Om styrkelyft

   För det första vill jag klargöra att styrkelyft är en egen sport och inte bör förväxlas med tyngdlyftning, även om man lyfter vikter i båda sporter, på samma sätt som man inte bör förväxla tennis och badminton eller ishockey och bandy.

Grunder
   I styrkelyft tävlar man i tre olika moment, knäböj, bänkpress och marklyft. Man har i varje moment tre* försök på sig att lyfta en så stor vikt som möjligt. Lyften bedöms av tre domare som ser till att reglerna för respektive moment efterföljs, man kan alltså få ett lyft underkänt även om man orkar lyfta upp vikten hela vägen.
   Den minsta ökning av stångens vikt man kan göra efter ett lyckat lyft är 2,5kg** men om man får ett lyft underkänt så får man ettdera göra ett nytt försök på samma vikt eller höja ytterligare ändå.
   Under en tävling så får den som går in på den lättaste vikten lyfta först, och sedan nästa osv tills den som går in på den tyngsta vikten gjort sitt första lyft. När alla lyft en gång så börjar man om från början på den lättaste vikten i nästa omgång osv tills alla har gjort tre försök i det första momentet, knäböj. Man fortsätter sedan på samma sätt med nästa moment tills alla lyftare gjort ytterligare tre lyft i bänkpress, tre lyft i marklyft och nio lyft sammanlagt. Man räknar sedan ihop den tyngsta vikten från varje moment för att få ett slutresultat.
   I praktiken kan det alltså för en lyftare se ut enligt följande: Knäböj 200kg (godkänt) i första, 210kg (godkänt) i andra och 212,5 (underkänt) i tredje lyftet. Bänkpress 140kg (godkänt) i första, 145kg (underkänt) i andra och 145kg (godkänt) i tredje. Marklyft 210kg (godkänt) i första, 220kg (godkänt) i andra och 230kg (godkänt) i tredje. Totalt har lyftaren då fått ihop 210kg+ 145kg+ 230kg= 585kg.
   Den som sedan har den högsta samanlagda resultatet i sin viktklass vinner. Om två lyftare slutar på samma resultat så vinner den som har lägsta kroppsvikten. För att jämföra lyftare i olika viktklassen så finns det en formel för att räkna ut en poäng som baserar sig på resultatet och kroppsvikten, Wilks-formel.

Viktklasser
   Lyftarna tävlar mot varandra i olika viktklasser, för män 52kg, 56kg, 60kg, 67,5kg, 75kg, 82,5kg, 90kg, 100kg, 110kg, 125kg, +125kg och för damer 44kg, 48kg, 52kg, 56kg, 60kg, 67,5kg, 75kg, 82,5kg, 90kg, +90kg. För att få tävla i tex 100kg klassen så måste man väga mindre än 100,00kg. Invägningen till tävlingen sker två timmar före tävlingen börjar.

Moment 1: knäböj
   Lite förenklat så gäller det här att lyfta ut stången på ryggen och sedan sätta sig ner tills höftväcket är under knäets högsta punkt och sedan resa sig upp. Se bild.

Moment 2: bänkpress
   I bänkpress gäller det att liggande på en bänk med vikten på raka armar ta ned stången till bröstet, göra ett markerat stopp och sedan pressa upp vikten till startpositionen. Man ordnar även tävlingar i enbart bänkpress då intresset för det momentet är stort. Se bild.

Moment 3: marklyft
   I marklyftet så gäller det att lyfta stången från marken och sedan räta på sig så att man står rak i slutpositionen. Se bild.

Utrustning
   För varje moment så finns det en del specialutrustning som skall hjälpa lyftaren att säkert lyfta så stora vikter som möjligt.

Domare
   Det finns tre domare i en styrklyftstävling, två sidodomare och en huvuddomare. Huvuddomaren har förutom att se till att lyftet utförs korrekt också till uppgift att ge lyftaren de signaler som krävs.

Regler
   Internationella styrkelyftsförbundets (IPF) regler för utrustning och tävlingsutförande tittar man här.

*) Man kan få göra ett fjärde lyft i något moment om man gör ett rekordförsök, detta förutsatt att man har klarat i sitt tredje lyft och inte har mer än 20kg till rekordet.

**) Man kan få göra en ökning av stångens vikt med 0,5kg om man gör ett rekord försök, men i det sammanlagda resultatet så räknas endast jämna 2,5kg. 

Det finns naturligtvis en hel del mera att tänka på vad det gäller styrkelyft, men om det är något du undrar över så är det bara att fråga!