Ett litet ord 3
Så här några dagar innan det stora ska landa går mina tankar till Maria, Jesu mor. Man blir varm av det namnet på något sätt.
Hur känns det när man står inför någonting oerhört?
Maria kände sig säkert utschasad och orolig. Tänk att inte veta var man kan luta sitt huvud när natten kommer. Än mindre veta hur det ska gå till att föda barn.
Samtidigt vet hon att hon bär på ett hopp.
Vi stannar inför det goda som räcks till oss i julnatten
Där i stallet är omständigheterna helt fel. Men det är där änglasången hörs över nejden. Här ser julfriden ut att finnas. Fast det kändes kanske inte så just då.
Jag tror att det är med facit i hand som stjärntydarna förstod att det stora ljuset hade tänts i världens mörker.
Vi kommer hem släpande på kassar och försöker förtränga att det inte blev någon rejäl julstädning i år heller. Och inte vågar man tänka på att alla relationer inte är så varma.
Det blir en regnig och ruskig jul säger meteorologen. Omständigheterna är fel.
Men kanske det är just då det är rätt.
Kärleken landar. Också på Åland.