrikstomten 1925. Konsuln och drätselkammarordföranden Jacob Lundqvist var honom behjälplig med ritningarna. Isakson planterade en lindallé från gatan till huset, vilken med tiden blev rätt ståtlig. Park Alandia står nu på denna plats.

 

 

Kvarter II • Tomt nr 2b • Norra Esplanadgatan 2 • Fabrik och uthus ritat av Hilda Sjöblom 1894, byggnaderna är rivna • Bostadshus och uthus ritat av Torsten Montell 1927, huset är inte rivet

 

Axel Lindholm

 

Byggnadsentreprenören Axel Lindholm lät uppföra detta hus av den på Åland sällsynta "landshövdingehus"-typen, den första våningen av sten och den övre i stock. I huset har bl.a Alko, restaurang Kronan, Koskirantas skrädderi och Café Bistro funnits. Ett hus som invigt en viss värdighet åt sin omgivning genom sin arkitektoniska utformning. På tomten fanns tidigare den fabriksbyggnad i vilken cikoria och tapeter tillverkades under skilda perioder. Byggnaden lär även ha använts som biograf.


 

 

Kvarter II • Tomt nr 3 • Torggatan 14/Norra Esplanadgatan 1 • Bagarstuga ritad av A.G. Silander, fastställd 1890 • Ritning till fasadförändring av bostadshus ritad av Hilda Sjöblom 1893 och 1896 • Även Torsten Montell ritade byggnadsförändringar för bostadshus under åren 1903 och 1909 • Affärsbyggnad på Torggatan 14 ritad av Arkitektbyrå Prosterus och Gripenberg 1934 • Byggnaderna är rivna

 

Nordiska Föreningsbanken

 

Bilden visar bankhuset som det såg ut, mycken möda har lagts på snickarglädjen kring fönster och på dörrar. På tomten fanns också direktörsbostäder, gårdskarlsbostad samt uthus.

 

 

Kvarter II • Tomt nr 4  • Torggatan 12 • En första osignerad ritning på hus är fastställd 1881 • Ritning på butik och uthus ritad av Hilda Sjöblom 1893 • Ritning på bostadshus och uthus ritad av Oscar Bomanson 1897 • Husen är rivna

 

Isak Rostén

 

Svarvaremästaren och handlanden Isak Rosténs gård är ett exempel på hur en familj kunde växa i både styrka och framgång. Enligt situationsplan, insänd av Isak Rosténs dotterson Harald Alfan, bestod tomten av gamla huset, trädgård, affärsbyggnad, ateljé, lagerbyggnad, kärrhjul, ladugård samt brunn.

 

 

Kvarter II • Tomt nr 5b • Norragatan 3 • Ritning på bostadshus och uthus ritad av Fredrik Liewendahl 1912, denna föregicks av en osignerad ritning på detsamma, fastställd 1882 • Husen är rivna

 

Albin Scott

 

Arbetsledaren Albin Scott övertog en byggnad från 1880-talet och byggde vidare i två etapper så att huset blev dubbelt större. Den första utbyggnaden skedde 1912 då man utgick från den s.k "tre-fönster"-byggnaden för att efterhand bygga vidare i takt med ökade inkomstmöjligheter. Ritningen visar slutskedet. I huset fanns under en tid på 20-talet ett sjukhus.

 

 

Kvarter II • Tomt nr 5a • Norragatan 5 • Osignerad ritning på bostadshus och uthus, fastställd 1898 • Ritning på uthus ritad av J. Lindell 1929 • Husen är rivna

 

Karl Larsson

 

Karl Larssons hus har en historia med många goda saker. Bl.a. hade Selma Nordlin en delikatesshandel med "sötsaker i oändlighet" i egen tillverkning. En känd frisör vid namn Hilmer Eriksson har också bott och verkat här.

 

 

Kvarter II • Tomt nr 6b •  Norragatan 7 • Osignerad ritning på bostadshus och uthus, fastställd 1884 • Fasadförändringsritning på bostadshus ritad av Georg Grönfors 1922 • Husen är rivna

 

J.G. Eriksson

 

Skomakarmästaren J.G. Eriksson och hans hustru torde ha varit ett mycket strävsamt par. Från ett litet hus, som uppfördes 1884 och växte i etapper, utvecklade han sin verksamhet på ett föredömligt sätt.

 


 

 

Kvarter II • Tomt nr 6a • Norragatan 9 • Bostadshus och uthus ritat av Hilda Sjöblom 1890 •  Huset är rivet

 

Emmi Enqvist

 

På ritningen av Emmi Enqvists hus som byggdes 1890 ser vi den gamla stilen på byggnad. På tomten fanns också ett stort uthus. Byggnaden sett från gården hade en stor veranda och från gatusidan fanns en trappa in till en butik, urmakare Hanssons.

