(Dagboken redigerad av Göran Andersson, som också skrivit kommentarer. Texten får ej användas i kommersiellt syfte. Göran Andersson har ensamrätt på kommentarerna).

RUNAR SALMINEN 1927-1930

Runar Salminens dagboksanteckningar åren 1945-55 presenterades i Nya Åland 12 september 1996 (Kulturen, sid 8: ”Runars naturanteckningar värdefull dokumentation”).

I samma nummer av Nyan (sid 2) publicerades första avsnittet av anteckningarna. Därefter följde avsnitt varannan vecka fram till och med 9 maj 1997. Runars anteckningar var sammanställda, redigerade och kommenterade av Göran Andersson.

Runar föddes 14.11 1912. Han var alltså endast 14 år då han började göra naturdagboksanteckningar år 1927! Runar lade ner sin penna för gott den 23.2 1989.

Runars äldre bror Albin, skrev dagbok åren 1922-24. Han kallade dem för ”Anteckningar om våra fåglar”. Albin Salminen presenterades i Nya Åland den 16 december 1998 (sid 16-17) av systerdottern Christina Nordgren-Siivonen. Första avsnittet av Albins dagböcker publicerades den 24 december 1998 och därefter ungefär varannan vecka fram till och med den 14 maj 1999. Även Albins anteckningar var sammanställda, redigerade och kommenterade av Göran Andersson.

(kommentarer av Göran Andersson)

(uppgifter av Ole Andersson 28-29.1 2000)

1927

16 mars 1927. Vinter i natt men det härligaste vårväder i dag. Isarna bli svaga, det håller ej att gå till fartugerna (fartygena) i båttusviken (Båthusviken) men det håller att gå till bomarsund ännu. Alla strömar öppna och det börjar bli dåligt vid landflöderna.

Lärkorna drilla, domhärrarna, taljmesarna (talgoxarna) och gulsparvarna sjunga dagarna om.

Två duvor (troligen skogsduvor) kom för en stund sedan med vinande flygt över byn och satte sig på storåkrarna.

Även i skogen är det livligt. Mesarna, kungsfåglarna och kårsnäbbarna sjunga och trädkryparena fara fint pipande mellan träden.

Nu i kväll såg jag en stare fara över Lundkvistens nyäng (ligger väster om Träsket). Den flög österut.

17 mars 1927. Solsken och varmt. Blåsigt på kvällsidan. Fyra starar har i dag synts i byn. Lärkorna komma hela dagen.

Det är en ganska stor öppning vid Ekhålm, ock Kunes strömen är öppen på två ställen.

18 mars 1927. Solen skiner bakom tunna måln och det är ganska varmt ute. En stare var tidigt i mårse och besökte en av våra hålkar här på gården.. Och på Lundkvistens gården har åtminstonde en fyra fem stycken vistats i dag.

Har i dag sett en bofink i en björk vid andelshandeln, således har vi att vänta dem i större mängder nu om dagarna. Det är en ganska stor mängd starar här, men ännu större mängd gulsparvar som sjunga oavbrutet dagarna igenom. En del har redan slagit sig ner i skogen.

Nu i kväll såg jag en flåck änder. En sillmås (silltrut) och en fiskmås har synts.

20 mars 1927. Tidigt i mårse kom det många starar, lärkor och bofinkar. I middgastiden såg jag några orrar komma flygande över byn. Två duvor observerade jag i dag och en blåmes i en björk här i närheten.

Isarna äro öppna här och var. Och skrakar (storskrakar), knipor och änder (gräsänder) äro i öppningarna. En hök eller örn har i natt (berguv?) tagit en gräsand i Nyängs kärret. Jag kommer just därifrån och har varit och sett på de kvarlämnade resterna. Det enda som var kvar var vingarna, skelettet och fötterna (tyder på hök)

21 mars 1927. Litet blåsigt anars jämförelsevist vackert väder. I dag har ännu fler starar kommit. På kvällsidan var jag till strömen och då hörde jag en taltrast (troligen en dubbeltrast eller en koltrast) sjunga i vår östäng.

22 mars 1927. Både i dag och i går har det varit flere grader kallt. I går såg jag en några starar, men i dag inga. En sparvhök kom för en stund sedan flygande tätt utefter marken över vår gård. Sedan satt den sig i närheten av vår vesteräng.

Kärret på ängarna är nu utttårkat utav den förut rådande solvärman. En koltrast har hela dagen varit på gården.

26 mars 1927. Solsken men på grund av den rådande nordliga vinden är det gånska kallt.

27 mars 1927. Likadant väder som i går. En stor öpning vid gröna ören och en ännu större i steget (där stora vägen och bron går över till Listersby). Det är även öppet från ekhålm till kunes. Hela fjärden är öppen utom vid stränderna. Sjöfågeln äro allmän i dessa öppningar.

28 mars 1927. Marken vit av ett tunt snölager som har fallit i natt. Sett en stor flåck lärkor samt en flåck bofinkar. Jag var i dag till finboda och tog upp krokar. Såg då att öppningen vid gröna ören blivit hälften större och några små har gått upp i natt en bit därifrån.

Jag var även upp till vår hålk på orsons (Olofssons) skogen. Dom (storskrakarna) har ej börjat i den ännu, men det var ett gammalt ägg sen i fjol vårast i den. Jag tog bårt det för annars börjar dom ej i år.

Hörde bofinkar sjunga i dag.

29 mars 1927. Snögat hela dagen. Håller på ännu i kväll, så att det har blivit ganska mycket snö på marken. Underligt nog har stararna visat sig i dag. Såg väl en 33-40 stycken på marken i kalvhagen.

En pilfink satt på hålktaket vid Gruners blå grindar. Har ej sett någon lärka i dag.

30 mars 1927. Småsnögat hela dagen. Och i natt har det snögat rysligt mycket för i mårse var det en tiotums ljupt snölager på marken. Nu senare på dagen har det blivit blitt å varmt.

Såg just 37 lärkor i en flåck vid Andersons rian. Det är nog svårt att få något att äta för dem nu. Har i dag sett många starar över allt på åkrar och ängar.

31 mars 1927. Härligt väder, solsken och varmt. Snön smälter med hast. Redan bara fläckar här och där. I mårse när jag var till strömen såg jag en nötkråka på kalarsons åker. Den där åkern, som det står en lada vid.

Senare såg jag att skatorna har ytre skranket färdigt på kvarnbärgen i en gran.

2 april 1927. Stora flåckar lärkor återvända söderut. Men stararna äro här fortfarande och sjunga lika glatt fast det snögar hela dagarna igenom. I dag är det rysligt blitt så att det börjar bli såssel på vägarna.

