(Dagboken
redigerad av Göran Andersson, som också
skrivit kommentarer. Texten får ej användas i kommersiellt syfte. Göran
Andersson har ensamrätt på kommentarerna).
RUNAR
SALMINEN 1927-1930
Runar
Salminens dagboksanteckningar åren 1945-55 presenterades i Nya Åland 12
september 1996 (Kulturen, sid 8: ”Runars naturanteckningar värdefull
dokumentation”).
I
samma nummer av Nyan (sid 2) publicerades första avsnittet av anteckningarna. Därefter
följde avsnitt varannan vecka fram till och med 9 maj 1997. Runars anteckningar
var sammanställda, redigerade och kommenterade av Göran Andersson.
Runar
föddes 14.11 1912. Han var alltså endast 14 år då han började göra
naturdagboksanteckningar år 1927! Runar lade ner sin penna för gott den 23.2
1989.
Runars
äldre bror Albin, skrev dagbok åren 1922-24. Han kallade dem för ”Anteckningar
om våra fåglar”. Albin Salminen presenterades i Nya Åland den 16 december
1998 (sid 16-17) av systerdottern Christina Nordgren-Siivonen. Första avsnittet
av Albins dagböcker publicerades den 24 december 1998 och därefter ungefär
varannan vecka fram till och med den 14 maj 1999. Även Albins anteckningar var
sammanställda, redigerade och kommenterade av Göran Andersson.
(kommentarer
av Göran Andersson)
(uppgifter
av Ole Andersson 28-29.1 2000)
1927
16
mars 1927. Vinter i natt men det härligaste vårväder i dag. Isarna bli svaga,
det håller ej att gå till fartugerna (fartygena) i båttusviken (Båthusviken)
men det håller att gå till bomarsund ännu. Alla strömar öppna och det börjar
bli dåligt vid landflöderna.
Lärkorna
drilla, domhärrarna, taljmesarna (talgoxarna) och gulsparvarna sjunga dagarna
om.
Två
duvor (troligen skogsduvor) kom för en stund sedan med vinande flygt över byn
och satte sig på storåkrarna.
Även
i skogen är det livligt. Mesarna, kungsfåglarna och kårsnäbbarna sjunga och
trädkryparena fara fint pipande mellan träden.
Nu
i kväll såg jag en stare fara över Lundkvistens nyäng (ligger väster om Träsket).
Den flög österut.
17
mars 1927. Solsken och varmt. Blåsigt på kvällsidan. Fyra starar har i dag
synts i byn. Lärkorna komma hela dagen.
Det
är en ganska stor öppning vid Ekhålm, ock Kunes strömen är öppen på två
ställen.
18
mars 1927. Solen skiner bakom tunna måln och det är ganska varmt ute. En stare
var tidigt i mårse och besökte en av våra hålkar här på gården.. Och på
Lundkvistens gården har åtminstonde en fyra fem stycken vistats i dag.
Har
i dag sett en bofink i en björk vid andelshandeln, således har vi att vänta
dem i större mängder nu om dagarna. Det är en ganska stor mängd starar här,
men ännu större mängd gulsparvar som sjunga oavbrutet dagarna igenom. En del
har redan slagit sig ner i skogen.
Nu
i kväll såg jag en flåck änder. En sillmås (silltrut) och en fiskmås har
synts.
20
mars 1927. Tidigt i mårse kom det många starar, lärkor och bofinkar. I
middgastiden såg jag några orrar komma flygande över byn. Två duvor
observerade jag i dag och en blåmes i en björk här i närheten.
Isarna
äro öppna här och var. Och skrakar (storskrakar), knipor och änder (gräsänder)
äro i öppningarna. En hök eller örn har i natt (berguv?) tagit en gräsand i
Nyängs kärret. Jag kommer just därifrån och har varit och sett på de kvarlämnade
resterna. Det enda som var kvar var vingarna, skelettet och fötterna (tyder på
hök)
21
mars 1927. Litet blåsigt anars jämförelsevist vackert väder. I dag har ännu
fler starar kommit. På kvällsidan var jag till strömen och då hörde jag en
taltrast (troligen en dubbeltrast eller en koltrast) sjunga i vår östäng.
22
mars 1927. Både i dag och i går har det varit flere grader kallt. I går såg
jag en några starar, men i dag inga. En sparvhök kom för en stund sedan
flygande tätt utefter marken över vår gård. Sedan satt den sig i närheten
av vår vesteräng.
Kärret
på ängarna är nu utttårkat utav den förut rådande solvärman. En koltrast
har hela dagen varit på gården.
26
mars 1927. Solsken men på grund av den rådande nordliga vinden är det gånska
kallt.
27
mars 1927. Likadant väder som i går. En stor öpning vid gröna ören och en ännu
större i steget (där stora vägen och bron går över till Listersby). Det är
även öppet från ekhålm till kunes. Hela fjärden är öppen utom vid stränderna.
Sjöfågeln äro allmän i dessa öppningar.
28
mars 1927. Marken vit av ett tunt snölager som har fallit i natt. Sett en stor
flåck lärkor samt en flåck bofinkar. Jag var i dag till finboda och tog upp
krokar. Såg då att öppningen vid gröna ören blivit hälften större och några
små har gått upp i natt en bit därifrån.
Jag
var även upp till vår hålk på orsons (Olofssons) skogen. Dom (storskrakarna)
har ej börjat i den ännu, men det var ett gammalt ägg sen i fjol vårast i
den. Jag tog bårt det för annars börjar dom ej i år.
Hörde
bofinkar sjunga i dag.
29
mars 1927. Snögat hela dagen. Håller på ännu i kväll, så att det har blivit
ganska mycket snö på marken. Underligt nog har stararna visat sig i dag. Såg
väl en 33-40 stycken på marken i kalvhagen.
En
pilfink satt på hålktaket vid Gruners blå grindar. Har ej sett någon lärka
i dag.
30
mars 1927. Småsnögat hela dagen. Och i natt har det snögat rysligt mycket för
i mårse var det en tiotums ljupt snölager på marken. Nu senare på dagen har
det blivit blitt å varmt.
Såg
just 37 lärkor i en flåck vid Andersons rian. Det är nog svårt att få något
att äta för dem nu. Har i dag sett många starar över allt på åkrar och ängar.
31
mars 1927. Härligt väder, solsken och varmt. Snön smälter med hast. Redan
bara fläckar här och där. I mårse när jag var till strömen såg jag en nötkråka
på kalarsons åker. Den där åkern, som det står en lada vid.
Senare
såg jag att skatorna har ytre skranket färdigt på kvarnbärgen i en gran.
2
april 1927. Stora flåckar lärkor återvända söderut. Men stararna äro här
fortfarande och sjunga lika glatt fast det snögar hela dagarna igenom. I dag är
det rysligt blitt så att det börjar bli såssel på vägarna.
3
april 1927. Såg just ett vitryggigt håkspet i antons oxlarna vid byängs grind
(det finns en art som heter vitryggig hackspett, men även den tretåiga
hackspetten har vit rygg).
Och
i kväll såg jag 30 st starar sammlade på Lundkvistens gården. De sjöngo
oavbrutet hela kvällen. Det regnar litet i kväll.
4
april 1927. Vägarna äro bara överallt och det är ej mycket snö kvar på ängarna
och åkrarna. I middagstiden kom 30 st duvor flygande över byn. Klåckan halv
fyra gick jag till finnboda hålkar för att se om pärlugglan är i holken. I
fjol vårast hade den fullvuxna ungar i den i början av maj. Den har ännu ej börjat.
Sedan
när jag var på väg till kunes strömen såg jag 5 duvor flyga österut. I
kunes strömen såg jag en flåck knipor. Sedan gick jag tvärs igenom kunes
skogen. Där såg jag ett större hackspet och fann tre ihåliga tallar.
I
en kunde jag komma upp och i den var det en stor mängd mesfjädrar. Således
har någon uggla häckat där. I min Exkursionsfauna påyrkas det att ej de
mindre ugglorna taga fåglar. Men jag kan bevisa att de togo småfåglar. För
en tre år sen fann vi ett pärluggelbo i en ihålig gran på Vibberholm. Det
var 5 st ägg nedbäddade på en riklig mängd mesfjädrar. Således fånga pärlugglan
småfåglar men även mestadels råttor och möss.
(se
Albins dagbok 5 maj 1922:
”5.5
1922 .... 1 maj hittade jag litet legade pärluggelsägg. 5 st. alla 29 mm
långa och 24 mm tjocka. Det var i en ihålig gran på Lundkvistens Vibberholm.
Inuti boet lågo 5 råttor, alla i en trava och utan huvuden. På bottnen lågo
mesfjädrar.”)
Kommentar:
Torsten Stjernberg vid Zoologiska museet i Helsingfors har forskat efter vilken
bok Runar hänvisar till. Det kan vara T. Renwalls Finsk exkursionsfauna från
1915 (kom ut på finska 1899), som även den kände ornitologen Ivar Hortling
”förhöll sig rätt skeptisk till”. Det aktuella boken kan också vara
Svensk exkursionsfauna, del Foglarna (1871), av A. E. Holmgren.
5
april 1927. På kvällen klåckan 6 tiden såg jag en större och en mindre flåck
skogsduvor.
6
april 1927. Ett rusligt snöslask hela dagen. Allt är upplöst och slaskit. Vägen
är bar och vattnet fårsar utför varje sluttning. Jag har observerat en
koltrast på vår gård i dag. Och i går sent kom en fågel flygande ganska högt.
jag tror det var en björktrast, för den flög med trastars flygt och hade en
ganska långsträkt kråpp.