 

 

Kvarter V • Tomt nr 1a • Norragatan 10 • Ritning på bostadshus och uthus fastställd 1884, ritaren är okänd • Husen är rivna

 

August A. Lundqvist

 

Skräddarmästaren August Arvid Lundqvist är väl mest känd som kårchef i Mariehamns Frivilliga Brandkår under drygt två decennier. Vad som är mindre känt är hans starka insatser som skyddskårist under orosåren, då även Ålands frigörelse var aktuell.

 

 

Kvarter V • Tomt nr 1b • Norragatan 8 • Ritning på bostadshus och uthus, fastställd 1886, ritaren är okänd, ytterligare en osignerad ritning av bostadshus och uthus är daterad till 1900 • Husen är rivna

 

Albert Eriksson

 

Gästgivaren Albert Eriksson var den fjärde i en företagsam brödraskara som verkat i Mariehamn från seklets början. Hans vackra hus, med balkong mot gatan, uppfördes 1900.

 

 

Kvarter V • Tomt nr 2a • Norragatan 6 • Bostadshus och uthus ritat av Hilda Sjöblom 1897 • Huset är rivet

 

Oskar Engman

 

Sjökaptenen och redaren Oskar Engman hade ett hus som var snyggt och välplanerat för en man i hans ställning och gebit. Det var byggt 1897 enligt skisser som uppvisar fodringar och prydningar enligt tidens sed. Huruvida alla pilastrarbrätten över fönstren blev till är en fråga som är för sent väckt.

 

 

Kvarter V • Tomt nr 2b • Norragatan 4 • Osignerad ritning på bostadshus och uthus fastställd 1886 • Förändringsritning för bostadshus ritad av Hilda Sjöblom 1890 • Husen är rivna

 

Mathias Eriksson

 

Köpmannen Mathias Eriksson och hans historia som handlande är en sak för sig, men han ägde ett historierikt hus. Huset som byggdes 1886 och blev tillbyggt 1890, var till en början i skomakare K.G. Lindblads ägo. 1897 ägdes gården av guldsmeden Wirén, för att övergå i skomakarmästare J.R. Tallqvists ägo år 1900. Ytterligare ägare är blivande konsul Erik Nylund som ägde huset 1907 och Mathias Eriksson som torde ha övertagit gården 1911.


 

 

 

Kvarter V • Tomt nr 3 • Torggatan 10/Norragatan 2 • Bank/butik och bostadshus ritat av Hilda Sjöblom 1896 • Ritning på bostadshus ritad av Hilda Hongell 1898 och 1899 • Tillbyggnadsritning för bostadshus ritad av I Strandell 1908 • Ändringar och tillbyggnad av affärslokal ritade av Oscar Bomanson och Rafael Blomstedt 1921 • Samtliga hus är rivna

 

Unionbanken

 

Unionbanken är ett begrepp som sedan 20-talet hänger kvar i minnet men dess fastigheters historia börjar nog tidigare. 1896 byggdes det som i folkmun kallades Gyllings. Huset med Mattis-butiken i källaren kom till 1899. På tomten fanns även Nya Bokhandeln, "Hansens" samt gårdskarlsbostad.

 

 

Kvarter V • Tomt nr 4b • Torggatan 8 • Ritning på bostadshus och uthus ritad av Lundblom, fastställd 1885 • Ritning på uthus ritad av Hilda Sjöblom, fastställd 1893 • Ritning på förstärkarstation ritad av K.H. 1928 • Rikstelefoncentralens byggnad finns kvar men inte post- och telegrafkontoret

 

Posten och Rikstelefon

 

Före 1927 var husets norra del upplåtet för telegrafkontor, den övriga delen tillhörde telegrafchefens tjänstebostad. Dagmar Zeipel verkade som föreståndare för telegrafstationen och det berättas att hon under det oroliga året 1918, trots övervakning, kunde sända telegram till de åländska delegaterna och deras vänner i Stockholm. När post- och telegrafverket år 1927 sammanslogs till ett verk, ombyggdes telegrafchefens tjänstebostad till postkontor. Huset kallades därefter post- och telegrafkontoret. Då Mariehamn fick telefonförbindelse till riket och Sverige samma år, byggdes ett stenhus inne på gården, detta var rikstelefoncentralen och förstärkarstationen.