3 april 1927. Såg just ett vitryggigt håkspet i antons oxlarna vid byängs grind (det finns en art som heter vitryggig hackspett, men även den tretåiga hackspetten har vit rygg).

Och i kväll såg jag 30 st starar sammlade på Lundkvistens gården. De sjöngo oavbrutet hela kvällen. Det regnar litet i kväll.

4 april 1927. Vägarna äro bara överallt och det är ej mycket snö kvar på ängarna och åkrarna. I middagstiden kom 30 st duvor flygande över byn. Klåckan halv fyra gick jag till finnboda hålkar för att se om pärlugglan är i holken. I fjol vårast hade den fullvuxna ungar i den i början av maj. Den har ännu ej börjat.

Sedan när jag var på väg till kunes strömen såg jag 5 duvor flyga österut. I kunes strömen såg jag en flåck knipor. Sedan gick jag tvärs igenom kunes skogen. Där såg jag ett större hackspet och fann tre ihåliga tallar.

I en kunde jag komma upp och i den var det en stor mängd mesfjädrar. Således har någon uggla häckat där. I min Exkursionsfauna påyrkas det att ej de mindre ugglorna taga fåglar. Men jag kan bevisa att de togo småfåglar. För en tre år sen fann vi ett pärluggelbo i en ihålig gran på Vibberholm. Det var 5 st ägg nedbäddade på en riklig mängd mesfjädrar. Således fånga pärlugglan småfåglar men även mestadels råttor och möss.

(se Albins dagbok 5 maj 1922:

”5.5 1922 .... 1 maj hittade jag litet legade pärluggelsägg. 5 st. alla 29 mm långa och 24 mm tjocka. Det var i en ihålig gran på Lundkvistens Vibberholm. Inuti boet lågo 5 råttor, alla i en trava och utan huvuden. På bottnen lågo mesfjädrar.”)

Kommentar: Torsten Stjernberg vid Zoologiska museet i Helsingfors har forskat efter vilken bok Runar hänvisar till. Det kan vara T. Renwalls Finsk exkursionsfauna från 1915 (kom ut på finska 1899), som även den kände ornitologen Ivar Hortling ”förhöll sig rätt skeptisk till”. Det aktuella boken kan också vara Svensk exkursionsfauna, del Foglarna (1871), av A. E. Holmgren.

5 april 1927. På kvällen klåckan 6 tiden såg jag en större och en mindre flåck skogsduvor.

6 april 1927. Ett rusligt snöslask hela dagen. Allt är upplöst och slaskit. Vägen är bar och vattnet fårsar utför varje sluttning. Jag har observerat en koltrast på vår gård i dag. Och i går sent kom en fågel flygande ganska högt. jag tror det var en björktrast, för den flög med trastars flygt och hade en ganska långsträkt kråpp.

7 april 1927. Stararna sjunga på. Lärkor komma då och då.

Gulsparvar sitta i träden. Skatorna krafsa i avträden.

Emellan åt komma kråkor och skator med kvistar. Starar och gråsparvar om hålkar tvistar. Duvorna komma med vinande flygt, spillkråkor och hackspettar sätta mot stammar trykt.

En kråka far förskräckt ur ett dike, det börjar ju regna utan like.

Nu börjar det åter klarna och fåglarna börjar efter mat spana.

En spillkråka far i en bestämder bana och kråkor och skator habrått att sina bon dana.

Kårsnäbbarna ha nu ägg och en Taljmes försöker nu klättra uppför vår ladugårdsvägg.

Sillmåsar, skrakor, knipor och änder finns på alla öppna ställen. Björktrastar komma ända till kvällen.

Kungsfåglarna sin sång högt i träden stämmer upp. Mesarna nöja sig med en lägre grupp.

Kårsnäbbarna långt ut på grenar gunga och trädkryparen ställer till att försöka sjunga.

8 april 1927. Sothönor, gräsänder, brunänder och parror eller viggar äro nu för fullt i den jämförelsevist lilla öppningen mitt för vår österäng. Det har ej som förut om vårarna blivit landtlöst i träsket i år, utan först öppnade det sig vid österäng.

Det är inte öppet på flere ställen ännu. Laggen är gångbar över allt men ute på träsket är isen svag och öppningen blir större dag för dag.

Bofinkarna sjunga hela dagarna om i skogen. Även taltrastarna låter varje dag höra sin oförlikligt vackra sång.

9 april 1927. Regnat nu i mårgon. Slutade kl 10tiden. I dag har jag skjutit en gräsand och Ruben en brunand. Jag har tagit tillvara på vingarna. (Enligt jaktlagen den 8.6 1925 var gräsanden inte lovlig under våren - jakttiden var 1.8-28.2 - medan brunanden var jaktbar 1.9-25.5. Brodern Ruben var drygt ett år äldre än Runar).

En par skrakgubbar har hela dagen sätta uppklyvna på iskanten i träsket. Den mesta isen är nu sin kos här i båthusviken, men det håller ännu köra till grundsunda.

Har även sett en stor flåck orrar och en enkelbeckasin i närheten av träsket. Stararna ha nu börjat kasta ut ur hålkarna det fjolgamla redet.

10 april 1927. Solsken och varmt. Sett en stor flock 12 par svanor på eftermiddagen (sångsvanar), en fyra-fem vipor såg jag på kvällen. Vid träsket hittade jag en död kråka tagen av en hök.

11 april 1927. Solsken även i dag. Sett 11 par svanor. Alla dessa fåglar äro nu här utom stannfåglarna: starar, lärkor, bofinkar, grönsiskor, björktrastar, taltrastar, sädersärlor, fiskmåsar, trutar, sillmåsar, skrakar, knipor, änder, sothönor, kajor, vipor, viggar och beckasiner.

13 april 1927. För en stund sedan var jag till kunes skogen. Där såg jag, utom de vanliga fåglarna, en duvhök. I går såg jag en på vår söderöj. De förfölde en liten flåck kråkor.

20 april 1927. Snön är försvunnen så när som på några fläckar i vårt Solösa.

Allt är nu öppet, både träsket och salltsjön äro isfria.

Stora mängder fåglar i träsket. Svärtor har setts i bärgö. Och i skålvik har setts tio par ejder. Skrakorna har börjat i en hålk i finboda.

Såg för en några dagar sen sex flygande kajor. Det är en stor mängd starar här i byn i år. Skatorna har ett färdigt bo på kvarnbärgen.

Jag har i dag varit på orsons (Olofssons) vesteråker och bredit ut jödsel. Där såg jag en trätio ärlor, sex kajor och en överflygande flåck gråjäss. Den utjordes av 23 st fåglar.