7
april 1927. Stararna sjunga på. Lärkor komma då och då.
Gulsparvar
sitta i träden. Skatorna krafsa i avträden.
Emellan
åt komma kråkor och skator med kvistar. Starar och gråsparvar om hålkar
tvistar. Duvorna komma med vinande flygt, spillkråkor och hackspettar sätta
mot stammar trykt.
En
kråka far förskräckt ur ett dike, det börjar ju regna utan like.
Nu
börjar det åter klarna och fåglarna börjar efter mat spana.
En
spillkråka far i en bestämder bana och kråkor och skator habrått att sina
bon dana.
Kårsnäbbarna
ha nu ägg och en Taljmes försöker nu klättra uppför vår ladugårdsvägg.
Sillmåsar,
skrakor, knipor och änder finns på alla öppna ställen. Björktrastar komma
ända till kvällen.
Kungsfåglarna
sin sång högt i träden stämmer upp. Mesarna nöja sig med en lägre grupp.
Kårsnäbbarna
långt ut på grenar gunga och trädkryparen ställer till att försöka sjunga.
8
april 1927. Sothönor, gräsänder, brunänder och parror eller viggar äro nu för
fullt i den jämförelsevist lilla öppningen mitt för vår österäng. Det har
ej som förut om vårarna blivit landtlöst i träsket i år, utan först öppnade
det sig vid österäng.
Det
är inte öppet på flere ställen ännu. Laggen är gångbar över allt men ute
på träsket är isen svag och öppningen blir större dag för dag.
Bofinkarna
sjunga hela dagarna om i skogen. Även taltrastarna låter varje dag höra sin
oförlikligt vackra sång.
9
april 1927. Regnat nu i mårgon. Slutade kl 10tiden. I dag har jag skjutit en gräsand
och Ruben en brunand. Jag har tagit tillvara på vingarna. (Enligt jaktlagen den
8.6 1925 var gräsanden inte lovlig under våren - jakttiden var 1.8-28.2 -
medan brunanden var jaktbar 1.9-25.5. Brodern Ruben var drygt ett år äldre än
Runar).
En
par skrakgubbar har hela dagen sätta uppklyvna på iskanten i träsket. Den
mesta isen är nu sin kos här i båthusviken, men det håller ännu köra till
grundsunda.
Har
även sett en stor flåck orrar och en enkelbeckasin i närheten av träsket.
Stararna ha nu börjat kasta ut ur hålkarna det fjolgamla redet.
10
april 1927. Solsken och varmt. Sett en stor flock 12 par svanor på eftermiddagen
(sångsvanar), en fyra-fem vipor såg jag på kvällen. Vid träsket hittade jag
en död kråka tagen av en hök.
11
april 1927. Solsken även i dag. Sett 11 par svanor. Alla dessa fåglar äro nu här
utom stannfåglarna: starar, lärkor, bofinkar, grönsiskor, björktrastar,
taltrastar, sädersärlor, fiskmåsar, trutar, sillmåsar, skrakar, knipor, änder,
sothönor, kajor, vipor, viggar och beckasiner.
13
april 1927. För en stund sedan var jag till kunes skogen. Där såg jag, utom de
vanliga fåglarna, en duvhök. I går såg jag en på vår söderöj. De förfölde
en liten flåck kråkor.
20
april 1927. Snön är försvunnen så när som på några fläckar i vårt Solösa.
Allt
är nu öppet, både träsket och salltsjön äro isfria.
Stora
mängder fåglar i träsket. Svärtor har setts i bärgö. Och i skålvik har
setts tio par ejder. Skrakorna har börjat i en hålk i finboda.
Såg
för en några dagar sen sex flygande kajor. Det är en stor mängd starar här
i byn i år. Skatorna har ett färdigt bo på kvarnbärgen.
Jag
har i dag varit på orsons (Olofssons) vesteråker och bredit ut jödsel. Där såg
jag en trätio ärlor, sex kajor och en överflygande flåck gråjäss. Den
utjordes av 23 st fåglar.
Sävsparvarna
är i träsket. Sett en hämpling (hämpling) i Andersons oxeln. Stora skaror måsar
har i dag varit här i byn. Skrakorna har börjat i en av våra hållkar på kåthålm.
Det
har regnat från kl 3 på eftermiddagen till i kväll kl 7. Nu är himmelen åter
nästan målnfri men åvan för skogståpparna på söderöjjen suns (syns) en mörk
målnvägg. Om vinden svänger till söders kommer regnet nog åter till baka.
Såg
i kväll några storspovar flyga över byn. Har sett en enkelbeckasin i vår österäng.
Kommentar
av Ole Andersson: Sollösa är skogskanten mot Söderåkrarna där
träden skuggade åkrarna och där snön låg kvar länge. De äldre hade
ordstävet ”När sista snön har försvunnit från Solösa kan man börja
harva!”
Den
stora oxeln skadades i kraftig storm på slutet av 1950-talet och 1960 sågades
den ned av Anderssons.
24
april 1927. I dag har jag varit till en hålk i finboda. Det var fyra skrakägg i
den. Jag tog ett. Vi har även fått fyra ägg i dag från båda hållkar på kåthålm.
Sett
två sparvhökar i vår skog i dag. En höll på att åta på en fågel där jag
kom.
Sent
i kväll fick 5 skrakägg från labbhålms hållken.
25
april 1927. Svärtorna åro utan för vibberhålm. Sett tre par där. Sädersärlorna
har redan börjat sprida sig kring alla stränder. Strandskatorna har varit här
en lång tid.
Hittat
ett färdigt skatbo på kvarnbärgen. I dag har Ruben (ett år äldre bror) och
jag varit till töftö och letat efter uvboet men vi fann det ej. Men uven såg
vi på blått några stegs avstånd från åss. Vi funno många lämningar av fåglar
såm den tagit på bergen.
26
april 1927. Funnit två kråkbon. Två med två ägg i vardera - ett i nårröjjen,
det andra på ekhålm och ett färdigt på båkskär. På båkskär hittade jag
även ett spillkråks bo med 5 st ägg. Boet var i en avkvistager tårrer gran.
Doppingarna
äro här.
27
april 1927. Nu i mårgon då jag var till fly diket (öster om Vargata träsk -
kallas numera även Storströmmen), såg jag en beckasin i vikvassen vid
vikhålms bärget (alldeles norr på Träsket nära Salminens ”näsjäla”).
Hittade på samma gång ett färdigt skatbo vid gamla skolan.
1
maj 1927. Jag var för en stund sedan till Lövi betet för att leta vipbon, men
fann intet. Senare fick jag höra att Lövi pojkar hade varit dit och tagit alla
äggen före jag kom dit.
En
del kråkor ha legade ägg (ruvning påbörjad). Jag har nu hittat tre kråkbon
i år och Ruben har hittat ett.
Jag
vet en fyra skatbon. I ett av dem är det mycket legade ägg. Det här skatboet
i hagen slutade de av någon anledning att bygga på när det var halvfärdigt.
Såg
i dag två stenskvättor på Lundkvistens nyäng. Brunänderna har för länge
sen varit talrika i träsket. Duvorna ha ägg, björktrastarna har färdiga bon.
4
maj 1927. Har i dag sett två rödstjärtar i lövers backen. I dag har det
varit vackert väder. Ruben har sett uven på Olofsons söderöj. Jag har sett
en duvhök på samma ställe. Det är nu kläckfärdiga duvägg i en hollk.
Kommentar:
lövers backen är Lövbergsbacken (eg. Lögbergsbacken - även kallad
Slusskullabacken) norr på Träsket (Ole Andersson).
10
maj 1927. Stora hagel skurar har kommit hela mårgonen.marken blev vit, men det
hann knapt sluta fören allt var bårtsmält.
Svart
och vit flugsnaparen har kommit för länge sen. Även hämplingarna har kommit.
I
förra veckan hittade jag ett kråkbo på vibberhålm. I dag har jag hittat ett
kråkbo vid Andersons i en åker i närheten av vår nesjäla (strax nordost om
Träsket).
På
gamla skolan såg jag två små fåglar. Jag tror det var rödhake sångare (rödhake).
På
nåröjjen såg jag i dag en sparvhök.
Vi
har skjutit 7 sjöfåglar i år, däribland två svärtor, två brunänder, en
parra (vigg) och en skrakgubbe samt en knipa.
Göken
har ropat för flere dagar sen.
14
maj 1927. Var just till vår österäng. Där har hela våren uppehållit sig
ett par koltrastar. Även i dag var dom där. De flögo högt skrikande tätt
utefter marken. Jag hittade en 7-8 st gamla koltrastbon. Alla i granbuskar några
få cm från marken.
I
några större granar hittade jag en några taltrastbon. Alla gammla utom ett
med 5 st ägg i på Gruners ekedal. Äggen voro litet legade. Jag tog ett därifrån.
Sedan
på hemvägen fann jag ett färdigt mesbo och ett anat bo i ihåliga alar på Nårårds
kapparsan.
Ett
par dåppingar håller på bygger bo mitt får (för) Gruners ekedal.
Det
var en desimeters tjock snö i mårse men på kvällsidan kom solen upp bakom målnen
och snön smälte på en liten stund. Men på natten började det regna.
15
maj 1927. Regnat hela mårgonen. Marken är uppblött och kärr på flere ställen.
I dag har jag varit och letat bon på skogen vår. Jag fann ett halvfärdigt
taltrastbo i en gran vid sjön.