 

 

Kvarter V • Tomt nr 4a • Torggatan 6 • Bostadshus ritat av Hilda Sjöblom 1895 • Fasadförändringsritning ritad av Hilda Hongell 1901 • Huset är rivet

 

Herman Grönlund

 

Handlanden E.H. Grönlund bedrev handel med ull och tyger i detta hus, som sedan gammalt varit en köpmannagård med bl.a Mariehamns Lantmannahandel i Johannes Sundströms regi vid seklets början. Man skaffade sig en trappa i järn som långt in i vårt sekel var en markant detalj av huset. Fasaden på bilden är från 1895.

 

 

Kvarter V • Tomt nr 5b • Nygatan 7 • Ritning på bostadshus och uthus ritad av Hilda Sjöblom, fastställd 1883 • Husen är rivna

 

Odert Sjöström

 

Sjökaptenen Odert Sjöströms hus byggdes så tidigt som 1889 och sköttes på ett utmärkt sätt. Tidvis fanns här en butik. Ännu medan seklet var ungt odlades det grönsaker och rotfrukter av alla de slag, på brandgatan mot Mathias Eriksson. Nu reser sig ett stort nybyggt hus på platsen.


 

 

Kvarter V • Tomt nr 5a • Nygatan 9 • Bostadshus och uthus ritat av Bertel Bockström 1904 • Husen är rivna

 

Herman Wigell

 

Sjökaptenen och fyrmästaren Herman Wigell och hans hustru Signe övertog ett hus som var byggt 1904 men inte fullbordat. Genom idogt arbete blev det färdigt och till och med tillbyggt för den frisörrörelse som Signe bedrev. Huset är numera rivet och ersatt av ett modernt kontorshus.

 

 

Kvarter V • Tomt nr 6a • Nygatan 11 • Osignerad ritning på bostadshus och uthus fastställd 1890 • Fasadförändringsritning ritad av Jacob Lundqvist 1926 • Husen är rivna

 

Gustav Sundblom

 

Tjänstemannen Gustav Sundbloms hus uppfördes 1890. De ursprungliga ritningarna visar en lokal på kök, två kammare och en sal, ca 16 x 16 alnar, men inget vindsrum. Småningom, 1926, kunde huset brädfodras och i ny stil göras "modernt".

 

 

Kvarter V • Tomt nr 6b • Ålandsvägen (Brunnsgatan) 45 • Bostadshus och uthus ritat av Torsten Montell 1905 • Byggnadsförändringsritning av bostadshus ritad av densamme 1927 • Fastigheten och gårdsmiljön är välbevarade vid det ursprungliga

 

Karl Eriksson

 

Karl Eriksson var en mångsidig man. Affärsman, tullvakt och handlande kan sättas på hans meritlista. Hans bostadshus var byggt 1906 och lär vara farligt likt byggnaden vid Mariegatan 20, som är ritad av Hilda Hongell 1899. Enligt ritningen fanns det på tjugotalet en källarbutik med ingång från gatan. Det torde ha varit urmakaren Hannula som verkade där. Den ursprungliga ladugården är förlängd en gång och är nu lagerlokal.

 

 

Kvarter VIII • Tomt nr 1 • Ålandsvägen (Brunnsgatan) 41 • Bostadshus ritat av B. Gunell 1923 • Huset är rivet

 

Torsten Rothberg

 

Landshövdingen och bankdirektören Torsten Rothberg övertog detta tidstypiska hus 1923 och bodde där till dess att han i ett senare skede uppförde en fastighet vid Mariegatan.

 

 

Kvarter VIII • Tomt nr 2 •  Nygatan 10 • Huset är rivet

 

Karl Sjöström

 

Den mångsidige Karl Sjöström uppförde detta hus enligt Oscar Bomansons ritningar år 1924. Det var, som så många andra från denna tid, i så kallad mansardstil, med brutet tak för att ta vara på vindsutrymmen. Småningom blev tomten en blomstrande oas med frodig växtlighet.

 


 

 

Kvarter VIII • Tomt nr 3a • Kaptensgatan 18 • Bostadshus och uthus ritat av Torsten Montell 1925 • Huset är inte rivet

 

Julius Eriksson

 

Sjökaptenen Julius Eriksson uppförde detta hus 1925. Fasaden gjordes inte exakt efter ritningarna - man minskade något på snobberiet. Det avkortade trapphuset på gårdssidan kan dock betraktas som ett misshugg i arbetet. Stilen på huset återfinns på två andra byggnader som uppfördes i decenniets mitt, Arthur Ekboms vid Södra Esplanadgatan och Uno Adolfssons vid Västra Esplanadgatan. Dessa tre herrar var alla sjökaptener. Och deras hus står sig gott, fortfarande!