Sävsparvarna är i träsket. Sett en hämpling (hämpling) i Andersons oxeln. Stora skaror måsar har i dag varit här i byn. Skrakorna har börjat i en av våra hållkar på kåthålm.

Det har regnat från kl 3 på eftermiddagen till i kväll kl 7. Nu är himmelen åter nästan målnfri men åvan för skogståpparna på söderöjjen suns (syns) en mörk målnvägg. Om vinden svänger till söders kommer regnet nog åter till baka.

Såg i kväll några storspovar flyga över byn. Har sett en enkelbeckasin i vår österäng.

Kommentar av Ole Andersson: Sollösa är skogskanten mot Söderåkrarna där träden skuggade åkrarna och där snön låg kvar länge. De äldre hade ordstävet ”När sista snön har försvunnit från Solösa kan man börja harva!”

Den stora oxeln skadades i kraftig storm på slutet av 1950-talet och 1960 sågades den ned av Anderssons.

24 april 1927. I dag har jag varit till en hålk i finboda. Det var fyra skrakägg i den. Jag tog ett. Vi har även fått fyra ägg i dag från båda hållkar på kåthålm.

Sett två sparvhökar i vår skog i dag. En höll på att åta på en fågel där jag kom.

Sent i kväll fick 5 skrakägg från labbhålms hållken.

25 april 1927. Svärtorna åro utan för vibberhålm. Sett tre par där. Sädersärlorna har redan börjat sprida sig kring alla stränder. Strandskatorna har varit här en lång tid.

Hittat ett färdigt skatbo på kvarnbärgen. I dag har Ruben (ett år äldre bror) och jag varit till töftö och letat efter uvboet men vi fann det ej. Men uven såg vi på blått några stegs avstånd från åss. Vi funno många lämningar av fåglar såm den tagit på bergen.

26 april 1927. Funnit två kråkbon. Två med två ägg i vardera - ett i nårröjjen, det andra på ekhålm och ett färdigt på båkskär. På båkskär hittade jag även ett spillkråks bo med 5 st ägg. Boet var i en avkvistager tårrer gran.

Doppingarna äro här.

27 april 1927. Nu i mårgon då jag var till fly diket (öster om Vargata träsk - kallas numera även Storströmmen), såg jag en beckasin i vikvassen vid vikhålms bärget (alldeles norr på Träsket nära Salminens ”näsjäla”). Hittade på samma gång ett färdigt skatbo vid gamla skolan.

1 maj 1927. Jag var för en stund sedan till Lövi betet för att leta vipbon, men fann intet. Senare fick jag höra att Lövi pojkar hade varit dit och tagit alla äggen före jag kom dit.

En del kråkor ha legade ägg (ruvning påbörjad). Jag har nu hittat tre kråkbon i år och Ruben har hittat ett.

Jag vet en fyra skatbon. I ett av dem är det mycket legade ägg. Det här skatboet i hagen slutade de av någon anledning att bygga på när det var halvfärdigt.

Såg i dag två stenskvättor på Lundkvistens nyäng. Brunänderna har för länge sen varit talrika i träsket. Duvorna ha ägg, björktrastarna har färdiga bon.

4 maj 1927. Har i dag sett två rödstjärtar i lövers backen. I dag har det varit vackert väder. Ruben har sett uven på Olofsons söderöj. Jag har sett en duvhök på samma ställe. Det är nu kläckfärdiga duvägg i en hollk.

Kommentar: lövers backen är Lövbergsbacken (eg. Lögbergsbacken - även kallad Slusskullabacken) norr på Träsket (Ole Andersson).

10 maj 1927. Stora hagel skurar har kommit hela mårgonen.marken blev vit, men det hann knapt sluta fören allt var bårtsmält.

Svart och vit flugsnaparen har kommit för länge sen. Även hämplingarna har kommit.

I förra veckan hittade jag ett kråkbo på vibberhålm. I dag har jag hittat ett kråkbo vid Andersons i en åker i närheten av vår nesjäla (strax nordost om Träsket).

På gamla skolan såg jag två små fåglar. Jag tror det var rödhake sångare (rödhake).

På nåröjjen såg jag i dag en sparvhök.

Vi har skjutit 7 sjöfåglar i år, däribland två svärtor, två brunänder, en parra (vigg) och en skrakgubbe samt en knipa.

Göken har ropat för flere dagar sen.

14 maj 1927. Var just till vår österäng. Där har hela våren uppehållit sig ett par koltrastar. Även i dag var dom där. De flögo högt skrikande tätt utefter marken. Jag hittade en 7-8 st gamla koltrastbon. Alla i granbuskar några få cm från marken.

I några större granar hittade jag en några taltrastbon. Alla gammla utom ett med 5 st ägg i på Gruners ekedal. Äggen voro litet legade. Jag tog ett därifrån.

Sedan på hemvägen fann jag ett färdigt mesbo och ett anat bo i ihåliga alar på Nårårds kapparsan.

Ett par dåppingar håller på bygger bo mitt får (för) Gruners ekedal.

Det var en desimeters tjock snö i mårse men på kvällsidan kom solen upp bakom målnen och snön smälte på en liten stund. Men på natten började det regna.

15 maj 1927. Regnat hela mårgonen. Marken är uppblött och kärr på flere ställen. I dag har jag varit och letat bon på skogen vår. Jag fann ett halvfärdigt taltrastbo i en gran vid sjön.

19 maj 1927. Några skolgossar har funnit ett trädkrypar bo i en hålk på skolgården. Det var 5 st ägg i boet. Ruben har hittat ett ådbo i kåthålms sund med fyra ägg i boet. Skrakorna har börjat värpa i en ny hålk på vibberhålm. Det är nu sex ägg i hålken. Tärnorna har synts för några dagar sen.

21 maj 1927. Svalorna äro här. Såg tre i kväll. Nötkråkorna äro i söderöjen även i år men jag kann ej finna boet. Björktrastarna har mycket legade ägg. Göktytorna har hörts för länge sen. Det är ett skatbo med fyra ägg i på andersons ett bete nedanför Olofsons gård. Boet är i ett gammalt äppelträd.

Kommentar: Det mycket gamla äppelträdet står ännu kvar, berättar Ole Andersson 28.1 2000! - Man borde samla in till en genbank från det trädet! säger han.

25 maj 1927. I dag har jag tillsammans med prästgårdens pojkar varit till träsket och leta bon. Vi fann tre bon. Det ena av dem är jag nästan säker på att det är ett gråhake dopings bo. De andra båda voro brunands- och skäg dopings bon.

Kornknarrens välsjända läte hörts flere dagar.

I dag har jag även hittat ett gråmes bo (talltita) vid Villvassa. Beckasinerna äro även i år i storvassa.