19
maj 1927. Några skolgossar har funnit ett trädkrypar bo i en hålk på skolgården.
Det var 5 st ägg i boet. Ruben har hittat ett ådbo i kåthålms sund med fyra
ägg i boet. Skrakorna har börjat värpa i en ny hålk på vibberhålm. Det är
nu sex ägg i hålken. Tärnorna har synts för några dagar sen.
21
maj 1927. Svalorna äro här. Såg tre i kväll. Nötkråkorna äro i söderöjen
även i år men jag kann ej finna boet. Björktrastarna har mycket legade ägg.
Göktytorna har hörts för länge sen. Det är ett skatbo med fyra ägg i på
andersons ett bete nedanför Olofsons gård. Boet är i ett gammalt äppelträd.
Kommentar:
Det mycket gamla äppelträdet står ännu kvar, berättar Ole Andersson 28.1
2000! - Man borde samla in till en genbank från det trädet! säger han.
25
maj 1927. I dag har jag tillsammans med prästgårdens pojkar varit till träsket
och leta bon. Vi fann tre bon. Det ena av dem är jag nästan säker på att det
är ett gråhake dopings bo. De andra båda voro brunands- och skäg dopings
bon.
Kornknarrens
välsjända läte hörts flere dagar.
I
dag har jag även hittat ett gråmes bo (talltita) vid Villvassa. Beckasinerna
äro även i år i storvassa.
Boet
vid löversbacken, som jag ej viste vad det var för en sårt, har visat sig
vara ett taljmes bo. Det är nu flere ägg i det.
Björktrastarna
ha nu ungar en stor del. Ett strandskat bo, som jag för en några dagar sen
hittade på fagerstrandsudden, har blivit rövat av någon kråka. Kråkorna har
även råffat trastboet på Gruners Ekedal.
28
maj 1927. Regnat både i dag och i går så mycket att ett stort kärr har
bildats på västerängarna. Kärret är så hjupt att man gått kan ro med en
ökstock där. I dag har det besökts av strandskator, fiskmåsar och en sillmås
(silltrut).
På
eftermiddagen gick jag runt träsket. I närheten av klapparbryggan såg jag ett
hackspett och en spilkråka. På vår nesjäla såg jag en beckasin.
Stararna
har haft ungar nästan en veckas tid. Brokiga flugsnaparen (svartvit
flugsnappare) har börjat fara in å ut i hålken vid sundholms grind. Ett par
flugsnapare vistas på vår gård.
Hundratals
svalor vistas nu vid träsket. Några ha redan börjat bygga på prästgårds
bagarstuga.
1
juni 1927. För en par dagar sen var Ruben och jag åter och leta bon i träsket.
Vi funno ett brunands bo och två svarthakedopingsbon. Boet som jag tror är ett
gråhake - åtminstonde stämmer det med äggets längd och bredd. Boet är nu försvunnet.
Det har väl flytit bårt med någon vasstapp.
Vi
fann även ett vigg bo plundrat av kråkor. 9 st ägg lågo kringspridda runt
boet.
4
juni 1927. I dag har jag i sälskap med en annan pojke varit till glosjer och
ekholm för att leta bon. Vi funo ett stenskväts bo med legade ägg i det gamla
huset av sten. På klubsjer fann vi ett rödstjärt bo med tre ägg i.
Kommentar:
Det var smeden Lundbergs hus. Han smidde inne i köket, vilket föranledde
hustrun att flytta därifrån - ”det jällde så ryslit i öronen” (OA).
12
juni 1927. För en några dagar sen var jag sällskap med några kamrater till
Vibberhålm. Där funnu vi ett strandskat bo med två ägg och et rödstjärt bo
i en ihåliger al och ett dopings bo med fem ägg i viken. På hemvägen hittade
vi ett sädersärls bo med 6 st ägg på tåjvo.
Kommentar:
galeasen
Toivo skrotades och kördes i land 1905 i Båthusviken för att bli vrak. Ole
Anderssons farmors far var störste delägare i båten. Toivos ankare ligger på
Salminens gård (OA).
16
juni 1927. Har i dessa dagar hittat alla dessa bon:
ett
grönfinkbo i en enbuske vid vipsleten med 5 st legade ägg, tog två därifrån.
Ett dyligt med ungar på vårt nes. På neset har jag även hittat ett nästan färdigt
törnskatbo. Prästgårdens pojkar har hittat ett nästan färdigt steglits bo.
Fågelen övergav boet. Jag fick ett ägg därifrån.
Jag
har tagit ett ladusvalägg från vår storlada. Hittat ett grå flugsnappar bo i
granlids söderöjjen. Tog ett ägg därifrån.
Hittat
ett bofink bo med ungar och ett gulsparvsbo och ett mesbo med ungar.
I
dag har jag tagit orrägg från ett bo i en enbuske i lökvik. Tog två rödstjärt
ägg från en ihålig björk på samma ställe som orrboet.
Senare
hittade jag ett törnsångar bo i vår nesjäla. Jag tog ett ägg från boet.
Har
hittat ett stenskvätts bo i sjyrkmuren och ett sädesärlsbo i simhuset i lökvik.
Alla
trastarters ungar äro utflugna, likaså starungarna. Och de flesta gråsparvs
ungarna äro utflugna från boena. Det är ett grå flugsnappar bo på sjärhuset.
Skrakor å Änder har haft ungar för länge sen. Även kråkorna har stora
ungar.
Brokiga
flugsnapparena ha legade ägg. En del rödsjärtar ha även ungar.
19
juni 1927. I dag har jag varit med och fört fåren till Vibberhålm. På samma gång
hittade jag ett törnsångarbo på andra sidan mot fjärden på bomarsundssidan.
Det var 5 st ägg i boet. Äggen voro litet legade. På den här sidan hålmen
hittade jag ett rödhakesångarbo i ett grunt hål i en tårrer al.
Hittade
ett färdigt ärtsångar bo i närheten av rödhakesångar boet. Har i dag fått
ett ärtsångar ägg av en skolkamrat från Lövö by. Det är ett stenskvätts
bo med stora ungar i vår källare.
30
juni 1927. För några dagar sen hittade jag ett törnskatsbo bredvid beckersåkers
kullen. Jag har hittat ett likadant på Gruners nes i en enbuske. Det var bara
ett ägg i boet då jag var dit..
Kråkungarna
äro utflugna likaså skatungarna, sädersärlsungarna och taljmesungarna. Alla
sjöfåglarna i träsket har nästan fullvuxna ungar.
Några
skolkamrater från Lövö har hittat ett törnsångar bo med sex ägg på Vikhålmen
(norr på träsket). Äggen voro starkt legade.
10
juli 1927. För en eller två dagar sen fick jag från Prästgården ett
tornsvals ägg. Det har häckat tre par tornsvalor där i år.
1
oktober 1927. Regnar nästan alla dagar. Follket har brått med att få potatisen ur
marken för det blir allt regnigare dag för dag. Det är stort kärr på vesteräng.
Kråkorna flyttar allt mer dag för dag. Ibland kommer även jäss i stora snöplogar
dragande söderut.
20
oktober 1927. Sett en fågel som jag tror är en järdsmyg i vår rishög. Den var
en liten brun fågel med upprättstående sjärt. Den var mycket skygg. Den höll
sig hällst gömd långt inne i rishögen.
Har
även sett en kårp flyga häröver.
Nu
är det en riktiger sjö på Vesterängarna och på kvällarna är det väl en
hundra änder som söka sig dit till natten.
För
ganska länge sen såg jag en havsörn krettsa i kunes.
Tidigt
i juli, fast jag ej kommit ihåg att nämna det, besökte en parra eller vigg
Lundkvistens ankdammen. Den simmade halva dagen med sina små ungar där. Sedan
spatserade den med sina ungar vidare. Antagligen till träsket eller salltsjön.
Senare såg Ruben en vigg med 10 ungar på beckesåkrarna.
Nu
börjar stanfåglarna söka sig fram till gårdarna. Snart har vi den långa
vintern här igen. Men det är ändå en tröst att se gråsparvar å
koltrastar. Taljmesar och skator hoppa muntert omkring på den fråstbetäckta gården
och i de kala träden.
Ibland
kommer en Taljmes på fönstret och hackar så näsvist på rutan och påminner
om att maten är slut på fågelbrädet.
Vintern
skulle vara outhärdlig om man inte hade en enda fågel här under den kalla årstiden.
Jag
blir glad och upplivad då jag hör gråsparvarna kvittra så hemtrevligt i
riskasen och ser en skata hoppa så muntert på ladugårdstaket. Men det finns sådana
mäniskor, såm när dom ser en flåck gråsparvar på gården, gå de efter bössan
och skjuta blått för nöjets skull de oskyldiga varelserna.
Anteckningar
över våra fåglar år 1928
7
januari 1928. En fyra-fem grader kallt. Har varit mulet hela dagen. Men sent på
eftermiddagen började det klarna litet och solen tittade fram mellan målnen. Såg
för en stund sedan en flåck gulsparvar i Olofsons stalldynghög.
Senare
såg jag en flock sidensvansar komma flygande över byn.
För
några dagar eller kanske längre sen har jag sett flere gråsiskor och snösparvar.
Domhärrar, Taljmesar, Skator och gråsparvar ser man dagligen. Koltrastar och
kråkor samt hakkspett, mesar och kungsfåglar ser man mera sällan den här
kalla och ödsliga årstiden.
