Vincent van Gogh

(1853 - 1890)

Vincent van Gogh föds den 30 mars 1853 i byn Zundert i södra Nederländerna. Fadern är präst och senare i livet skulle de religiösa värderingarna spela en stor roll i hans liv.

1861-1868 går han i skolan för att den 30 juli 1869 börja som lärling hos Goupil & Co, en internationell konsthandelskedja med högkvarter i Paris. I början arbetar han på filialen i Haag, för att sedan förflyttas till Bryssel och London. Under dessa år utvecklar han intresset för konst. 1876 avskedas han pga. svårigheter med ledningen. Han börjar nu allt mer intressera sig för Bibeln, och besluter sig för att bli präst. Efter att ha varit extralärare i Ramsgate en kort tid, flyttar han till Isleworth för att där bli hjälppräst hos metodistprästen Jones.

1877 återvänder han till föräldrarna som bor i Etten, och försöker komma in vid teologiska fakulteten vid universitetet i Amsterdam. Han kommer inte in, istället söker han sig till en missionärs-skola utanför Bryssel. 1878 lämmar han skolan för att bli predikant i gruvdistriktet Borinage i södra Belgien.

1880 kommer vändpunkten i hans liv, han upptäcker sin kallelse att bli konstnär. Vincent flyttar till Bryssel, där han besluter sig för att försöka studera konst självständigt, istället för att söka in till konstakademin.

Vincent van Gogh har målat
en hel serie med solros-motiv. Den här tavlan heter "Vas med 15 solrosor" och är målad i januari 1889.

Vid årsskiftet 1881-1882 börjar han ta lektioner för Anton Mauve i Haag som lär honom akvarell- och oljefärgsteknik. Sommaren år 1882 får han sitt första uppdrag, farbrodern Cornelis van Gogh vill att han ska måla 12 vyer över Haag.

Hösten 1883 reser han till nordöstra delen av Nederländerna för att måla det dystra landskapet och böndernas slitsamma liv. Ungefär vid denna tidpunkt bestämmer han sig för att han i sina tavlor vill skildra böndernas och de fattigas liv.

26 mars 1885 dör Vincents far i slag. Strax efter hans dör färdigställer van Gogh sitt första riktiga mästerverk "Potatisätarna".

I november samma år flyttar han till Antwerpen i Belgien, där han studerar Peter Paul Rubens målningar och kommer in vid konstakademin.

I slutet av februari 1886 flyttar han till sin bror Theo i Paris. Theo visar målningar av Monet och andra impressionister. Impressionisternas ljusa färgglada tavlor är en helt ny genre för Vincent. I fyra månader studerar van Gogh vid Atelier Cormon, en mycket prestigefylld konstskola, där han träffar stadens moderna konstnärer, t.ex. Paul Gauguin, Henri de Toulouse-Lautrec, Emile Bernard, Camille Pissarro och John Russell.

Potatisätarna, som van Gogh färdigställde i Neunen, Nederländerna i april 1885, var hans första stora mästerverk.

Nu börjar Vincent hitta sin egen stil; paletten bli ljusare, penseldragen tydligare och precis som impressionisterna hämtar han motiven från sin omgivning. I Paris producerar han minst 20 självporträtt, som man nu kan följa hans utveckling i. De första är målade i bruna och grå toner, de senare är mer färgglada med mycket tydliga penseldrag.

I februari 1888 söker han sig till Arles, Provence i södra Frankrike för att få ny inspiration. När våren kommer blir han inspirerad att måla landskap, främst de blommande fuktträden. Varje årstid och varje motiv har sin egen färg; fruktträdgårdarna är rosa och vita, vetefälten är gula. Genom att han på detta sätt använde färgerna att uttrycka sig med, kan hans konstverk kopplas till postimpressionismen.

Arbetet i Arles är väldigt hektiskt, men samtidigt målar han flera av sina stora mästerverk under denna tid.

I oktober kommer Gauguin, en av van Goghs konstnärs-vänner från Paris, till Arles på inbjudan av Vincent. I nio veckor arbetar de tillsammans samtidigt som de diskuterar konst. Gauguin målar ett porträtt av Vincent, men Vincent tycker det är helt misslyckat. Spänningen växer mellan de två männen, och mynnar i december ut i det första av Vincents nervsammanbrott. Han jagar Gauguin med en rakhyvel och skär sedan av sig vänstra örsnibben. Han förs till ett sjukhus i Arles där han stannar till januari 1889.

Efter sjukhusvistelsen är kan han inte organisera sitt liv på nytt. Han börjar dricka och ger nästintill upp. I maj samma år skriver han in sig på ett mentalsjukhus i Saint-Rémy. Han gör om en cell till studio, och trots flera anfall målar han 150 tavlor under året på sjukhuset.

I början får han inte gå ut, och därför målar han det som han ser från cellfönstret. Senare under vistelsen har han tillåtelse att gå ut, och nu målar han motiv från sjukhusets omgivning. Vincent är mycket nöjd med vistelsen på sjukhuset, han säger rentav att han känner sig gladare än om han skulle vara fri. Trots hans sjukdom målar han nu det ena mästerverket efter det andra.

Nu börjar också andra lägga märke till hans tavlor, och hans verk ställs ut på flera stora utställningar.

Under sin tid på sjukhuset målar han bl.a. tavlan "Grönt vetefält med cypress".

I maj 1890 lämnar han sjukhuset i Saint-Rémy för att flytta till Auvers-sur-Oise, nära Paris där brodern Theo fortfarande bor. Han vårdas av doktor Paul Gachet, som samtidigt blir en mycket bra vän till Vincent. Han fortsätter att måla porträtt av bekanta, och omkringliggande landskap. Han arbetar väldigt intensivt och producerar nästan en målning per dag i två månader, men han är fortfarande mentalt mycket obalanserad.

27 juli 1890 går han ut på vetefälten och skjuter sig själv i bröstet. Han stapplar tillbaka till sitt hem, där han två dagar senare, den 29 juli, dör.

Han dog, men inte hans konst. Många konstnärer, främst expressionisterna i början av 1900-talet, har inspirerats av hans konst. Idag räknas han som en av det moderna måleriets stora pionjärer.