Boet vid löversbacken, som jag ej viste vad det var för en sårt, har visat sig vara ett taljmes bo. Det är nu flere ägg i det.

Björktrastarna ha nu ungar en stor del. Ett strandskat bo, som jag för en några dagar sen hittade på fagerstrandsudden, har blivit rövat av någon kråka. Kråkorna har även råffat trastboet på Gruners Ekedal.

28 maj 1927. Regnat både i dag och i går så mycket att ett stort kärr har bildats på västerängarna. Kärret är så hjupt att man gått kan ro med en ökstock där. I dag har det besökts av strandskator, fiskmåsar och en sillmås (silltrut).

På eftermiddagen gick jag runt träsket. I närheten av klapparbryggan såg jag ett hackspett och en spilkråka. På vår nesjäla såg jag en beckasin.

Stararna har haft ungar nästan en veckas tid. Brokiga flugsnaparen (svartvit flugsnappare) har börjat fara in å ut i hålken vid sundholms grind. Ett par flugsnapare vistas på vår gård.

Hundratals svalor vistas nu vid träsket. Några ha redan börjat bygga på prästgårds bagarstuga.

1 juni 1927. För en par dagar sen var Ruben och jag åter och leta bon i träsket. Vi funno ett brunands bo och två svarthakedopingsbon. Boet som jag tror är ett gråhake - åtminstonde stämmer det med äggets längd och bredd. Boet är nu försvunnet. Det har väl flytit bårt med någon vasstapp.

Vi fann även ett vigg bo plundrat av kråkor. 9 st ägg lågo kringspridda runt boet.

4 juni 1927. I dag har jag i sälskap med en annan pojke varit till glosjer och ekholm för att leta bon. Vi funo ett stenskväts bo med legade ägg i det gamla huset av sten. På klubsjer fann vi ett rödstjärt bo med tre ägg i.

Kommentar: Det var smeden Lundbergs hus. Han smidde inne i köket, vilket föranledde hustrun att flytta därifrån - ”det jällde så ryslit i öronen” (OA).

12 juni 1927. För en några dagar sen var jag sällskap med några kamrater till Vibberhålm. Där funnu vi ett strandskat bo med två ägg och et rödstjärt bo i en ihåliger al och ett dopings bo med fem ägg i viken. På hemvägen hittade vi ett sädersärls bo med 6 st ägg på tåjvo.

Kommentar: galeasen Toivo skrotades och kördes i land 1905 i Båthusviken för att bli vrak. Ole Anderssons farmors far var störste delägare i båten. Toivos ankare ligger på Salminens gård (OA).

16 juni 1927. Har i dessa dagar hittat alla dessa bon:

ett grönfinkbo i en enbuske vid vipsleten med 5 st legade ägg, tog två därifrån. Ett dyligt med ungar på vårt nes. På neset har jag även hittat ett nästan färdigt törnskatbo. Prästgårdens pojkar har hittat ett nästan färdigt steglits bo. Fågelen övergav boet. Jag fick ett ägg därifrån.

Jag har tagit ett ladusvalägg från vår storlada. Hittat ett grå flugsnappar bo i granlids söderöjjen. Tog ett ägg därifrån.

Hittat ett bofink bo med ungar och ett gulsparvsbo och ett mesbo med ungar.

I dag har jag tagit orrägg från ett bo i en enbuske i lökvik. Tog två rödstjärt ägg från en ihålig björk på samma ställe som orrboet.

Senare hittade jag ett törnsångar bo i vår nesjäla. Jag tog ett ägg från boet.

Har hittat ett stenskvätts bo i sjyrkmuren och ett sädesärlsbo i simhuset i lökvik.

Alla trastarters ungar äro utflugna, likaså starungarna. Och de flesta gråsparvs ungarna äro utflugna från boena. Det är ett grå flugsnappar bo på sjärhuset. Skrakor å Änder har haft ungar för länge sen. Även kråkorna har stora ungar.

Brokiga flugsnapparena ha legade ägg. En del rödsjärtar ha även ungar.

19 juni 1927. I dag har jag varit med och fört fåren till Vibberhålm. På samma gång hittade jag ett törnsångarbo på andra sidan mot fjärden på bomarsundssidan. Det var 5 st ägg i boet. Äggen voro litet legade. På den här sidan hålmen hittade jag ett rödhakesångarbo i ett grunt hål i en tårrer al.

Hittade ett färdigt ärtsångar bo i närheten av rödhakesångar boet. Har i dag fått ett ärtsångar ägg av en skolkamrat från Lövö by. Det är ett stenskvätts bo med stora ungar i vår källare.

30 juni 1927. För några dagar sen hittade jag ett törnskatsbo bredvid beckersåkers kullen. Jag har hittat ett likadant på Gruners nes i en enbuske. Det var bara ett ägg i boet då jag var dit..

Kråkungarna äro utflugna likaså skatungarna, sädersärlsungarna och taljmesungarna. Alla sjöfåglarna i träsket har nästan fullvuxna ungar.

Några skolkamrater från Lövö har hittat ett törnsångar bo med sex ägg på Vikhålmen (norr på träsket). Äggen voro starkt legade.

10 juli 1927. För en eller två dagar sen fick jag från Prästgården ett tornsvals ägg. Det har häckat tre par tornsvalor där i år.

1 oktober 1927. Regnar nästan alla dagar. Follket har brått med att få potatisen ur marken för det blir allt regnigare dag för dag. Det är stort kärr på vesteräng. Kråkorna flyttar allt mer dag för dag. Ibland kommer även jäss i stora snöplogar dragande söderut.

20 oktober 1927. Sett en fågel som jag tror är en järdsmyg i vår rishög. Den var en liten brun fågel med upprättstående sjärt. Den var mycket skygg. Den höll sig hällst gömd långt inne i rishögen.

Har även sett en kårp flyga häröver.

Nu är det en riktiger sjö på Vesterängarna och på kvällarna är det väl en hundra änder som söka sig dit till natten.

För ganska länge sen såg jag en havsörn krettsa i kunes.

Tidigt i juli, fast jag ej kommit ihåg att nämna det, besökte en parra eller vigg Lundkvistens ankdammen. Den simmade halva dagen med sina små ungar där. Sedan spatserade den med sina ungar vidare. Antagligen till träsket eller salltsjön. Senare såg Ruben en vigg med 10 ungar på beckesåkrarna.

Nu börjar stanfåglarna söka sig fram till gårdarna. Snart har vi den långa vintern här igen. Men det är ändå en tröst att se gråsparvar å koltrastar. Taljmesar och skator hoppa muntert omkring på den fråstbetäckta gården och i de kala träden.