Det
var unjefär en vecka sen som jag såg en havsörn och en fågel som jag tror
var en bivråk (fjällvråk). Åtminstonde överenstämde det med fågelbokens
beskrivning. Jag har aldrig sett en fågel med så besynerligt usende
(utseende). Den hade stora oregel bundna vita och svarta fläckar på de undre
kråpsdelarna. Den var i storlek med en korp. Både örnen och vråken såg jag
i närheten av skålklåbb.
Både
i går och förgår såg jag stora flåckar årrar i björkar i träsklaggen.
Jag tror det kommer att bli en ricktig korsnäbsvinter i år. Jag har aldrig förut
något år sett korsnäbbar så tallrik som i år. En dag när jag var till nyäng
såg jag en stor flåck större kårsnäbbar komma flygande ifrån sluskulla
skogen och ämnade sig tvärs över landsvägen men råkade komma i tellefontrådarna
och tre av dem föllo döda till marken med brutna nakkar och vingar.
I
går såg jag en hök uppe på liden. I den sista ålandstidningen stod det att
en flåck svärtor (var) så illa medtagna av sjölden så att de blevo fångade
i den lilla isvak som de lågo och simmade i. Dom kunde inte flyga, så förfrusna
var dom. De hade hållit för länge till med flyttningen så att det hade
blivit för sent.
24
januari 1928. Det är väl en några grader kallt i dag. Det har varit sådant väder
som i dag den sista hälften av veckan. Men för en några dagar eller en vecka
sedan, var det 20-22 grader kallt. Men nu för tillfället hörs väderleksraporten
mycket låvande i radion.
Jag
vet ej vart kråkorna tagit vägen i vinter. Jag har ej sett mera än två kråkor
på hela vintern. Kanske dom har flytat bårt varendaste en i vinter. Det har ju
åkså varit en ganska sträng vinter. Ack, vem vet om det väl bli ännu
kallare i februari och mars.
Men
inte önskar jag det. Jag skulle vilja att våren kom så tidigt som möjligt.
Jag
har en gång i vinter sett en snösparv. Gråsiskor ser man vid varje snöfall
eller yrväder, då alla andra fåglar, till ockmed gråsparvarna och
taljmesarna äro försvunna. Då ser man gråsiskorna hänga på tårra tistlar
och nässlor och plåckar i sig så mycket frön satt (så att) dom nästan kan
spricka.
Värre
är det för skatorna att tillfredställa sin ständiga hunger den här årstiden.
Jag har sett när det någon gång har varit slakt i byn (då) har alla skatorna
komit dit och slagits om resterna.
Även
taljmesarna har det nog svårt. Varje gång jag kommer till vedlidret far en hel
mängd mesar från det på en stång upphängda fårskinet. De försöka stilla
sin hunger med att plåkka Talj av skinnet.
En
koltrast brukar taga sin föda från det på sophögen utkastade slaskvattnet.
Gråsparvarna
brukar nästan hela dagen sätta likt ullgarnystan hopkrypta i våra törnrosbuskar.
Men mitt på dagen brukar dom alltid fara till fexdynghögen en stund för att söka
mat.
Domhärrarna
har det nog bättre ställt som i huvudsak livnära sig av trädknopp.
Kårsnäppbarna
har det nog bäst ställt. Gran och tallkåttar fins det ju alltid gått om. I
dag när jag var till skogen såg jag många kårsnäbbar fara högt skrikande
över trätåpparna. Det fins gått om korsnäbbar i vinter.
25
januari 1928. Sett ovanligt mycket gråparvar i dag men inte en enda pilfink. Jag
undrar vart dom har tagit vägen i vinter. Har inte sett en enda.
Tittar
just ut genom fönstret på ett hallft dussin skator som muntert håppa omkring
sökande efter föda.
Sama
väder i dag som i går, varken kallt eller milt.
För
en vecka sedan stod det i Ålandstidningen att skärsnäppor har observerats vid
en åländsk fyr.
26
januari 1928. Har observerat en gulsparv ock en koltrast, hört en flåck
sidensvansar. Sett ovanligt många taljmesar i dag men inte en enda gråsparv.
Solen
skiner bakom tunna måln och det är väl en par grader varmt i dag.
27
januari 1928. Spillkråkor och hakkspett har i dag varit i vår söderöj. På samma
ställe hörde jag en nötskrika. Jag såg många kårsnäbbar fara skrikande över
trädtåpparna.
Snart
måsste jag börja se efter deras bon. I februari eller mars värper dom det
senaste.
I
vår söderöjj hörde jag även en kungsfågel sjunga en härlig vårsång. Jag
har aldrig anat att en kungsfågel kan sjunga så vackert.
Skatorna
börjar se hemlighetsfulla ut. Dom har redan parat sig. Kanske dom börjar bygga
bo snart.
Inte
häller i dag har gråsparvarna synts till på vår gård eller i närheten.
Även
i dag är det varmt och takdråpp.
29
januari 1928. Sett en några björktrastar i dag tillsammans med en flock korsnäbbar.
Vid
Jäderhålms såg jag 6 nötskrikor och en mes.
Koltrasten
har varit på gården flere dagar.
31
januari 1928. I går var koltrasten åter på gården. I dag har jag sett många
gulsparvar vid nårgårds rian. Sitter just och tittar utt genom fönstret på
en flåck gråsparvar i törnrosbuskarna våra.
7
februari 1928. Jämförelsevist milt men hård blåst. Solen har sjinit hela dagen.
Sett många nötskrikor och en nötkråka i vår skog i dag då vi lade ihop
ved.
Man
behöver ej gå i skogen i vinter utan att se kårsnäbbar. Observerat flere
spillkråkor i den här veckan. Sett även en kråka.
I
förra veckan tog en hönshök (alternativt namn för duvök) eller en duvhök
en höna när (nära) Nårgårds och två när Gruners. Men på samma gång som
den andra hönan fick höken sätta till livet. Gruners Janne tog hönan som höken
hade masta övergivit då den observerats av flere personer och band fast den på
en järdesgård.
Höken
kom efter en stund och slog klorna med sådan kraft i hönan så att den måste
försöka äta låss klorna. Men den han det ej fören den blev observerad och
skjuten blått på några få stegs avstånd.
Jag
tog vara på fötterna, vingarna och ståppade åpp huvudet.
Jag
tänkte nog konservera hela fågeln, men den var mycket sönderskjuten och därtill
kommer min ovana att uppståppa, så det blir inget lysande resultat av mina försök.
Vid
Prästgården har flere dagar uppehållit sig en femtio tal sidensvansar.
15
februari 1928. Stark vinter. 16 g i mårse. I går kväll kom det ganska mycket snö.
Det var omkring ett tiotums tjockt snölager i mårse när jag kom ut.
Sett
kråkor både i går och i dag flyga kraxande över kalvhagen. Taljmesarna ha
varit osynliga flere dagar.
För
nästan en vecka sedan hörde jag en taljmes sjunga en vårsång sakta och dämpat.
Den var ej på långt när så vacker och klangfull som deras sång brukar vara
då det är varma vårdagar. Men taljmesarna har väl kanske sjäningar av att
det snart blir vackrare väder.
Skatorna
vistar fortfarande i hagen. Jag har mistankar att dom har börjat bygga bo där
någon stans. En dag när jag kom utt från farstu dörren, flög en skata
skyndsamt från det med några kvistar. I fjol vårast påbörjades boet men som
dom av någon anledning slutade att bygga på. Kanske att dom fortsätter i år.
16
februari 1928. Ett rysligt yrväder hela dagen. Snön ökar mer ock mer och det lägger
stora drivor mot alla föremål som höjer sig åvan marken.
I mårse kom en duvhök och satte sig i ett träd, blått en
tio steg ifrån vår bygning. Den tänkte väl vänta tills den skulle få
tillfredställa sin hunger med en feter tamhöna. Men den (blev) besviken. Alla
hönor voro inne i laddugården och höken blev bårt sjörd.
Duvhökarna
har det nog svårt att få mat. En hök for och tog en höna ine i ett fex i en
by på fasta Åland. Två duvhökar har svårt härjat ett duvslag i närheten
av Bomarsund. Det är tydliga bevis på att dom har svårt att få föda.
Man
hör sällan, ja nästan alldrig att en duvhök tagit någon höna på såmmaren
då det fins gått om andra fåglar. Men på Vintern då alla större fåglar
flyttat bårt, är den tvungen att äta upp Bybornas fjäderfä om den ej föredraga
att svälta ihjäl.
Jag
tycker det är onödigt att skjuta duvhöken när den tagit en höna. Nog kan
man åffra en höna åt höken, bara man inte tager hökens liv med. Då blir
det ju två liv som går tillspillo. Blått och bart i onödan.
23
februari 1928. Har observerat en flåck sidensvansar och en flåck gulsparvar.
För
några dagar var det ända till 20 å 22 grader kallt. Även nu om dagarna är
det fråst om nätterna. Men om dagarna värmer solen ganska bra. Taljmesarna
har ej sunts till i dag.
26
februari 1928. Sett en nötkråka i prästgårdens aspar. Hört spillkråkor trumma på
kapalsan Andersons. Taljmesarna har sjungit både i förgår, i går å i dag.
En hök försökte ta en skata när (nära) Olofsons för några dagar sen.
Kommentar:
Kappalsand är Anderssons skogsområde runt kyrkan (OA).
28
februari 1928. Några grader kallt i natt, flere grader varmt i dag. Taljmesarna
sjunga. Tidigt mårse kom tre kajor flygande söderifrån. Gulsparvar har visat
sig i dag. Kråkor på Kvarnbärgen hela dagen.
