En pratstund med trummisen Christer Björklund och slagverkaren/sångerskan Greta Folkesson på turné med Titiyo.  

        Vad var det som fick er att börja spela trummor?       
C: För min del var det nog när jag hörde ”Good Times Bad Times” med Led Zeppelin. Det var 1969 eller 1970.   

      Har ni någon musikutbildning?
C: Jag har gått kommunala musikskolan och sedan har det rullat på med olika speljobb.          G: Jag är ju i första hand sångerska. Trummor har jag börjat spela av ett brinnande intresse under olika turnéer, när vi har jammat i samband med repetitioner och soundcheck.  

            A Hur har ni ordnat er medhörning? Använder ni tex in-ear monitorer?
               G: Nej, jag provade det för några år sen som sång medhörning men jag  gillade   
              inte det systemet. Ljudet blev för kliniskt och jag kände mig isolerad från dom andra i                         bandet.               

             C: Jag provade ett sånt system till trummorna med en trumstol som vibrerade i                                    takt med bastonerna. Det kändes underligt och dessutom kan man tydligen få                           hemorojder av stolens vibrationer, vilket inte verkar speciellt kul.  

     Vad använder ni för instrument?
C: Jag spelar på premier Gen-X och Paiste cymbaler. Jag har även ett gammalt Ludwig set från 1960-70 talet som är mitt ideal set, vad ljudet beträffar, men det vill man ju inte ta med på turné.  
G: På den här turnén använder jag mest en Roland octapad för att kunna återskapa elektroniska ljud från skivan. Jag kommer att spela trummor i ett än så länge hemligt projekt.

        Hur föredrar ni att spela in i studio?
C: Jag föredrar att spela in med bas, gitarr, stödsång och eventuellt lite keyboard.
G: Samma för mig att spela in med 3-4 instrument ger en bra känsla för låten plus att man hör varandra bra.  

    Får ni ofta spela in på detta sätt
C: Det beror på sammanhanget. Jag gör väldigt mycket programmerings jobb nuförtiden.
G: De flesta studios är ganska små i dagens läge. Dels på grund av höga hyror och för att de flesta har gått över till att spela in på dator. Det gör att lokalerna många ggr inte är avpassade för att kunna spela in riktiga trummor.
 C   : Jag har även en egen studio där jag lägger på riktiga trummor i efterhand. Det bästa sättet att spela in trummor på är att först spela in analogt på 2” tape och sedan föra över inspelningen till tex Protools, det ger ett tjockare och bättre trumljud.  

       Vad har ni för tankar om att jobba som musiker, vad är viktigt att ha med sig i bagaget?
C: Kärlek…
G: Och inte glömma att ha roligt, och speciellt om det känns motigt ibland så bör man försöka tänka på den spelglädje som man kände när man började spela en gång i tiden. 

       Avslutningsvis undrar jag om ni något bra tips till dom som vill ha musiken som yrke?
C: Var konsekvent .Man skall stå för sin spelstil och inte försöka anpassa sig till olika trender. När man jobbar i studio blir man ibland ombedd att spela som den eller den, och mitt svar är att dom får ringa den personen i stället. Jag har min spelstil som är unik för mig take it ot leave it.
G: Jag tror att man mår bäst själv av ett sådant förhållningssätt. Jag tycker att det är väldigt viktigt att behålla sin musikaliska identitet, speciellt för en frilansmusiker.
C: Exakt, det är så skönt att lyssna till trummisar med en klar identitet. Man hör direkt när det är Charlie Watts eller Jim Keltner som spelar. En annan sak som trummisar lätt glömmer bort är att man faktiskt är anställd för att framhäva artistens låtar och inte sig själv. Man spelar för artisten och skall inte försöka visa upp sina senaste licks, det får man göra i sitt eget band. 

       Tack, och lycka till med kvällens gig.
G: Tack så mycket.
C: Tack det var spännande att bli intervjuad.