Ibland kommer en Taljmes på fönstret och hackar så näsvist på rutan och påminner om att maten är slut på fågelbrädet.

Vintern skulle vara outhärdlig om man inte hade en enda fågel här under den kalla årstiden.

Jag blir glad och upplivad då jag hör gråsparvarna kvittra så hemtrevligt i riskasen och ser en skata hoppa så muntert på ladugårdstaket. Men det finns sådana mäniskor, såm när dom ser en flåck gråsparvar på gården, gå de efter bössan och skjuta blått för nöjets skull de oskyldiga varelserna.

Anteckningar över våra fåglar år 1928

7 januari 1928. En fyra-fem grader kallt. Har varit mulet hela dagen. Men sent på eftermiddagen började det klarna litet och solen tittade fram mellan målnen. Såg för en stund sedan en flåck gulsparvar i Olofsons stalldynghög.

Senare såg jag en flock sidensvansar komma flygande över byn.

För några dagar eller kanske längre sen har jag sett flere gråsiskor och snösparvar. Domhärrar, Taljmesar, Skator och gråsparvar ser man dagligen. Koltrastar och kråkor samt hakkspett, mesar och kungsfåglar ser man mera sällan den här kalla och ödsliga årstiden.

Det var unjefär en vecka sen som jag såg en havsörn och en fågel som jag tror var en bivråk (fjällvråk). Åtminstonde överenstämde det med fågelbokens beskrivning. Jag har aldrig sett en fågel med så besynerligt usende (utseende). Den hade stora oregel bundna vita och svarta fläckar på de undre kråpsdelarna. Den var i storlek med en korp. Både örnen och vråken såg jag i närheten av skålklåbb.

Både i går och förgår såg jag stora flåckar årrar i björkar i träsklaggen. Jag tror det kommer att bli en ricktig korsnäbsvinter i år. Jag har aldrig förut något år sett korsnäbbar så tallrik som i år. En dag när jag var till nyäng såg jag en stor flåck större kårsnäbbar komma flygande ifrån sluskulla skogen och ämnade sig tvärs över landsvägen men råkade komma i tellefontrådarna och tre av dem föllo döda till marken med brutna nakkar och vingar.

I går såg jag en hök uppe på liden. I den sista ålandstidningen stod det att en flåck svärtor (var) så illa medtagna av sjölden så att de blevo fångade i den lilla isvak som de lågo och simmade i. Dom kunde inte flyga, så förfrusna var dom. De hade hållit för länge till med flyttningen så att det hade blivit för sent.

24 januari 1928. Det är väl en några grader kallt i dag. Det har varit sådant väder som i dag den sista hälften av veckan. Men för en några dagar eller en vecka sedan, var det 20-22 grader kallt. Men nu för tillfället hörs väderleksraporten mycket låvande i radion.

Jag vet ej vart kråkorna tagit vägen i vinter. Jag har ej sett mera än två kråkor på hela vintern. Kanske dom har flytat bårt varendaste en i vinter. Det har ju åkså varit en ganska sträng vinter. Ack, vem vet om det väl bli ännu kallare i februari och mars.

Men inte önskar jag det. Jag skulle vilja att våren kom så tidigt som möjligt.

Jag har en gång i vinter sett en snösparv. Gråsiskor ser man vid varje snöfall eller yrväder, då alla andra fåglar, till ockmed gråsparvarna och taljmesarna äro försvunna. Då ser man gråsiskorna hänga på tårra tistlar och nässlor och plåckar i sig så mycket frön satt (så att) dom nästan kan spricka.

Värre är det för skatorna att tillfredställa sin ständiga hunger den här årstiden. Jag har sett när det någon gång har varit slakt i byn (då) har alla skatorna komit dit och slagits om resterna.

Även taljmesarna har det nog svårt. Varje gång jag kommer till vedlidret far en hel mängd mesar från det på en stång upphängda fårskinet. De försöka stilla sin hunger med att plåkka Talj av skinnet.

En koltrast brukar taga sin föda från det på sophögen utkastade slaskvattnet.

Gråsparvarna brukar nästan hela dagen sätta likt ullgarnystan hopkrypta i våra törnrosbuskar. Men mitt på dagen brukar dom alltid fara till fexdynghögen en stund för att söka mat.

Domhärrarna har det nog bättre ställt som i huvudsak livnära sig av trädknopp.

Kårsnäppbarna har det nog bäst ställt. Gran och tallkåttar fins det ju alltid gått om. I dag när jag var till skogen såg jag många kårsnäbbar fara högt skrikande över trätåpparna. Det fins gått om korsnäbbar i vinter.

25 januari 1928. Sett ovanligt mycket gråparvar i dag men inte en enda pilfink. Jag undrar vart dom har tagit vägen i vinter. Har inte sett en enda.

Tittar just ut genom fönstret på ett hallft dussin skator som muntert håppa omkring sökande efter föda.

Sama väder i dag som i går, varken kallt eller milt.

För en vecka sedan stod det i Ålandstidningen att skärsnäppor har observerats vid en åländsk fyr.

26 januari 1928. Har observerat en gulsparv ock en koltrast, hört en flåck sidensvansar. Sett ovanligt många taljmesar i dag men inte en enda gråsparv.

Solen skiner bakom tunna måln och det är väl en par grader varmt i dag.

27 januari 1928. Spillkråkor och hakkspett har i dag varit i vår söderöj. På samma ställe hörde jag en nötskrika. Jag såg många kårsnäbbar fara skrikande över trädtåpparna.

Snart måsste jag börja se efter deras bon. I februari eller mars värper dom det senaste.

I vår söderöjj hörde jag även en kungsfågel sjunga en härlig vårsång. Jag har aldrig anat att en kungsfågel kan sjunga så vackert.

Skatorna börjar se hemlighetsfulla ut. Dom har redan parat sig. Kanske dom börjar bygga bo snart.

Inte häller i dag har gråsparvarna synts till på vår gård eller i närheten.

Även i dag är det varmt och takdråpp.

29 januari 1928. Sett en några björktrastar i dag tillsammans med en flock korsnäbbar.

Vid Jäderhålms såg jag 6 nötskrikor och en mes.

Koltrasten har varit på gården flere dagar.

31 januari 1928. I går var koltrasten åter på gården. I dag har jag sett många gulsparvar vid nårgårds rian. Sitter just och tittar utt genom fönstret på en flåck gråsparvar i törnrosbuskarna våra.

7 februari 1928. Jämförelsevist milt men hård blåst. Solen har sjinit hela dagen. Sett många nötskrikor och en nötkråka i vår skog i dag då vi lade ihop ved.