3
mars 1928. Likadant väder som förrut. Solen värmer så starktt om dagarna så
snön börjar smälta småningom. Men om nätterna är det 4-5 grader kalt.
Hört
mesar, kungsfåglar och kårsnäbbar sjunga i skogen alla dagar. En flock
sidensvansar har visat sig i byn flere dagar. Taljmesarna sjunga alla dagar så
fort som det är milt. Men tidigt om mårgonen, då solen ej hunnit värma, då
hör man dem ej.
Kråkorna
visa sig fortfarande alla dagar vid Granlids eller på kvarnbärjen.
8
mars 1928. Kråkorna börjar komma i små flåckar. I går såg jag flere flåckar
komma söderifrån. Gulsparvar visar sig alla dagar.
Fortfarande
samma väder. Kallt om nätterna, solsken å varmt om dagarna.
9
mars 1928. Solsjen men ej just något varmt. I middagstiden ådrog sig min uppmärksamhet
ett besynerligt fågelläte från vedbakken. Jag gick jenast dit för att se vad
det var för fågel. Men jag såg länge förjäves in i den ganska stora krakhögen
utan att få syn på någonting fast jag tydligt hörde att den befann sig där.
Till
sist fick jag syn på en liten brun fågel med rätt uppstående sjärt som
ideligen upprepade sitt besynerliga läte. Jag såg jenast att det var en gärdsmyg,
Den hade en otrolig förmåga att gömma sig. Alltid nära marken och hällst i
någon riskas eller gammalt bråte.
15
mars 1928. Några grader kallt i natt. Solsken bakom tunna måln i dag. Våren börjar
komma. Vintern har viserligen övertaget om nätterna, men om dagen för våren
härraväldet och snön smälter sakta men säkert för varje dag som går.
I
dag mötte mig en anjenäm överaskning då jag kom till kalvhagen. En stare
satt i bakken. Då jag kom flög den upp på stalltaket. Där satt den en lång
stund. Sedan flög den österut.
Har
även sett två svartkråkor (råkor) och några gråkråkor i dag.
16
mars 1928. Varmast som det har varit i vår är det i dag. Snön smälter mer och
mer. Halva kalvhagsbakken är bar, men på åkrarna och ängarna ligger det hjup
snö.
En
stare har sjungit halva dagen på Lundkvistens flaggstången. Taljmesar, gråmesar
(talltitor), svartmesar, kungsfåglar och kårsnäbbar har sjungit hela dagen
till ända.
Kråkorna
har kommit i stora flåckar hela dagen. Sett två björktrastar i finboda.
Det
är över halv meters tjock is på salltsjön och ännu tjockare på träsket.
Det ligger ganska tjock snö på isen.
20
mars 1928. Både i går och i förgår blåste det full årkan från söder.
Trots detta komma kråkorna hitflyttande i ganska stor skala. I dag smälter snön
så hastigt att stora kärrbildningar uppstår i alla sänkor.
Nu
är det livligt ute. En stare sjunger alla dagar på lundkvistens gården.
Gulsparvarna sjunger, alla som fins i byn. Även Taljmesarna låter höra av sig
alla dagar.
Det
är härligt att leva när våren nalkas. Är det inte en sann njutning att på
mårgonen hällsas av stararnas sång och taljmesarnas glättiga kvitter?
Då
känner jag en sådan glädje som åt inget annat. Men det fins många mäniskor,
som ej förstå att uppskatta detta.
21
mars 1928. En 2-3 grader kallt i natt, men i dag solsjen och snön smällter.
Redan bara fläckar på landsvägen och tilltårna börjar synas på åkrarna.
Redan
före soluppgången sjöng en stare på Lundkvistens gården. Det har varit 3
eller 4 starar i byn i dag. På eftermidagen såg jag 5 stycken duvor flyga över
byn.
Klockan
6-7 tiden kom en sparvhök flygande rakt på Andelshandelns fönster. Den blev
bedövad av stöten å att den föll till marken. Jag trodde att den var död
men efter en stund flög den upp och satte sig i en björk, där den blev
skjuten. Jag tog vara på vingar och sjärt.
23
mars 1928. Tre starar i mårse. Flera duvor och fyra björktrastar och en kajja
har synts i dag. Gulsparvarna har sjungit ovanligt mycket i dag. Kråkorna komma
varje minut.
Solen
skiner bakom tunna måln. Snön smälter småningom men isen ligger armtjock
alla ställen.
26
mars 1928. En and har våra flickor sett flyga över träsket.
28
mars 1928. Sett tre lärkor på kalvhagsbärget. Jag tror det var sjärpiplärkor.
Sånglärkor eller ängpiplärkor var det absolut inte, det såg jag jenast.
Fyra duvor har jag sett på landsvägen i vesteräng.
31
mars 1928. Kråkorna komma i stora skaror hela dagen. Gulsparvarna sjunga. Starar
har ej setts på en vecka. Två örnar har i dag setts på prästgården.
1
april 1928. Dimigt, disigt, som det har varit hela veckan å det även i dag.
Stort kärr på vesteräng där kråkor vistas. Imårse såg jag starar i byn.
4
april 1928. Många starar i byn, både i går å i dag. Lärkorna komma i stora flåckar.
Sett en kårp och flere råkor. Fem änder i kärret på vesterängarna i går.
Hört
ringduvornas karaktäriskta hohohoo ho hoo i vår skog. Vart man än går, hör
man hundratals gulsparvar sjunga i munnen på varandra, så det är ett rysligt
oväsen.
Någon
Björktrast eller kajja kommer skrikande, flygande över byn då och då. Gråsparvar
å starar har redan börjat utsjämpa sina strider om hållkarna. Ett tiotal
vipor i vesterängs kärret hela dagen.
Stora
flåckar lärkor, björktrastar, kråkor och någon kajja och råka samt en stor
mängd starar har kommit i dag.
Skrakar
har setts flyga över sandö. Ådfågel har observerats i närheten av staden.
Strömarna börjar få små öppningar här och där, men ej nämvärt.
8
april 1928. Starar i varje träd och hålk, redan börjat bygga bo i en vår hålk.
I dom andra håller stararna på att kasta ut det gammla redet. Ett trettio-tal
vipor vistas alla dagar i vesterängskärret.
Kunes
strömen är öppen på tre ställen. Mycket skrakor, knipor och änder i alla
öpningar.
En
sädersärla har setts i staden för en par dagar sen. Bofinkar har jag
observerat en veckas tid.
10
april 1928. Sett ett tiotal sädersärlor på Lundkvistens nyåker. Det är stora
mängder Gulsparvar och bofinkar på vår gård alla dagar.
Kommentar:
det står faktiskt ”Lundkvistens nyåker” i dagboken - men han menar
troligen ”nyäng” (OA).
15
april 1928. Skatorna har ett färdigt bo på kvarnbärjen och ett på Olofsons gård.
Alla strömar öpna. Isarna börjar bli svaga.
25
april 1928. Vackert vårväder alla dagar. Issarna försvinner mer och mer, dag för
dag.
Sothönor
i träskvassen. Svanor, gråjäss, måsar, trutar, Stenskvättor, strandskator
och andra flyttfåglar komma nu för fullt. Svanor och gråjäs kommer sträckande
häröver i kilfårmade flåckar, högljut kacklande. En dag räknade jag 26
svanor i en enda flåck. Ejderna har kommit för länge sen.
1
maj 1928. Kläckfärdiga pärluggleägg i en hållk i finboda. Duvorna har ägg
i en 5-6 stycken. Äggen äro redan legade. Skrak ägg i två hållkar på samma
ställe. Skatorna har ägg. Hittat tre inte ricktigt färdigt byggda kråkbon.
En
kålloni björktrastar håller på bygger bon på en liten skogsdunge i närheten
av båthusviken. Ett par vipor har stannat på vesterängarna. Kanske att dom tänker
häcka där.
Alla
sjöar och träsk har varit isfria redan sista dagarna i april.
6
maj 1928. Härliga vårdagar met varmt solsken alla dagar. Åkrarna börjar tårka.
En del fållk här i byn har redan sått havre å ärter.
Pärlugglan
i hållken i finboda har kläckfärdiga ägg. Sex stycken.
Svärtorna
har kommit. En gärdsmyg uppehåller sig ständigt i finboda på ett risbetäckt
ställe i vår skog.
Kråkorna
har ägg en del. I dag har jag hittat två vipbon på lövi betet i närheten av
märsyndet (marsundet?). I det ena boet var det ägg. I det andra två alla färska
ägg. Stararna har ägg. Göktytorna har jag sett för en par dagar sen, den första
gången för i vår.
13
maj 1928. Hört göken för några dagar sen. Ett par gråsparvar har bo i en hållk
i sjörsbärsträden. Ett annat par i en knut på vår byggning.
20
maj 1928. Regnat flere dagar män i dag är det åter solsken och varmt. Gråsparvarna
har ungar i vår hållk. Även kråkor, skator och starar har ungar.
Hittat
ett taltrast bo med två ägg och många björktrastbon med legade ägg. Hittat
ett ejderbo med 6 stycken ägg. Jag har aldrig förr sett något ejderbo med så
stort antal ägg. Dom brukar alltid ha bara fyra ägg, sällsynt 5 ägg. Boet
som jag hitadde var på en liten hålme i närheten av sandö.
I
dag har en brokig flugsnapparre (svartvit flugsnappare) och en törnsångare
sjungit på vår gård.
I
går såg jag en lom flyga lågt över träsket.
Svalorna
har kommit, sommaren är snart här.