 

 

Kvarter VIII • Tomt nr 4b • Kaptensgatan 14 • Huset är rivet

 

Axel Kuffschinoff

 

Borgmästaren/idrottaren Axel Kuffschinoff lät uppföra detta hus 1929. Det är ritat av en idrottskollega från Åbo, simmaren och arkitekten Aarne Eklund. Huset bröt mot den lokala byggnadsstilen på ett sympatiskt sätt.

 

 

Kvarter VIII • Tomt nr 6 • Ålandsvägen (Brunnsgatan) 39 • Bostadshus ritat av Oscar Bomanson 1928 • Huset är inte rivet

 

Axel Barck

 

Rådmannen Axel Barck sålde sitt hus i hörnet Brunnsgatan - Norragatan och lät uppföra detta hus år 1928. En period var husets fönster ersatta med "moderna" spröjsfria glas. För att sedan återställas till det ursprungliga - till stor belåtnad för charmen i detta, lite i gammaldags stil, ritade hus.

 

 

Kvarter IX • Tomt nr 1 • Torggatan 4 • Bostadshus och uthus ritat av Oscar Bomanson 1925 • Affärslokal ritad av Oscar Bomanson 1930 • Husen är rivna

 

Ernst Eriksson

 

Amerikaålänningen Ernst Eriksson lät arkitekt Oscar Bomanson rita detta hus och uthus 1925. Fem år senare förstorades det avsevärt och fick en våning till. Här har funnits café, pälsaffär och Ålands Bank en kort period. Under 50- och 60-talen fanns här varuhuset Wiklunds. Idag är det platsen för postens huvudkontor på Åland. Huset på ritningen har ovanligt stora skyltfönster, vilket antyder vad man tänkte på för verksamhet.

 

 

Kvarter IX • Tomt nr 2 • Torggatan 2 • Byggnaden är ritad av J. Lindell • Ritning på verkstad ritad av Hugo Eriksson 1938 • Byggnaderna är rivna

 

Werner Söderlund

 

Werner Söderlund var mest känd som taxi- och biografägare. Hans smeknamn inom den närmaste kretsen var "Kråkörs-Werner" på grund av att han vuxit upp på en holme med detta namn nära Djurvik. Han började ganska snart, efter det att huset uppförts, med taxi och försäljning av bensin samt en liten mjölkbutik i källarvåningen i det utrymme som betecknats som garage. Senare (1938) uppfördes Bio-Rita jämte en verkstadsbyggnad vid tomtens västra gräns, ett lyckokast.

 

 

Kvarter IX • Tomt nr 3c • Ålandsgatan (Brunnsgatan) 5/Köpmansgatan 5 • Bostadshus och uthus ritat av Jacob Lundqvist 1928 • Huset är inte rivet

 

Herman Eliasson

 

Huset uppfördes 1929 av Herman Eliasson som var en rödblond, livlig och humörfrisk hästforman, med förmåga att ta för sig - utan att på något sätt vara störande. Man minns honom som en åsiktsvillig debattör och en stor skämtare. Han var tillsammans med kollegan Friman från Johannebo den som körde likvagnen vid begravningar iförd traditionsenlig svart rock, kostym och hatt. Huset har övertagits av dottersonen Thor-Alf som byggt ut mot öster - med känsla för såväl stil som kvalitet.

 

 

Kvarter IX • Tomt nr 3a • Ålandsvägen (Brunnsgatan) 7/Köpmansgatan 7 • Bostadshus och uthus ritat av Anders Öström 1929 • Huset är inte rivet

 

Axel Johnsson

 

Denna byggnad uppfördes 1929 av Axel Johnsson, en man som var känd som affärsman och förgrundsfigur inom Mariehamns Telefon Ab. Han var en glad figur, med skämtet lurande i ögon och munvinklar. Sonen Paul som ärvde huset byggde småningom eget vid Mariegatan och sålde huset vid Ålandsgatan till Folke och Anna Hansen.

 

 

Kvarter IX • Vid torget • Ritning på hotell ritad av Rancken och Strandell 1899 • Förändrings- och tillbyggnadsritning av societetshuset ritad av Ivar Lindqvist 1910 • Huset är rivet

 

Societetshuset

 

Stadens anrika Socis tillkom kring 1870 och var en skolbyggnad i Godby innan det blev den mellersta delen av Mariehamns festlighetsställe. Här hade man till och med teater i stora salongen, matsalen, med bengaliska eldar - som dock brunno dåligt och luktade illa. Allt enligt Christina Remmers krönika om Socis. Tillbyggnaden år 1900 gav Socis det utseende vi känner till. Länsarkitekten Helge Ranckens ritningar genomfördes i modifierad form.