Man behöver ej gå i skogen i vinter utan att se kårsnäbbar. Observerat flere spillkråkor i den här veckan. Sett även en kråka.

I förra veckan tog en hönshök (alternativt namn för duvök) eller en duvhök en höna när (nära) Nårgårds och två när Gruners. Men på samma gång som den andra hönan fick höken sätta till livet. Gruners Janne tog hönan som höken hade masta övergivit då den observerats av flere personer och band fast den på en järdesgård.

Höken kom efter en stund och slog klorna med sådan kraft i hönan så att den måste försöka äta låss klorna. Men den han det ej fören den blev observerad och skjuten blått på några få stegs avstånd.

Jag tog vara på fötterna, vingarna och ståppade åpp huvudet.

Jag tänkte nog konservera hela fågeln, men den var mycket sönderskjuten och därtill kommer min ovana att uppståppa, så det blir inget lysande resultat av mina försök.

Vid Prästgården har flere dagar uppehållit sig en femtio tal sidensvansar.

15 februari 1928. Stark vinter. 16 g i mårse. I går kväll kom det ganska mycket snö. Det var omkring ett tiotums tjockt snölager i mårse när jag kom ut.

Sett kråkor både i går och i dag flyga kraxande över kalvhagen. Taljmesarna ha varit osynliga flere dagar.

För nästan en vecka sedan hörde jag en taljmes sjunga en vårsång sakta och dämpat. Den var ej på långt när så vacker och klangfull som deras sång brukar vara då det är varma vårdagar. Men taljmesarna har väl kanske sjäningar av att det snart blir vackrare väder.

Skatorna vistar fortfarande i hagen. Jag har mistankar att dom har börjat bygga bo där någon stans. En dag när jag kom utt från farstu dörren, flög en skata skyndsamt från det med några kvistar. I fjol vårast påbörjades boet men som dom av någon anledning slutade att bygga på. Kanske att dom fortsätter i år.

16 februari 1928. Ett rysligt yrväder hela dagen. Snön ökar mer ock mer och det lägger stora drivor mot alla föremål som höjer sig åvan marken.

 I mårse kom en duvhök och satte sig i ett träd, blått en tio steg ifrån vår bygning. Den tänkte väl vänta tills den skulle få tillfredställa sin hunger med en feter tamhöna. Men den (blev) besviken. Alla hönor voro inne i laddugården och höken blev bårt sjörd.

Duvhökarna har det nog svårt att få mat. En hök for och tog en höna ine i ett fex i en by på fasta Åland. Två duvhökar har svårt härjat ett duvslag i närheten av Bomarsund. Det är tydliga bevis på att dom har svårt att få föda.

Man hör sällan, ja nästan alldrig att en duvhök tagit någon höna på såmmaren då det fins gått om andra fåglar. Men på Vintern då alla större fåglar flyttat bårt, är den tvungen att äta upp Bybornas fjäderfä om den ej föredraga att svälta ihjäl.

Jag tycker det är onödigt att skjuta duvhöken när den tagit en höna. Nog kan man åffra en höna åt höken, bara man inte tager hökens liv med. Då blir det ju två liv som går tillspillo. Blått och bart i onödan.

23 februari 1928. Har observerat en flåck sidensvansar och en flåck gulsparvar.

För några dagar var det ända till 20 å 22 grader kallt. Även nu om dagarna är det fråst om nätterna. Men om dagarna värmer solen ganska bra. Taljmesarna har ej sunts till i dag.

26 februari 1928. Sett en nötkråka i prästgårdens aspar. Hört spillkråkor trumma på kapalsan Andersons. Taljmesarna har sjungit både i förgår, i går å i dag. En hök försökte ta en skata när (nära) Olofsons för några dagar sen.

Kommentar: Kappalsand är Anderssons skogsområde runt kyrkan (OA).

28 februari 1928. Några grader kallt i natt, flere grader varmt i dag. Taljmesarna sjunga. Tidigt mårse kom tre kajor flygande söderifrån. Gulsparvar har visat sig i dag. Kråkor på Kvarnbärgen hela dagen.

3 mars 1928. Likadant väder som förrut. Solen värmer så starktt om dagarna så snön börjar smälta småningom. Men om nätterna är det 4-5 grader kalt.

Hört mesar, kungsfåglar och kårsnäbbar sjunga i skogen alla dagar. En flock sidensvansar har visat sig i byn flere dagar. Taljmesarna sjunga alla dagar så fort som det är milt. Men tidigt om mårgonen, då solen ej hunnit värma, då hör man dem ej.

Kråkorna visa sig fortfarande alla dagar vid Granlids eller på kvarnbärjen.

8 mars 1928. Kråkorna börjar komma i små flåckar. I går såg jag flere flåckar komma söderifrån. Gulsparvar visar sig alla dagar.

Fortfarande samma väder. Kallt om nätterna, solsken å varmt om dagarna.

9 mars 1928. Solsjen men ej just något varmt. I middagstiden ådrog sig min uppmärksamhet ett besynerligt fågelläte från vedbakken. Jag gick jenast dit för att se vad det var för fågel. Men jag såg länge förjäves in i den ganska stora krakhögen utan att få syn på någonting fast jag tydligt hörde att den befann sig där.

Till sist fick jag syn på en liten brun fågel med rätt uppstående sjärt som ideligen upprepade sitt besynerliga läte. Jag såg jenast att det var en gärdsmyg, Den hade en otrolig förmåga att gömma sig. Alltid nära marken och hällst i någon riskas eller gammalt bråte.

15 mars 1928. Några grader kallt i natt. Solsken bakom tunna måln i dag. Våren börjar komma. Vintern har viserligen övertaget om nätterna, men om dagen för våren härraväldet och snön smälter sakta men säkert för varje dag som går.

I dag mötte mig en anjenäm överaskning då jag kom till kalvhagen. En stare satt i bakken. Då jag kom flög den upp på stalltaket. Där satt den en lång stund. Sedan flög den österut.

Har även sett två svartkråkor (råkor) och några gråkråkor i dag.

16 mars 1928. Varmast som det har varit i vår är det i dag. Snön smälter mer och mer. Halva kalvhagsbakken är bar, men på åkrarna och ängarna ligger det hjup snö.

En stare har sjungit halva dagen på Lundkvistens flaggstången. Taljmesar, gråmesar (talltitor), svartmesar, kungsfåglar och kårsnäbbar har sjungit hela dagen till ända.

Kråkorna har kommit i stora flåckar hela dagen. Sett två björktrastar i finboda.

Det är över halv meters tjock is på salltsjön och ännu tjockare på träsket. Det ligger ganska tjock snö på isen.