7
juni 1928. En brokig flugsnappare har 4 ägg i en hållk på vår gård. Gråsparvarna
har ägg på andra kullen i flere av mina hållkar.
För
några dagar sen hittade jag två rödsjärt och ett brokigt flugsnapparbo.
Starungarna äro redan utflugna ur sina hållkar. Det är bara en två-tre hållkar,
som ännu äro bebodda. Så snart är stararnas saga all för i sommar igen.
Jag
hörde en gubbe här i byn som sade att han tyckte att stararna äro ena struntfåglar,
som ej äro här längre tid. Men den mäniska som säger så, förstår ej att
uppskatta den lilla härliga tid då man redan före soluppgången möts av
stararnas och taltrastarnas härliga sång och gökens bekanta galande. Eller då
man en stilla vårmårgon sitter ute i naturen och hör på rödhakesångarens
vackra sång i skogens dunkel eller då man lysnar på lärkans drillande högt
ovanför sitt huvud.
Uppe
mot den blåa vårhimlen ser man en liten märkesprikk som höjjer sig allt högre
och högre tills den åter sänker sig. Då ser man att det är en sånglärka
och man hör det vackra drillandet komma allt närmare och närmare och den
lilla lärkan kommer på fladrande vingar allt lägre och lägre tills den en
50tio meter från marken upphör att fladdra med vingarna ock störtar sig som
en pil mot marken.
Men
just som den når marken, breder den åter ut vingarna och dalar sakta ned på
marken, för att åter om en stund höjja sig drillande upp mot den blåa vårhimmeln.
Det
är en så sjön tid att man aldrig till fullo lära sig uppskatta den.
Om
tillexempel stararna inte kommer hit nästa vår, nog tror jag att den där
gubben som sade sådana klandrande ord om stararna, skulle tycka att det inte
var något värde med våren när man inte hörde stararnas glättiga sång.
Så
måste han tänka om han inte alldeles har förlorat sin kärlek till naturen.
Varje
mäniska har ifrån början en mer eller mindre kärlek till naturen, men de
flesta förkvävär den och åffrar intt en enda ledig stund att närmare försöka
lära känna naturen och vad den har att bjuda.
10
juni 1928. Ett sädersärls bo med 5 ägg i Olofsons båthus. Björktrastar och
mesar har ungar. Kråkorna har nästan fullvuxna ungar, likaså skatorna. Alla
sjöfåglar har stora ungar.
20
juni 1928. Hittat ett sångarbo med 6 stycken ägg. Jag tror det är trädgårdssångar
bo.
25
juni 1928. Hitta ett Rödvingetrastbo med 6 stycken ägg i närheten av Lövi
kobetet där viporna brukar värpa. Fågeln var mindre än andra trastar,
betydligt mindre än björktrasten och den hade tydliga röda fläckar på
vingarna. Boet var mindre än andra trastarters bon och helt och hållet bygt av
gräs. Även äggen äro betydligt mindre än björktrastens. Annars ganska lika
till färjen.
Jag
gav märke till att Rödvingetrastens sång är nästan lika vacker som
taltrastens.
10
juli 1928. Hittat ett koltrastbo med fyra ungar på Vibberhålm och ett taltrast
med 5 stycken ägg. Det är ett sjäggdoppingbo med tre ägg i Viberhålmsvassen.
Det
är laddusvalsbon både i stora och lilla ladan. I vår stora lada är det redan
små ungar men i lilla ladan är det ej ägg ännu.
På
Mejeriet i Vårdö är det ett 40 tal hussvalsbon. Och ett 20 tal dylika på Prästgårdens
bagarstuga.
Taljoxarna
har fullvuxna ungar i en ihåliger staketstållpe i Lundkvistens grönsaksland.
Lilla
hakkspettet (mindre hackspetten) har ungar i en al på prästgårdshålmen. Göktytan
har ungar i en hållk när Arvidmattsons.
Kommentar:
Arvid Mattsson var arrendator på Prästgården men flyttade 1923 till Vargata
och Katrinas tomt, norr på byn - övre byn som vi sa (OA).
5
augusti 1928. Hittat ett kornknarrbo med 12 stycken ägg på vår västeräng.
Kornknarren övergav boet därför att gräset kom bårt då vi slog med slåttermaskin.
Äggen är litet legade men duger bra att sätta i samlingen.
Nötkråkorna
vistas fortfarande i vår skog. Har även sett utflugna nötskrikungar i vår
skog.
Svärtorna
har stora ungar, gräsänderna har redan börjat komma upp till ängarna om nätterna
för att söka mat. Laddusvalungarna äro utflugna ur sina bon, likaså
hussvalungarna äro utflugna.
12
oktober 1928. Kråkorna flyttar bårt för fulla muggar alla dagar. Har sett en väldig
flåck grågåsar draga häröver. Det var över 100 stycken fåglar, som flögo
i en väldig snöplog. Det har flyttat piplärkor en längre tid. De flesta av
stanfåglarna börjar visa sig i byarna.
Anteckningar
över våra fåglar år 1929
10
januari 1929. Klarväder men ganska stark köld. 5 grader kallt visar termometern i
dag.
Hitills
har det varit en besynerlig Vinter. Det regnade så sent som till en
vecka för Julen. Sen i Juldagarna kom det ett par tums tjockt snölager och det
ligger fortfarande kvar både i skog och mark.
Det
håller knappast att gå Vibberhålm. Bomarsundsfjärden är fortfarande isfri.
Denna
vinter är även säregen även i fågelvärlden. En händelse som ingen här på
trakten förut har observerat är det att skrakarna i en otalig mängd ligger
och simmar i alla fjärdar, som dom gör. I vinter ända i januari månad. Förr
om åren har det aldrig synts en enda skraka efter novämber månad.
Och
så en annan händelse som så vitt jag vet aldrig förr har observerats på Åland,
är det att i Vinter har strömstaren setts i Mariehamn och i Finström,
sittande på iskanten vid öpningar och då och då dykande ned i det iskalla
vattnet sökande efter föda på sjöbottnen.
I
Vinter har det synts en ovanlig mängd sidensvansar och björktrastar flygande
från rönn till rönn, ätande rönbär i alla rönnar som fins.
20
februari 1929. Disikt väder, 14 grader kallt och en par fot tjock snö. Varit mycket
kallt en längre tid, mycket kallare änn vad det är i dag.
Fåglarna
har det mycket svårt att få mat nu då det är så kallt. Det ser man bara
igenom det att koltrastarna, som annars äro så rädda fåglar, har jag flere gånger
sett i fexlånan och ladan och dom flögo ej ut fast jag gick blott en par steg
från dem.
Allt
detta tyder på att även dom får frysa och svälta i så hög grad att dom ändrar
sina gamla vanor.
21
februari 1929. Ganska stark köld, västlig vind.
För
en par veckor sen såg jag två gulsparvar i vår dynghög tillsammans med en flåck
gråsparvar. Annars har inte en enda gulsparv synts till i Vinter.
Både
Nötkråkor och nötskrikor har jag observerat i vår söderöjj hela Vintern.
Jag
har sett många kungsfåglar och mesar i skogarna i vinter men blått några
enstaka kårsnäbbar. Det ser ut att inte bli kårsnäbbsår i år liksom i fjol
vintrast.
I
dag har vi varit till österängen och lagt ihop råved. Där hörde jag både
gråmesar och svartmesar sjunga vackra vårsånger.
Det
har inte setts en enda kråka till någonstans i vinter, annars brukar det alla
år stanna några gamla kråkor i varje by över Vintern och alltid visa sig
tillsammans med skatorna då någon slaktar i byn.
Jag
har sett flere spillkråkor men ej ett enda hakkspett i Vinter.
27
februari 1929. Mycket kallt, 21 grader i dag. Det har nu på över en månads tid blått
en par dagar varit under 10 grader kallt. En par tre nätter var det 28 grader
kallt, en natt 29 grader. Annars har temparaturen växlat mellan 15-25 grader
kallt hela tiden.
Det
är en ganska ovanlig kall vinter. Fållket försjyler sig och ligger sjuka,
flere i varje gård.
I
dag på mårgonen såg jag en stor flåck gråsparvar i körspersträden. Då tänkte
jag: - dom har nog svårt att få mat nu då fållket ej ger hönsen mat ute på
grund av den starka, ihållande kölden. Därför gick jag och spikade upp ett fågelbräde
utanför kammarfönstret.
När
jag gick från häbbret med mat till brädet, då flögo gråsparvarna och satte
sig i äppelträden.
När
jag kom in gick jag och tittade ut genom fönstret på fågelbrädet för att se
om dom vågade sig dit och äta.
Efter
en stund kom det två taljmesar på brädet och åt av maten, allt vad dom årka.
Men gråsparvarna visade sig vara mycket försiktiga och vågade sig inte på brädet,
fast en stor flock satt i en törnrosbuska blått en par meter från fågelbrädet
med den låkkande maten.
Men
som jag tittade ut igenom fönstret kom en koltrast och satte sig i ett äppelträd
en 5 meter från fönstret. Den tittade en stund på de på fågelbrädet
spatsernade taljmesarna och så flög den och satte sig i samma törnbuske som
gråsparvarna.
Där
satt den en stund och såg på brädet, men maten blev för låkkande för den
stackars, hungriga fågeln. Den flög och satt sig på brödet. Först satt den
en lång stund aldeles orörlig, likasom rädd för sin egen järvhet. Men så började
den äta allt vad den kunna.