20 mars 1928. Både i går och i förgår blåste det full årkan från söder. Trots detta komma kråkorna hitflyttande i ganska stor skala. I dag smälter snön så hastigt att stora kärrbildningar uppstår i alla sänkor.

Nu är det livligt ute. En stare sjunger alla dagar på lundkvistens gården. Gulsparvarna sjunger, alla som fins i byn. Även Taljmesarna låter höra av sig alla dagar.

Det är härligt att leva när våren nalkas. Är det inte en sann njutning att på mårgonen hällsas av stararnas sång och taljmesarnas glättiga kvitter?

Då känner jag en sådan glädje som åt inget annat. Men det fins många mäniskor, som ej förstå att uppskatta detta.

21 mars 1928. En 2-3 grader kallt i natt, men i dag solsjen och snön smällter. Redan bara fläckar på landsvägen och tilltårna börjar synas på åkrarna.

Redan före soluppgången sjöng en stare på Lundkvistens gården. Det har varit 3 eller 4 starar i byn i dag. På eftermidagen såg jag 5 stycken duvor flyga över byn.

Klockan 6-7 tiden kom en sparvhök flygande rakt på Andelshandelns fönster. Den blev bedövad av stöten å att den föll till marken. Jag trodde att den var död men efter en stund flög den upp och satte sig i en björk, där den blev skjuten. Jag tog vara på vingar och sjärt.

23 mars 1928. Tre starar i mårse. Flera duvor och fyra björktrastar och en kajja har synts i dag. Gulsparvarna har sjungit ovanligt mycket i dag. Kråkorna komma varje minut.

Solen skiner bakom tunna måln. Snön smälter småningom men isen ligger armtjock alla ställen.

26 mars 1928. En and har våra flickor sett flyga över träsket.

28 mars 1928. Sett tre lärkor på kalvhagsbärget. Jag tror det var sjärpiplärkor. Sånglärkor eller ängpiplärkor var det absolut inte, det såg jag jenast. Fyra duvor har jag sett på landsvägen i vesteräng.

31 mars 1928. Kråkorna komma i stora skaror hela dagen. Gulsparvarna sjunga. Starar har ej setts på en vecka. Två örnar har i dag setts på prästgården.

1 april 1928. Dimigt, disigt, som det har varit hela veckan å det även i dag. Stort kärr på vesteräng där kråkor vistas. Imårse såg jag starar i byn.

4 april 1928. Många starar i byn, både i går å i dag. Lärkorna komma i stora flåckar. Sett en kårp och flere råkor. Fem änder i kärret på vesterängarna i går.

Hört ringduvornas karaktäriskta hohohoo ho hoo i vår skog. Vart man än går, hör man hundratals gulsparvar sjunga i munnen på varandra, så det är ett rysligt oväsen.

Någon Björktrast eller kajja kommer skrikande, flygande över byn då och då. Gråsparvar å starar har redan börjat utsjämpa sina strider om hållkarna. Ett tiotal vipor i vesterängs kärret hela dagen.

Stora flåckar lärkor, björktrastar, kråkor och någon kajja och råka samt en stor mängd starar har kommit i dag.

Skrakar har setts flyga över sandö. Ådfågel har observerats i närheten av staden. Strömarna börjar få små öppningar här och där, men ej nämvärt.

8 april 1928. Starar i varje träd och hålk, redan börjat bygga bo i en vår hålk. I dom andra håller stararna på att kasta ut det gammla redet. Ett trettio-tal vipor vistas alla dagar i vesterängskärret.

Kunes strömen är öppen på tre ställen. Mycket skrakor, knipor och änder i alla öpningar.

En sädersärla har setts i staden för en par dagar sen. Bofinkar har jag observerat en veckas tid.

10 april 1928. Sett ett tiotal sädersärlor på Lundkvistens nyåker. Det är stora mängder Gulsparvar och bofinkar på vår gård alla dagar.

Kommentar: det står faktiskt ”Lundkvistens nyåker” i dagboken - men han menar troligen ”nyäng” (OA).

15 april 1928. Skatorna har ett färdigt bo på kvarnbärjen och ett på Olofsons gård. Alla strömar öpna. Isarna börjar bli svaga.

25 april 1928. Vackert vårväder alla dagar. Issarna försvinner mer och mer, dag för dag.

Sothönor i träskvassen. Svanor, gråjäss, måsar, trutar, Stenskvättor, strandskator och andra flyttfåglar komma nu för fullt. Svanor och gråjäs kommer sträckande häröver i kilfårmade flåckar, högljut kacklande. En dag räknade jag 26 svanor i en enda flåck. Ejderna har kommit för länge sen.

1 maj 1928. Kläckfärdiga pärluggleägg i en hållk i finboda. Duvorna har ägg i en 5-6 stycken. Äggen äro redan legade. Skrak ägg i två hållkar på samma ställe. Skatorna har ägg. Hittat tre inte ricktigt färdigt byggda kråkbon.

En kålloni björktrastar håller på bygger bon på en liten skogsdunge i närheten av båthusviken. Ett par vipor har stannat på vesterängarna. Kanske att dom tänker häcka där.

Alla sjöar och träsk har varit isfria redan sista dagarna i april.

6 maj 1928. Härliga vårdagar met varmt solsken alla dagar. Åkrarna börjar tårka. En del fållk här i byn har redan sått havre å ärter.

Pärlugglan i hållken i finboda har kläckfärdiga ägg. Sex stycken.

Svärtorna har kommit. En gärdsmyg uppehåller sig ständigt i finboda på ett risbetäckt ställe i vår skog.

Kråkorna har ägg en del. I dag har jag hittat två vipbon på lövi betet i närheten av märsyndet (marsundet?). I det ena boet var det ägg. I det andra två alla färska ägg. Stararna har ägg. Göktytorna har jag sett för en par dagar sen, den första gången för i vår.

13 maj 1928. Hört göken för några dagar sen. Ett par gråsparvar har bo i en hållk i sjörsbärsträden. Ett annat par i en knut på vår byggning.

20 maj 1928. Regnat flere dagar män i dag är det åter solsken och varmt. Gråsparvarna har ungar i vår hållk. Även kråkor, skator och starar har ungar.

Hittat ett taltrast bo med två ägg och många björktrastbon med legade ägg. Hittat ett ejderbo med 6 stycken ägg. Jag har aldrig förr sett något ejderbo med så stort antal ägg. Dom brukar alltid ha bara fyra ägg, sällsynt 5 ägg. Boet som jag hitadde var på en liten hålme i närheten av sandö.

I dag har en brokig flugsnapparre (svartvit flugsnappare) och en törnsångare sjungit på vår gård.