Då
skulle ni ha sett! Det blev ett rysligt liv i gråsparvsflåcken. Nu voro dom ej
försiktiga längre. Dom tänkte: - när den där svarta gynnaren vågar sig på
brädet, då vågar vi också.
Så
dom börja skrika och kvittra i munnen på varandra och flögo upp mot fågelbrädet
och klängde sig fast i brödkanten lik hakkspetten och flacksade med vingarna för
att driva bort den där svarta otäckingen som dom var rädda att skulle äta
upp all mat för dem.
Men
det lyckades ej för dem. Koltrasten, det var en en vacker hane, satt lungt kvar
på brädet för att stilla sin hunger. Då och då tittade den upp från maten
och såg liksom förvånad på gråsparvarna, undrande varför dom väsnades så
faslit.
Men
när koltrasten fått äta sig mätt och flög från brädet, då stårmade gråsparvarna
dit och ricktigt slogs om maten.
28
februari 1929. Ganska stark köld. Även i dag har koltrasten varit på fågelbrädet.
Likaså gråsparvarna, annars ingenting nytt.
1
mars 1929. En par grader varmt. Dråppar från taken. Hört taljmesar ock
gulsparvar försöka sjunga vårsånger. men det var inte den klara tonen som
dom låter höra längre fram på våren. Men vi kan inte mera begära av dem, då
det i dag är första dagen på vårmånaderna och snön ligger flere fot tjock
på marken. Och dessutom är det i dag den första milda dagen på över en månads
tid.
Skatorna
börjar se hemlighetsfulla ut. kanske dom håller på att se ut boplattser för
den kommande våren.
Gråsparvar
och taljmesar har hela dagen besökt fågelbrädet. Koltrasten har varit på vår
gård nästan hela dagen. Således går koltrasten blått om den är yterst
hungrig på fågelbrädet.
Kråkorna
äro fortfarande totalt försvunna.
12
mars 1929. Varit en veckas tid som termometern visat från 5 grader till 20-21
grader kallt.
Men
12 mars randades med 3 grader varmt. Senare på dagen eller i midagstiden var
det en 16-17 grader varmt.
Snön
har i dag smällt otroligt hastit. Det är stora bara fläckar på alla åkrar
och ängar och på flere ställen på landsvägen återstår nästan ingen snö.
I
dag när vi var i skogen och högg sågstock, hörde vi kungsfåglar och mesar
sjunga vackra vårsånger.
Kråkorna
har kommit. Sett flere stycken i dag och hört dem kraka upp sina råstiga
strupar.
16
mars 1929. Solsken och varmt. Snön smälter bort. Det är nu inte snö. Bara i
dikena och vid gärdesgårdarna. Vägen är nästan bar överallt men strömmarna
äro ännu belagda med fotstjocker is.
Har
ej sett till några andra flyttfåglar än kråkor, som i dag kommit
hitflyttande i större mängd än förr om dagarna.
18
mars 1929. I mårse när jag kom ut kände jag genast att det var vår i luften.
Det var mycket tung och kvav luft och över det hela vilade det en för alla mäniskor
förnimbar vårstämning.
Jag
tänkte genast när jag kom ut på mårgonen: - i dag blir vi säkert överaskade
med någon ny flyttfågel. Mycket riktigt. Så fort solen kom upp över skogståpparna,
kom många kajjor tillsammans med kråkflåckar, högt skrikande över
kalvhagen, flygande i östlig riktning.
Men
i midagstiden, då kom den stora överaskningen. Då jag stod och högg ved på
kalvhagsbakken, kom tre starar flygande över mitt huvud och satte sig på
Lundkvistens gården. Där satt dom en stund alla tre i ett hökt träd. Men
efter en stund flög en av dem ned till en av hålkarna i stora eken och där
satt den nästan hela dagen och småsjöng så nerdämpat, som dom brukar sjunga
i början som dom är här om vårarna.
19
mars 1929. Solsken och gassande varmt. Snön smälter allt vad den hinner. Sett
även i dag stararna på Lundkvistens gården. Gulsparvar, taljmesar, gråmesar,
svartmesar samt kungsfåglar sjunger sina vårvisor dagarna igenom. Och spillkråkornas
trummande hörs skalla i alla skogar. Således håller spillkråkorna på parar
sig nu som bäst.
Skatorna
håller på bygger bo på kvarnbärjen.
23
mars 1929. Regnat i natt. Nästan ingen snö kvar mera. Stararna, sett 5 stycken
i dag, har sjungit hela dagen på Lundkvistens gården. Spillkråkorna trummar
hela dagen. En spillkråka har hela dagen trummat på en plåthålk i kunes, så
det hördes på flera kilometers avstånd.
Gulsparvarna
å taljmesarna har sjungit ovanligt flitigt i dag. Kråkorna kommer en och en
hitflyttande och anonserar sin ankomst med sitt sträva kraxande.
Det
börjar bli små öppningar i kunes strömen.
Underligt
nog har jag ännu ej observerat några lärkor.
Anteckningar
över våra fåglar våren 1930
19
mars 1930. Sett en stare i dag. Då jag kom ut i mårse hörde jag en klar
visling åtföld av kvitter samt knäppningar med vingarna (knäppningarna är
ett av starens läten, men den knycker med vingarna så att man kan tro att
ljudet kommer från dessa). Då förstod jag genast att det var en stare som sjöng
och när jag tittade över till Lundkvistens, såg jag en stare sitta i en björktopp
vid körbron.
Det
har varit en egendomlig Vinter i år. Varit snöföre blott en vecka. Anars
barmark och milt. I slutet på februari var det 18 grader varmt en dag.
Det
har ej varit körbar is till Bomarsund i år. Knapt gångbar en veckas tid. Har
ej varit kallare än 10 grader någon dag i vinter. Annars mest någon grad värme.
Egendomligt
nog har ej många flyttfåglar visat sig ännu. Såg en flåck duvor för en några
dagar sen Har ej set duvor sen dess.
Duvorna
brukar, liksom kajjorna, annars vanligen visa sig 2-3 mars. Milda vintrar, lika
som i år, brukar dom visa sig sista dagarna i februari. I år såg jag duvor första
gången i midden av mars. kajjor har jag ej sett ännu. Inte en enda lärka har
jag observerat ännu. Skrakor och knipor har ej varrit bortflyttade i vinter,
emedan det var isfritt enda in i februari och strömmarna har varit öppna hela
tiden som fjärden var isbelagd..
Jag
kom på en havsörn i vårdö skogen då jag var ut jagt för en par månader
sen. Den satt i en grantopp på en 30 stegs avstånd från mig. Litet tidigare såg
jag örn i en trädtopp vid vipsleten på blått 15 stegs avstånd. Jag stod en
stund orörlig och såg på den ståtliga fågeln med den väldiga, krökta näbben
ock de kraftiga gripklorna.
Men
den fick syn på mig ock bredde ut sina väldiga flygplan till flykt och flög
bort med långsamma, majistätiska vingslag, bårt över skoga och bärg.
För
mig var det en upplevelse att två gånger få se fåglarnas konung på så nära
avstånd.
Det
är sällan man får se örnar här fast två par häkkar på vårdö. Ett par i
Vårdö skogen och ett par på Balderöjjen. Boen äro i höga furor.
Att
man får se örnar så sällan, fast dom häkkar på lilla vårdö landet, beror
på att örnen är en ödemarkfågel, som älskar sådana ödsliga och bärgiga
skogar som vårdö skogen. Och på sina jaktfärder behöver den ej fara över
byarna på vårdölandet emedan vårdöskogen med sina karga och branta stränder
stupar ned mot en vidsträckt fjärd med kobbar, sjär och hålmar i vilken det
fins rikligt med sjöfågel och fisk. Och där har den sin jaktmark.
Jag
har flere gånger sett örnar flyga där ute åvanför kobbarna, men det är sällsynt
att få se en örn på nära avstånd. Ibland kan man nog få se en örn komma rätt
åvanför ens huvud men då svävar den för de mesta i vida sirklar ända vid målnen
så den ser ut som den skulle vara av en kråkas storlek.
Och
kråkorna, som man nästan alltid ser flyga argt skrikande omkring den, ser ut
som små svarta prickar. Det är väl att örnen förstår att hålla sig på
avstånd från mäniskorna, för annars skulle den länge sen ha blivit utrotad
av okunniga och mordlystna människor, vilka det fins så gott om överallt.
För
en 5-6 år sen häckade en pärluggla i en ihåliger gran på Lundkvistens
Vibberhålm. Men så en vår sköt en mordlysten mäniska den sällsynta fågeln,
tog och kastade den i en buske och där fick den ligga och ruttna!
29
mars 1930. Duvorna ha kommit. Sett ganska många. Detär en 12-13 starar i byn.
Skatorna har börjat bygga bo i en tall vid Granlids.
9
april 1930. Öppet från Byhålm till en bit förbi Granör (troligen Gröna ören).
Det är även öppning vid Ekhålm.
Byhålms
Martin (hade sitt barndomshem hos Strömbergs nära Steget) har fått ägg i en
skrakhålk, men det har ej synts många sjöfåglar i öppningarna. Det beror väl
på att det en lång tid har varit stark vinter om nätterna.
Det
fins inte många starar i byn ännu, högst en 15-16. Lärkorna har synts en
vecka sen. I dag har jag sett flere lärkor på Olofsons främre ängen (mitt
emot Salminens, på andra sidan vägen).
18
april 1930. Mycket varmt. Det är över 40 starar i byn. Hört taltrastar sjunga i
vår skog. Såg även en nötkråka på samma ställe. Duvorna har två ägg
redan i en hål i finboda. Träsket är öppet. Det har kommit skrakor, knipor,
änder och ejdrar. Sent i kväll, då vi var till grundsunda med smördrittlar,
hörde jag en strandskatas känspaka klopik ovanför mitt huvud, men jag kunde
ejj se den på grund av mörkret.
Lärkor
komma alla dagar i mindre flåckar hitflyttande. Har även observerat bofinkar för
flere dagar sen. Dom sjunger nu redan i alla skogar.
21
april 1930. Snögat och blåst orkan, både i går och i dag. I går var det 6-7
grader kallt. I dag är det 7 grader. Det lilla av isen som återstår, rivs i
dag åpp av stormen och kommer vräkande i stora flak ock mals sönder mot stränderna.
I
går såg jag ett par skrakar och ett par änder i båthusviken. I dag är det
ett par tums tjockt snölager på marken.
25
april 1930. Återigen barmark. I dag har jag sett sädersärlor, trutar, måsar,
strandskator ock knipor samt skrakar. Skrakorna har börjat värpa i flere av
Gruners hållkar.
Alla
andra fjärdar äro isfria utom granö fjärden på villken det ligger tjock is.
Jag
har hittat kråkbo med 5 st ägg vid vår nesjäla. Träsket är fullplåskat
med gräsänder, brunänder, krickor, sothönor och viggar eller parror.
Skatorna har ägg i boet på kvarnbärjen.
Jag
har sett en vipa vid nyängskärret.
2
maj 1930. Sett en trana på Lövö betet, som vi kallar vipsleten. Det var en
ovanlig syn på dessa trakter att se den väldigt stora fågeln med sina långa
ben spatsera i kärrkantens tuvor, blått en 20 steg från enbusken bakför jag
var gömd.
1
juli 1930. I dag har jag hittat ett Svärtesbo med åtta stycken ägg i kärret
mitt i skogen mellan Påvals ock vår Vibberhålm.
På
samma gång hittade jag en ny art, nämligen koltrast, som jag ej haft förrut
(Runar menar att han ej funnit bo med ägg tidigare). Boet var lågt i en stor
enbuske på Påvals hålm mot Abrams örs sidan. Det var större än björktrastens
ock bygt av gran med inblandad enbark. Äggen betydligt större än björktrastens
och med mörkare bottenfärg och fläckar.
Koltrasten
låg på, då jag fann boet. Stod jag en lång stund och såg på den sotsvarta
fågeln på blått ett par stegs avstånd. Till sist flög den av och, liksom
koltrastarna bruka, flög den tätt utefter marken och in i dom tättaste snåren.
Jag
gick fram till boet i vilket det var 5 stycken ägg. Jag tog två därifrån
till min samling.
* *
*
Vargata
den 16 mars 1929
Jag
skall nu i den här boken teckna upp hur och var jag erhållit mina ägg, så
jag inte glömmer bort det.
Ejdern.
Ägget är taget från lågt grund i närheten av biskopsten i hulvik. Albin och
jag for dit en söndag den 24 juni. Det var väl en 7-8 år sen. Då vi
landstego på nämnda grund flögo tre ådor bullrande av sina reden i vilka kläckningen
just pågick. I ett av bona var det ett rötesägg. Det är det ägget som jag
har i samlingen.
Havstrut.
Ägget har jag erhållit av en karl på idhålm. Således har jag ej ännu själv
hittat den fågelns bo.
Tordmulen.
Även detta ägg har jag fått från sjärgården.
Svärtan.
Ägget har jag fått av bror Albin. Han har hittat det i enbuskar på ett större
grund.
Sillmås.
Ägget har jag erhållit från sjärgården. Jag måste hitta själv alla sårter
som jag fått av andra, så att jag lär mig bettre kunna fåglarnas bon ock
vanor.
Storskraken.
Ägget är för många år sen taget från en hålk i Vibberhålm.
Småskraken
eller prakkan. Ägget är taget för
4-5 år sen ur en skjuten prakkhona. Den blev skjuten av bror Uno, då den
skulle i land och värpa.
Knipan.
Ägget
är taget för en 9-10 år sen ur en hålk i finboda. Då värpte dom där men
nu värper dom ej någonstans i närheten av Vårdö.
Parra
eller vigg. Ägget är taget från träsket
här i Vargata.
Brunand.
Ägget är taget från att träsklikt kärr i lövi lökvik. Dena fågel häkkar
även talrikt i Vargata träsk.
Gräsand.
Ägget är taget från en enbuske på ekhålm. Det var plundrat av kråkor så
att blått ett ägg var helt.
Fiskmås.
Ägget är taget från en hög sten ute i vattnet på andra sidan Vibberhålm.
Tobisgrisslan.
Ägget är taget från biskopsten på samma gång som jag tog Ejderägget.
Strandskatan.
Ägget är taget från andra sidan Vibberhålm på Nårgårdens udde.
Orre.
Ägget är taget från en enbuske i lökvik (Vargata Lökvik). Det var tolv ägg
i boet.
Sothönan.
Ägget
är taget från träsket.
Sjäggdopping.
Jag har tre sådana. Två äro tagna från Vibberhålmsvassen. Ett från Vargata
träsk.
Hönsägget.
Är
taget ur vårt hönshus.
Tornfalk.
Ägget är av dals Rålf (Rolf Dalén) taget från Vårdö skogen. Jag fick det
av honom.
Rödbena.
Ägget är taget från en tuva i ett kärr på Vipsleten i Lövö lökvik.
Kråkan.
Jag har flere sådana som äro så gammla så jag ejj mins var dom äro tagna.
Men ett av dem, ett egendomligt ägg föresten, det är högblått utan prikkar,
är taget från gröna ören i finboda.
Fisktärnan.
Ägget är från en kobb vid södergranö.
Skogsduvan.
Ägget är för många år sen taget från en hålk i finboda.
Ringduvan.
Ägget är taget från boet vilket var beläget i en granklyka på en hög gran
i vår skog.
Pärlugglan.
Ägget
är taget 1928 från en hålk i finboda, där ugglan har häkkat i många år.
Småfläckig
Sumphöna. Jag fann boet, vilket i dessa trakter är yterst sällsynt, i träsket
för en 4-5 år sen. Det var åtta ägg i boet. Jag tog både åt Olofsons Paul
och Albin och mig varsitt ägg till samlingarna.
Kornknarren.
Jag har 4-5 stycken ägg. Äro tagna ur två bon. Ett på vår vesteräng och
ett på Nårgårds.
Enkelbeckasin.
Ägget är taget från en tuva i villvassa.
Kommentar
av Freddy Gustavsson: Villvassa kallades även för Helvitespotten.
Skatan.
Äggen äro tagna från ett bo i lilla ledet och ett bo på kvarnbärjen.
Björktrast.
Äggen äro tagna från slusskulla.
Nötskrika.
Ägget är taget från en gran i vår skog.
Staren.
Ägget är från en hålk i finboda.
Taltrasten.
Äggen äro, ett av dem taget från en al i södergranö, det andra från stenhålm.
Mindre
strandpiparen. Ägget är från en sandstrand i Lövö lökvik.
Törnskata.
Ägget
är från en enbuske i lövi lökvik.
Gråsparven.
Ägget är taget från Gruners gamla halmtak.
Gulsparven.
Ägget är från skeppenhålm (skogsdunge på höger hand innan man kommer till
Vargata by).
Gråhakedopping.
Ägget är från träsket.
Svarthakedopping.
Från samma ställe.
Sädersärla.
Från gamla vrak (Toivo och Jenny hette två av dem, berättar Ole Andersson).
Stenskvätta.
Från
källaren vår.
Bofink.
Från
slusskulla (ett slätt och fint berg som vargataeleverna gick över, sedan norr
om Träsket på väg till skolan).
Laddusvalan.
Äggen från årsons (Olofssons) båthus och vår stora lada.
Taljmes.
Från ett ihåligt appelträd.
Rödhakesångare.
Ägget från Vibberhålm.
Rödsjärten.
Från
prästgårdshålmen.
Göktytan.
Från
orsons (Olofssons) skog.
Brokig
flugsnappare. Från hellmis en hållk.
Kommentar
av Freddy Gustavsson: i Sandbacka bodde Helmi Abrahamsson.
Grå
flugsnappare. Från vår skog.
Trädkryparen.
Ägget från nårgårds skogen.
Blåmesen.
Från Österängen.
Gråmesen
(talltita). Från nysleten (åker
efter Skeppenholm innan Vargata).
Svartmesen.
Labbhålm
(en dunge nära ångbåtsbron vid Båthusviken).
Hämplingen.
Ägget är från en enbuske vid Nårgårds rian.
Rosskarl
(roskarl) och större strandpipare. Båda arter från Ledöra.
Stiglits
(steglits).
Från en tall vid mejeriet är Ägget taget.
Törnsångaren.
Ägget från Vibberhålm.
Trädgårdssångaren.
Från bekkesåker Olofsons.
Tornsvala
och
hussvala. Båda arter från prästgården.
Grönfink.
Ägget från en enbuske i Lövö lökvik.
Spillkråkan.
Ägget från en tårrer gran i båksjär (Bockskär).
Ärtsångare.
Från Lövö påjkar har jag fått det ägget.
Rödvingetrasten.
Ägget är från en kulle med enrisbuskar i närheten av Lövö nårröjjen.
Vipan.
Från den av oss kallade vipsleten är ägget taget.
Godby
den 6-10.12 1999
Göran
Andersson
Bergvägen
12
22410
GODBY
ÅLAND