I går såg jag en lom flyga lågt över träsket.

Svalorna har kommit, sommaren är snart här.

7 juni 1928. En brokig flugsnappare har 4 ägg i en hållk på vår gård. Gråsparvarna har ägg på andra kullen i flere av mina hållkar.

För några dagar sen hittade jag två rödsjärt och ett brokigt flugsnapparbo. Starungarna äro redan utflugna ur sina hållkar. Det är bara en två-tre hållkar, som ännu äro bebodda. Så snart är stararnas saga all för i sommar igen.

Jag hörde en gubbe här i byn som sade att han tyckte att stararna äro ena struntfåglar, som ej äro här längre tid. Men den mäniska som säger så, förstår ej att uppskatta den lilla härliga tid då man redan före soluppgången möts av stararnas och taltrastarnas härliga sång och gökens bekanta galande. Eller då man en stilla vårmårgon sitter ute i naturen och hör på rödhakesångarens vackra sång i skogens dunkel eller då man lysnar på lärkans drillande högt ovanför sitt huvud.

Uppe mot den blåa vårhimlen ser man en liten märkesprikk som höjjer sig allt högre och högre tills den åter sänker sig. Då ser man att det är en sånglärka och man hör det vackra drillandet komma allt närmare och närmare och den lilla lärkan kommer på fladrande vingar allt lägre och lägre tills den en 50tio meter från marken upphör att fladdra med vingarna ock störtar sig som en pil mot marken.

Men just som den når marken, breder den åter ut vingarna och dalar sakta ned på marken, för att åter om en stund höjja sig drillande upp mot den blåa vårhimmeln.

Det är en så sjön tid att man aldrig till fullo lära sig uppskatta den.

Om tillexempel stararna inte kommer hit nästa vår, nog tror jag att den där gubben som sade sådana klandrande ord om stararna, skulle tycka att det inte var något värde med våren när man inte hörde stararnas glättiga sång.

Så måste han tänka om han inte alldeles har förlorat sin kärlek till naturen.

Varje mäniska har ifrån början en mer eller mindre kärlek till naturen, men de flesta förkvävär den och åffrar intt en enda ledig stund att närmare försöka lära känna naturen och vad den har att bjuda.

10 juni 1928. Ett sädersärls bo med 5 ägg i Olofsons båthus. Björktrastar och mesar har ungar. Kråkorna har nästan fullvuxna ungar, likaså skatorna. Alla sjöfåglar har stora ungar.

20 juni 1928. Hittat ett sångarbo med 6 stycken ägg. Jag tror det är trädgårdssångar bo.

25 juni 1928. Hitta ett Rödvingetrastbo med 6 stycken ägg i närheten av Lövi kobetet där viporna brukar värpa. Fågeln var mindre än andra trastar, betydligt mindre än björktrasten och den hade tydliga röda fläckar på vingarna. Boet var mindre än andra trastarters bon och helt och hållet bygt av gräs. Även äggen äro betydligt mindre än björktrastens. Annars ganska lika till färjen.

Jag gav märke till att Rödvingetrastens sång är nästan lika vacker som taltrastens.

10 juli 1928. Hittat ett koltrastbo med fyra ungar på Vibberhålm och ett taltrast med 5 stycken ägg. Det är ett sjäggdoppingbo med tre ägg i Viberhålmsvassen.

Det är laddusvalsbon både i stora och lilla ladan. I vår stora lada är det redan små ungar men i lilla ladan är det ej ägg ännu.

På Mejeriet i Vårdö är det ett 40 tal hussvalsbon. Och ett 20 tal dylika på Prästgårdens bagarstuga.

Taljoxarna har fullvuxna ungar i en ihåliger staketstållpe i Lundkvistens grönsaksland.

Lilla hakkspettet (mindre hackspetten) har ungar i en al på prästgårdshålmen. Göktytan har ungar i en hållk när Arvidmattsons.

Kommentar: Arvid Mattsson var arrendator på Prästgården men flyttade 1923 till Vargata och Katrinas tomt, norr på byn - övre byn som vi sa (OA).

5 augusti 1928. Hittat ett kornknarrbo med 12 stycken ägg på vår västeräng. Kornknarren övergav boet därför att gräset kom bårt då vi slog med slåttermaskin. Äggen är litet legade men duger bra att sätta i samlingen.

Nötkråkorna vistas fortfarande i vår skog. Har även sett utflugna nötskrikungar i vår skog.

Svärtorna har stora ungar, gräsänderna har redan börjat komma upp till ängarna om nätterna för att söka mat. Laddusvalungarna äro utflugna ur sina bon, likaså hussvalungarna äro utflugna.

12 oktober 1928. Kråkorna flyttar bårt för fulla muggar alla dagar. Har sett en väldig flåck grågåsar draga häröver. Det var över 100 stycken fåglar, som flögo i en väldig snöplog. Det har flyttat piplärkor en längre tid. De flesta av stanfåglarna börjar visa sig i byarna.

Anteckningar över våra fåglar år 1929

10 januari 1929. Klarväder men ganska stark köld. 5 grader kallt visar termometern i dag.

Hitills  har det varit en besynerlig Vinter. Det regnade så sent som till en vecka för Julen. Sen i Juldagarna kom det ett par tums tjockt snölager och det ligger fortfarande kvar både i skog och mark.

Det håller knappast att gå Vibberhålm. Bomarsundsfjärden är fortfarande isfri.

Denna vinter är även säregen även i fågelvärlden. En händelse som ingen här på trakten förut har observerat är det att skrakarna i en otalig mängd ligger och simmar i alla fjärdar, som dom gör. I vinter ända i januari månad. Förr om åren har det aldrig synts en enda skraka efter novämber månad.

Och så en annan händelse som så vitt jag vet aldrig förr har observerats på Åland, är det att i Vinter har strömstaren setts i Mariehamn och i Finström, sittande på iskanten vid öpningar och då och då dykande ned i det iskalla vattnet sökande efter föda på sjöbottnen.

I Vinter har det synts en ovanlig mängd sidensvansar och björktrastar flygande från rönn till rönn, ätande rönbär i alla rönnar som fins.

20 februari 1929. Disikt väder, 14 grader kallt och en par fot tjock snö. Varit mycket kallt en längre tid, mycket kallare änn vad det är i dag.

Fåglarna har det mycket svårt att få mat nu då det är så kallt. Det ser man bara igenom det att koltrastarna, som annars äro så rädda fåglar, har jag flere gånger sett i fexlånan och ladan och dom flögo ej ut fast jag gick blott en par steg från dem.

Allt detta tyder på att även dom får frysa och svälta i så hög grad att dom ändrar sina gamla vanor.